Är det skäligt att ge en 11-åring en Iphone 7?

[kryddelydd]

Och ja, han har både platta och dator, men inga värstinggrejer för det är han inte så intresserad av. Han har fått en billig platta och en enkel variant av dator för att kunna göra läxor och skolarbeten på.

som du säger, man är olika och har olika intressen.

Personligen tycker jag att det räcker med en pryl med internetuppkoppling.
Mobilen har i mina ögon för liten skärm för att vara en effektiv minidator, så jag har stängt av internet i min Sony (fick den för ett par år sedan, när mamma bytte upp sig eftersom telefonen var tre år gammal; hade inte köpt en sådan själv).

Men de flesta idag har ju flera internetuppkopplade apparater så jag inser att jag är i kraftig minoritet här.

 

[WBanna]

Tror inte riktigt att man kan förstå innan man börjar tjäna sina egna pengar.

Där tycker jag att du har helt fel. Vår 4-åring förstår att man inte kan köpa det man vill ha om man inte har pengar, att vissa saker kostar jättemycket och att man måste åka till jobbet för att få lön. Han pantar burkar som han sedan handlar för tillsammans med veckopengen. Så man ska inte underskatta ungarna.

 

[Sofie_B]

Nej, i mina ögon behöver han ingen iPhone 7. Inte med en fungerande mobil nu, som också är relativt ny.
Jag är född -83, fick min första mobil när jag fyllde 18.

Jag tycker det är viktigt att lära barn pengars innebörd, vad som krävs för att ha råd med vissa saker tex. Självklart kan man skämma bort dom ibland, men ett kalas för 3000 och sen en telefon för 6500. Nja. Även om jag hade råd vill jag inte att mitt barn ska tro att pengar växer på träd.

Min sambo tycker märkeskläder är viktigt, jag tycker det viktigaste är att kläderna är funktionsdugliga, hela och hyfsat rena (beroende på aktivitet ).

Jag delar din åsikt! Som jag var inne på innan är det dock i praktiken svårt, för det är svårt att få fram det bara genom att prata med dom och det är inte riktigt den verkligheten dom ser. Och dom kommer aldrig förstå vad som ligger bakom den ändå ekonomiskt priviligerade tillvaro dom växer upp i, inte förrän dom själva ska börja tjäna pengarna. Så var det för mig, idag har jag en oerhörd respekt för pengar och jag vet också vad som krävs för att tjäna dom. Men jag hade ingen aning om det när jag var barn/ungdom och jag tror ärligt talat inte att mina föräldrar hade kunnat göra mer för att jag skulle förstå det.

 

[Sofie_B]

Där tycker jag att du har helt fel. Vår 4-åring förstår att man inte kan köpa det man vill ha om man inte har pengar, att vissa saker kostar jättemycket och att man måste åka till jobbet för att få lön. Han pantar burkar som han sedan handlar för tillsammans med veckopengen. Så man ska inte underskatta ungarna.

Det förstår våra barn också. Och dom förstår om en sak är dyr eller billig i förhållande till deras veckopeng. Men dom förstår inte i sig värdet av veckopengen. Eller lönen. Dom förstår inte om 15 000 kr i lön är mycket eller om 50 000 kr i lön är mycket. Men dom kan förstå att om man tjänar 15 000 kr så kan man kanske inte bo i ett dyrt hus. Eller ha en dyr bil. Och dom kan förstå att 50 000 kr är mycket mer än 15 000 kr.

Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Vad en viss summa är värd upplevde jag själv inte gick att förstå förrän jag skulle tjäna den själv. Och det finns ingen kritik mot mina föräldrar i det, jag tror verkligen inte att dom hade kunnat lära mig det heller. Även om jag såklart förstod att ett par skor för 1000 kr var dyra skor när det gick att köpa skor för 200 kr. Jag såg ju skillnaden och jag förstod att om jag köpte ett par skor för 1000 kr var mitt månadsbidrag slut och köpte jag ett par för 200 kr kunde jag göra mer. Men det var fortfarande lite som att spela monopol, pengarna hade inget riktigt värde förrän jag lärde mig att det inte alltid är så enkelt att tjäna dom..

 

[Tora]

Jag går då emot alla andra. Har man råd så ser jag inget problem i att köpa en dyr present. Speciellt inte om det är det enda han önskar sig.

Hans gamla telefon hade ju dåligt batteri. Finns inget som är så störande som när batterier krånglar.

Man får ju se lite till hur barnet är. Säger han att det är det enda han önskar sig så är han antagligen inte helt omedveten om att det är en dyr present.

 

[Tora]

Min dotter är 6,5 år så det skiljer lite i ålder men rent spontant kan jag inte om fyra år se mig ge henne en sprillans ny telefon i den prisklassen. Vill hon ha en telefon så får hon spara ihop till en själv samt stå för kostnaderna för den själv.

Är inte du på väg att köpa en ponny till dottern? Eller blandar jag ihop dig med någon annan?

 

[Monifa]

Går väl emot många andra också. Däremot hade jag nog resonerat som så att ska han ha telefonen får han avstå paintballkalaset. För det tillsammans blir ju ohyggligt mycket pengar. Hade aldrig lagt 3000:- på ett kalas om det inte var tillsammans med flera barn så man delar på kostnaden, det om något är ju ren nöjeskonsumtion som man har glädje av en dag. Men 7000:- för en födelse/julklapp som han verkligen vill ha, ja varför inte om man har ekonomi till det.

Jag kan också tycka att såna här dyra inköp ska göras utav båda föräldrarna tillsammans. Du kanske skrivit om det men missat det isf. Men kan tycka att det inte är den ena föräldern som ska stå för en så pass dyr sak som alla har "nytta av" (nytta som i att det går att nå honom).

 

[Kilauea]

Är inte du på väg att köpa en ponny till dottern? Eller blandar jag ihop dig med någon annan?

En ponny byts förhoppningsvis inte ut efter 1-2 år, som moderna telefoner. Det lär dessutom barnet ta ansvar (så långt ansvar som är skäligt för åldern alltså) och framförallt ger ett djur kärlek tillbaka.

 

[Sofie_B]

Jag går då emot alla andra. Har man råd så ser jag inget problem i att köpa en dyr present. Speciellt inte om det är det enda han önskar sig.

Hans gamla telefon hade ju dåligt batteri. Finns inget som är så störande som när batterier krånglar.

Man får ju se lite till hur barnet är. Säger han att det är det enda han önskar sig så är han antagligen inte helt omedveten om att det är en dyr present.

Ja, precis, lite så känner jag också. Han vet ju att det är en dyr present och han sa att det är allt han önskar sig så han vill slå ihop födelsedagspresent och julklapp. Så han är ju ödmjuk till det så sett. Och jag vet som sagt inte hur mycket värdering man ska lägga i att det är en ny telefon när hans gamla ändå fungerar (och man kan byta batteri på den), för det här med telefoner kan ju vara ett intresse. Om vi ändå hade tänkt lägga (typ) dom pengarna så är det bättre att köpa något han verkligen vill ha.

......men sen kommer jag inte ifrån att jag någonstans också tycker att det är lite orimligt och att jag inte vill vara med och bidra till den "prylhets" som är bland barn. Jag vill aldrig vara med och bidra till att vissa barn ska få en klump i magen när det ska diskuteras vilka mobiler man har på rasten, bara för att deras föräldrar kanske inte ens har råd med en mobiltelefon. Det är ju verkligen ingen självklarhet att man har det.

Så jag är jättekluven. Därav tråden, det är skönt att vrida och vända på det. Sen är jag en sån som ÄLSKAR att ge presenter och lägger mycket hellre pengar på det än köer saker till mig själv. Men inser att det ibland kanske inte är det bästa i långa loppet så ibland får man lägga band på sig själv..

 

[Hyacinth]

Hur ska barnets12-årsdag toppas om det läggs 10.000 på 11-årsdagen?

Varför måste man toppa? Ska man köpa dyrare och dyrare varje år?

 

[Sofie_B]

Går väl emot många andra också. Däremot hade jag nog resonerat som så att ska han ha telefonen får han avstå paintballkalaset. För det tillsammans blir ju ohyggligt mycket pengar. Hade aldrig lagt 3000:- på ett kalas om det inte var tillsammans med flera barn så man delar på kostnaden, det om något är ju ren nöjeskonsumtion som man har glädje av en dag. Men 7000:- för en födelse/julklapp som han verkligen vill ha, ja varför inte om man har ekonomi till det.

Jag kan också tycka att såna här dyra inköp ska göras utav båda föräldrarna tillsammans. Du kanske skrivit om det men missat det isf. Men kan tycka att det inte är den ena föräldern som ska stå för en så pass dyr sak som alla har "nytta av" (nytta som i att det går att nå honom).

Ja, kan se många fördelar i att ge presenter tillsammans. Speciellt eftersom det är lite olika ekonomiska förutsättningar hos dom olika föräldrarna. Då kan man kanske ge en sak tillsammans men bidra olika mycket utan att barnet får veta det såklart.

Att det blir så dyrt kalas är för att den trenden har börjat hos mamman och hon har haft dom första två åren efter skilsmässan. Då vill min man inte banta det första året han "får" ha kalaset. Sen om det är skäligt ihop med så dyr present.. Det är absolut något att fundera över.

 

[Tora]

En ponny byts förhoppningsvis inte ut efter 1-2 år, som moderna telefoner. Det lär dessutom barnet ta ansvar (så långt ansvar som är skäligt för åldern alltså) och framförallt ger ett djur kärlek tillbaka.

Fast den stora kostnad som ett inköp av ponny är och den höga månadskostnaden och alla prylar man behöver är svårslaget. En iPhone 7 är en mycket billig present i jämförelse med en ponny.

Snarare är det så att det är förälders intresse som styr om man tycker en dyr present är okej eller inte.

 

[Sofie_B]

Varför måste man toppa? Ska man köpa dyrare och dyrare varje år?

Det förstår jag inte heller. Om man ser till 9-åringen så var hans presenter förra året mycket dyrare, då fick han både mobil och ny vinterjacka. I år ärvde han storebrors vinterjacka och fick något slags elektroniskt trumset som förvisso inte var billigt, men betydligt billigare än en telefon. Så det behöver ju inte alls trappas upp år för år utan det är ju lite beroende på vad som önskas, behövs osv.

 

[Hyacinth]

Ja, kan se många fördelar i att ge presenter tillsammans. Speciellt eftersom det är lite olika ekonomiska förutsättningar hos dom olika föräldrarna. Då kan man kanske ge en sak tillsammans men bidra olika mycket utan att barnet får veta det såklart.

Att det blir så dyrt kalas är för att den trenden har börjat hos mamman och hon har haft dom första två åren efter skilsmässan. Då vill min man inte banta det första året han "får" ha kalaset. Sen om det är skäligt ihop med så dyr present.. Det är absolut något att fundera över.

Jag skulle väl kunna om jag tyckte jag hade råd, men jag skulle nog vilja att en så dyr sak är en present från båda föräldrarna.
Kan ni på något vid gå ihop om den? Man behöver ju inte dela 50/50 men att den är från er alla.

Det är ju orimligt dyrt, men han kanske är billig i drift med annat. Ridlektioner är asdyrt. Häst är dyrt. Hockey är dyrt om man inte vill tillbringa livet i en servering med att sälja korv.

 

[Hyacinth]

Det förstår jag inte heller. Om man ser till 9-åringen så var hans presenter förra året mycket dyrare, då fick han både mobil och ny vinterjacka. I år ärvde han storebrors vinterjacka och fick något slags elektroniskt trumset som förvisso inte var billigt, men betydligt billigare än en telefon. Så det behöver ju inte alls trappas upp år för år utan det är ju lite beroende på vad som önskas, behövs osv.

Exakt. Vi brukar ge BARNET vinterjacka i födelsedagspresent, bland annat. Vi passar på då.

 

[Sofie_B]

Exakt. Vi brukar ge BARNET vinterjacka i födelsedagspresent, bland annat. Vi passar på då.

Det brukar vi med.. är väl kanske inte det allra mest populära men smart tycker vi!

 

[Nixehen]

Det förstår våra barn också. Och dom förstår om en sak är dyr eller billig i förhållande till deras veckopeng. Men dom förstår inte i sig värdet av veckopengen. Eller lönen. Dom förstår inte om 15 000 kr i lön är mycket eller om 50 000 kr i lön är mycket. Men dom kan förstå att om man tjänar 15 000 kr så kan man kanske inte bo i ett dyrt hus. Eller ha en dyr bil. Och dom kan förstå att 50 000 kr är mycket mer än 15 000 kr.

Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Vad en viss summa är värd upplevde jag själv inte gick att förstå förrän jag skulle tjäna den själv. Och det finns ingen kritik mot mina föräldrar i det, jag tror verkligen inte att dom hade kunnat lära mig det heller. Även om jag såklart förstod att ett par skor för 1000 kr var dyra skor när det gick att köpa skor för 200 kr. Jag såg ju skillnaden och jag förstod att om jag köpte ett par skor för 1000 kr var mitt månadsbidrag slut och köpte jag ett par för 200 kr kunde jag göra mer. Men det var fortfarande lite som att spela monopol, pengarna hade inget riktigt värde förrän jag lärde mig att det inte alltid är så enkelt att tjäna dom..

Varför inte lära barnen pengars värde då? Ge möjlighet att ”tjäna” mer veckopeng som kan sparas till något. (Typ en ny telefon) sälja jultidningar, Extra sysslor hemma och en timpenning på säg 50kr, när barnet då måste ”jobba” 150h för att få den efterlängtade telefonen (eller vad det nu är) så garanterar jag att poletten kommer trilla ned.

Ingenting i livet är gratis och ju fortare man lär sig det desto mindre ont gör det när verkligheten kommer ikapp och slår en i huvudet.

 

[Lovisaleonora]

En viktig bit tycker jag är huruvida elvaåringen förstår att många yrkesarbetande vuxna inte har råd (eller kan ta sig råd) att köpa en ny iPhone 7. Den insikten tror jag inte att en typisk elvaåring kan ta till sig, utan jag tror att gåvan riskerar att faktiskt sänka barnets förståelse för pengars värde.

Håller med.Jag tycker inte det är rimligt. Viss egen insats (hoptjänade, hopsparade pengar) tycker jag är en viktig del i konceptet grejor jag vill ha.

 

[Lovisaleonora]

Och när jag var 11 fick jag en telefon man hängde på väggen. Vet inte riktigt hur det är relevant

Åh, det känner jag igen. Telia hade reklam för jättefina telefoner, och jag önskade mig en som kunde ersätta den grå med petmoj.

(såhär såg vår ut)

Till slut fick jag en sån här, fast vit

 

[Anders]

Ja men lite så känner jag också. Nu är det ju verkligen B A R A det här han önskar sig. Och hade vi köpt annat hade vi nog lagt 2000-3000 kr per "tillfälle" (dvs födelsedagen och julafton), dvs totalt 4000-6000 kr. Så att vi skjuter till 500 kr och ger honom något han verkligen vill ha istället för att lägga mycket pengar på sånt han faktiskt inte vill ha bara för att vi tycker att det är rimligare, jag vet inte.. Jag är också jättekluven.

Om ni ändå tänker ge presenter för samma belopp ser jag inte något egentligt skäl till varför ni inte skulle köpa en Iphone 7