Är det slut nu?

Fazeem

Trådstartare
Hej kära buke. Ber om ursäkt på förhand för osammanhängande inlägg och oklart syfte.

Jag behöver lite hjälp att hantera det här. Min kära katt Sigge blev igår diagnostiserad med njurproblem. Han fyllde 13 år i maj och han har varit min bästa vän lika länge. Jag åkte till veterinären då han blivit slö de senaste dagarna, han verkade vara väldigt medtagen av värmen och låg konstant på hans kylda handdukar. Han ville inte ligga i knät, kurrade inte lika ofta och ville inte vara med. Veterinären sa att han hade förhöjda värden i blodet som tydde på dålig njurfunktion. Han sa att det inte var kronisk njursvikt (om jag förstod det rätt), och att det kanske inte var så jättedåliga värden, men att det krävde en specialdiet. Jag ska på återbesök om 1-2 månader och se om det stabiliserats eller om det blivit sämre. Han menade även att det kanske inte var pga. njurproblemen som han varit dåsig de senaste dagarna. Men hur som helst, njurproblemen är ett faktum och jag har väl insett sedan tidigare att risken att en gammal katt får det är rätt så stor.

Nu frågar jag inte om medicinska råd från er, jag litar på veterinären. Men jag behöver lite pepp eller liknande om detta. Som jag nämnde ovan så är Sigge min absolut bästa vän. Jag har haft honom sedan jag var 9 år, jag vill alltid hans bästa och vill inte att han ska må dåligt. Som man så ofta gör nu för tiden läser jag ju på nätet om både det ena och det andra, och läser ibland att om man kan hittar dessa ämnena via blodprov har det redan gått långt gällande försämringen av njurfunktionen. Jag läser också att de katter som har njurproblem kan gå från glada och krya till dödssjuka på någon månad. På vissa forum kan jag också läsa att katterna mår bra trots nedsatt njurfunktion och lever vidare i några år och det är under kontroll.

Men åter till saken. Jag kan inte reda ut tankarna själv. Kommer han dö nu? Hur hanterar jag detta? Jag oroar mig konstant. Kan han leva med detta? Jag vet att allt är individuellt och veterinären vet sin sak, men åh .. :cry:
 
Hej kära buke. Ber om ursäkt på förhand för osammanhängande inlägg och oklart syfte.

Jag behöver lite hjälp att hantera det här. Min kära katt Sigge blev igår diagnostiserad med njurproblem. Han fyllde 13 år i maj och han har varit min bästa vän lika länge. Jag åkte till veterinären då han blivit slö de senaste dagarna, han verkade vara väldigt medtagen av värmen och låg konstant på hans kylda handdukar. Han ville inte ligga i knät, kurrade inte lika ofta och ville inte vara med. Veterinären sa att han hade förhöjda värden i blodet som tydde på dålig njurfunktion. Han sa att det inte var kronisk njursvikt (om jag förstod det rätt), och att det kanske inte var så jättedåliga värden, men att det krävde en specialdiet. Jag ska på återbesök om 1-2 månader och se om det stabiliserats eller om det blivit sämre. Han menade även att det kanske inte var pga. njurproblemen som han varit dåsig de senaste dagarna. Men hur som helst, njurproblemen är ett faktum och jag har väl insett sedan tidigare att risken att en gammal katt får det är rätt så stor.

Nu frågar jag inte om medicinska råd från er, jag litar på veterinären. Men jag behöver lite pepp eller liknande om detta. Som jag nämnde ovan så är Sigge min absolut bästa vän. Jag har haft honom sedan jag var 9 år, jag vill alltid hans bästa och vill inte att han ska må dåligt. Som man så ofta gör nu för tiden läser jag ju på nätet om både det ena och det andra, och läser ibland att om man kan hittar dessa ämnena via blodprov har det redan gått långt gällande försämringen av njurfunktionen. Jag läser också att de katter som har njurproblem kan gå från glada och krya till dödssjuka på någon månad. På vissa forum kan jag också läsa att katterna mår bra trots nedsatt njurfunktion och lever vidare i några år och det är under kontroll.

Men åter till saken. Jag kan inte reda ut tankarna själv. Kommer han dö nu? Hur hanterar jag detta? Jag oroar mig konstant. Kan han leva med detta? Jag vet att allt är individuellt och veterinären vet sin sak, men åh .. :cry:

Vår gamle katt höll på att stryka med pga njurproblem. Hittade honom under grannens altan och då hade vi inte märkt någonting.
Han fick leva resten av livet på specialkost (vet faktiskt inte hur många år, men det var många) och det fungerade jättebra.
Han blev 17 år iaf, sen blev han väldigt skraltig. Tror dock det berodde på ålder och inte på hans sjukdom.
Så länge veterinären tycker att det är okej och fungerar med anpassad kost tror jag absolut att du kan få några fler fina år tillsammans med din kisse! :)
 
På en 13 - åring med lindrigt förhöjda värden skulle jag nog tro det handlar om naturlig nedsättning av njurarna funktion. Det behöver inte betyda att det är slut så, men et beror ju på värdena.
 
Min kisse föddes i princip med njurproblem, när han var 1 gick vi med honom till vet och efter det fick han piller (han hade även kristaller i urinen) och specialfoder.
Han har nu levt i 14 år utan att ha några som helst problem med det. Det enda är att jag inte kan mata honom med vad som helst (kattgodis går fetbort) och tjata lite extra på honom om att han skall dricka, för han är dålig på att dricka. Gör jag inte det märker jag direkt att han blir lite "ont-loj" och drar sig undan lite. Så jag är strikt med honom när det gäller maten.

Hoppas det går bra för din kisse :)
 
På en 13 - åring med lindrigt förhöjda värden skulle jag nog tro det handlar om naturlig nedsättning av njurarna funktion. Det behöver inte betyda att det är slut så, men et beror ju på värdena.
Jo, det har jag också förstått att det är en naturlig del av att katten blir gammal. När vi är på återbesök hos vet om 1-2 månader så ska jag fråga lite mer om värdena, kan vara bra att veta mer exakt.

Blir bara så ledsen när verkligheten kommer ikapp en, även om man vet att tiden med ens djur inte varar för evigt :(
 
@Sleepan Åh vad fint att höra att det blev bra även om kisen var så dålig. Hur gammal var den ungefär när ni upptäckte det?

@Hoarfrost Oj att det kan komma så tidigt :(

Till ni som gett era katter dietmat: äter katten dietmaten utan protest? Jag vet att min kise kan vara lite kräsen och ibland får jag stödmata med något lite godare under de perioderna som torrfodret inte duger. Nu visade det sig att blötmaten som vi fick av veterinären inte alls var god, så nu har vi bara torrisarna som är goda. Vad gör man om det inte är gott helt plötsligt då?
 
Testa RC Renal Special, den ska vara smakligare.
Njurarna är tyvärr vanligaste orsaken till att katter tas bort, har förlorat 2 pga kronisk njursvikt. Båda runt 7 år, så mycket yngre än din.
 
Nikita är också 'njur' katt, i samband med UVI för två år sedan konstaterades att hon hade förhöjda njurvärden, jag satt och grät i telefon med min syster och trodde att nu var allt slut. Prövade vartenda njurblötmat som finns i Sverige (och utanför via zooplus) och hon avskydde samtliga. Så det blev RC special renal torrisar som hon faktiskt åt med god apptit varvat med blötmat - som är bra pga av att de får i sig mer vätska.

Två månader var vi tillbaka, bättre värden men inte helt normala, tillbaka till njurfoder, 6 månaders kontroll, helt normala! Nikita har fått UVI två gånger efter det, senast för bara några veckor sedan. Bad vet ta alla njjurprover han kunde som sedan skickades till ett lab i Tyskland. Kom tillbaka och konstaterade att hon har helt perfekta värden!

Så nej, ge inte upp. Sigge kan leva många år till, det behövs bara att du är lite mer noga med foder och går till vet oftare för att kolla blod och kanske urin.
 
Till ni som gett era katter dietmat: äter katten dietmaten utan protest? Jag vet att min kise kan vara lite kräsen och ibland får jag stödmata med något lite godare under de perioderna som torrfodret inte duger. Nu visade det sig att blötmaten som vi fick av veterinären inte alls var god, så nu har vi bara torrisarna som är goda. Vad gör man om det inte är gott helt plötsligt då?

För oss var det samma sak...blötmaten var inte god men torrmaten var det. O så förblev det under många år efter att njur-diagnosen var ställd. Det var alltså inga problem att få katten att äta torrmaten, den åt han med god aptit. O från att diagnosen om njurarna var ställd så levde han glatt i 5-6 år, sedan kom andra skavanker o han fick tas bort pga det.
 
Testa RC Renal Special, den ska vara smakligare.
Njurarna är tyvärr vanligaste orsaken till att katter tas bort, har förlorat 2 pga kronisk njursvikt. Båda runt 7 år, så mycket yngre än din.
Får köpa RC om det krisar då, verkar ju som att den är smakligare om både du och @MJLee rekommenderar den :) Nu har vi ju kört med Purina pro plan renal function sedan i tisdags, kan ju inte säga att herrn tycker det är sådär jättegott... Men sen är han van vid att vi varvar olika smaker av blötmat tillsammans med torrisarna, vilket inte riktigt funkar nu ju :cautious: Är all njur-blötmat som leverpastej i konsistensen? Finns det inget som liknar exempelvis Mjaus blötmat?
 
Får köpa RC om det krisar då, verkar ju som att den är smakligare om både du och @MJLee rekommenderar den :) Nu har vi ju kört med Purina pro plan renal function sedan i tisdags, kan ju inte säga att herrn tycker det är sådär jättegott... Men sen är han van vid att vi varvar olika smaker av blötmat tillsammans med torrisarna, vilket inte riktigt funkar nu ju :cautious: Är all njur-blötmat som leverpastej i konsistensen? Finns det inget som liknar exempelvis Mjaus blötmat?

Jag gav Nikita vanlig blötmat inte njurblötmat, det är otroligt viktigt att de får i sig tillräckligt med vätska och där är ju blötmat överlägsen. Så ja, RC torrisar och sedan blötmat, gärna utblandat med lite vatten så jag fick i henne optimalt med vätska.
 
Nikita är också 'njur' katt, i samband med UVI för två år sedan konstaterades att hon hade förhöjda njurvärden, jag satt och grät i telefon med min syster och trodde att nu var allt slut. Prövade vartenda njurblötmat som finns i Sverige (och utanför via zooplus) och hon avskydde samtliga. Så det blev RC special renal torrisar som hon faktiskt åt med god apptit varvat med blötmat - som är bra pga av att de får i sig mer vätska.

Två månader var vi tillbaka, bättre värden men inte helt normala, tillbaka till njurfoder, 6 månaders kontroll, helt normala! Nikita har fått UVI två gånger efter det, senast för bara några veckor sedan. Bad vet ta alla njjurprover han kunde som sedan skickades till ett lab i Tyskland. Kom tillbaka och konstaterade att hon har helt perfekta värden!

Så nej, ge inte upp. Sigge kan leva många år till, det behövs bara att du är lite mer noga med foder och går till vet oftare för att kolla blod och kanske urin.
Åh vad skönt att höra att värdena faktiskt blev bättre! Även om jag vet att alla fall är olika så lättar det min oro lite. Jag håller verkligen tummarna för att Sigge svarar lika bra på behandlingen som din Nikita, även om jag kanske inte tror att värdena blir perfekta pga. hans ålder, men att de inte försämras! Han är faktiskt mycket piggare nu jämfört med för en vecka sedan. Om det beror på maten eller att det inte är lika varmt vet jag inte, kan ju vara en kombination av båda. Men han börjar så smått bli sig själv igen :love:

Nästa gång vi är hos vet ska jag se till att de tar fler njurprover så att man får en klarare bild över det hela!
 
För oss var det samma sak...blötmaten var inte god men torrmaten var det. O så förblev det under många år efter att njur-diagnosen var ställd. Det var alltså inga problem att få katten att äta torrmaten, den åt han med god aptit. O från att diagnosen om njurarna var ställd så levde han glatt i 5-6 år, sedan kom andra skavanker o han fick tas bort pga det.
Då kanske Sigge inte är unik med att rata blötmaten, får hoppas att vi får i honom tillräckligt bara! Sigge har blivit lite piggare nu sedan vi var hos vet, så jag hoppas att det blir lite bättre till slut. Tack för att du delade med dig av dina erfarenheter, det gör mig lite lugnare. Man vet ju att lyckan med sitt djur inte varar för evigt, men jag hoppas att vi får några fler år tillsammans :love:
 
Vi körde specific torrfoder. Till en början även deras blötfoder men rcs renal var godare. Det är typ bitar i sås.
Vår katt var inte kräsen men blev det när hon mådde dåligt. Tyvärr fick vi nyligen ta bort henne ett drygt år efter diagnosen.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 609
Senast: Lavinia
·
Hästmänniskan Hej, Jag vet att det finns många trådar om detta men av de som jag hittat är det många inaktiva och jag önskar verkligen stöd just nu...
Svar
10
· Visningar
2 977
Hästvård Hej! Jag står inför ett tufft beslut om att eventuellt låta min bästa vän på 20 år få somna in. Jag har ägt honom sedan han var 7 år...
Svar
8
· Visningar
1 420
Katthälsa Vill börja med att vi har varit hos veterinär igår (och pratat med samma vet idag i telefon) men vi kommer inte direkt fram till något...
Svar
2
· Visningar
2 813

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp