Är det så här?

C

corno79

Hej!
Har länge tänkt på en sak som jag skulle vilja ha klarhet i nämligen: Jag känner många som har islandshästar och flera av dom säger att islandshästar har ett eget språk och att dom bara kan stå med sina egna. Alltså inte blandas med andra raser.(I hagen, stallet). Är det så här eller är det bara ett sätt att påpeka att ens egna hästras är speciellare än någon annans och trivs bättre med sin egen sort. Vore trevligt att få någons synpunkt på det här. Tack på förhand!:)
 
Sv: Är det så här?

Klart att de kan gå med andra hästar. Men jag tror att det underlättar om de andra hästarna då med gått i flock innan eftersom islandshästen har ett stort flockbeteende i de flesta fall.
Hos oss finns det andra hästar, en travare, en freiser och fyra islandshästar. Islandshästarna går ihop, och de andra har vars en hage, men varför skulle de inte kunna bo i samma stall? :crazy:
 
Sv: Är det så här?

Imitt stall så har jag isisar blandade med andra hästraser och det fungerar bra.
däremot så upplever jag att isisarna är mkt mer för att "backa" upp och sparka mkt mer än andra! (vet inte om det är en tillfällighet).........???Mer "dominanta" och gärna "ledarna" i flocken oxå!
Vet oxå att fler stallägare inte vill ha isisar io sina stall (vilket är trist tycker jag). Även många ägare av isisar vill ha dom i stall där det bara finss isisar.
Isisar är ju hästar precis som vilken hästras som helst så varför separera dom?

/arbetsmyran
 
Sv: Är det så här?

Jag skulle säga att de är mera utpräglade flockdjur än andra raser, jag skulle inte heller vilja säga att de har ett annorlunda språk men dock en annan dialekt. Detta kan man ofta se när det finns flera isänningar i samma flock, vid ev konfrontationer så backar genast de andra upp.

En avvikande ras som släpps in i en flock med islandshästar, här kan det uppstå ren mobbing och lynchstämning mot den nya icke islandshästen. Har sett ensamma islänningar som sen fått en flock med enbart islandskompisar, dessa har blommat upp och blivit som unghästar i ren och skär glädje.

Med det är inget sagt att man inte kan ha sin häst med andra, men skiljer sig det gör det och jag tror att det i de flesta fall beror på uppväxtsätt och uppfostran i flock.
 
Sv: Är det så här?

Det är precis det som jag tycker är konstigt! Varför separera dom från andra hästraser?:confused: Vad tycker ni om det här att dom har ett eget språk då?
 
Sv: Är det så här?

Jag skulle inte själv välja ett stall utan islandshästar, efterson jag såg skillnaden när de fick komma in i en islandsflock mot tidigare blandade raser.
 
Sv: Är det så här?

HEj:D Jag tror inte att det är så ja rider på ett ställe med islandshästar ,, där har dom andra raser ståenda med islandshästar:) / hanna:banana:
 
Sv: Är det så här?

Självklart kan dom gå ihop med andra hästar, vilka har du hört annat firån egentligen.

Jag har haft min sto (new Forest) med 3 st islandshästar utan problem.

Dock efter min uppfattning så växer islandshästar på specielt island upp på annat sät å bråkar inte lika mycket med andra hästar. Utan man brukar kunna ha en stor box där alla är istället för en box till varje häst.
 
Sv: Är det så här?

Boj skrev:
Jag skulle säga att de är mera utpräglade flockdjur än andra raser, jag skulle inte heller vilja säga att de har ett annorlunda språk men dock en annan dialekt. Detta kan man ofta se när det finns flera isänningar i samma flock, vid ev konfrontationer så backar genast de andra upp.

En avvikande ras som släpps in i en flock med islandshästar, här kan det uppstå ren mobbing och lynchstämning mot den nya icke islandshästen. Har sett ensamma islänningar som sen fått en flock med enbart islandskompisar, dessa har blommat upp och blivit som unghästar i ren och skär glädje.

Med det är inget sagt att man inte kan ha sin häst med andra, men skiljer sig det gör det och jag tror att det i de flesta fall beror på uppväxtsätt och uppfostran i flock.

Håller helt med Boj! Jag har haft andra hästar ihop med mina isisar hela tiden och det uppstår alltid kommunikationsproblem! Isisarna tappar, precis som jag ibland, tålamodet med de andra hästarna som har ett ofta fräckare och naivare språk. Är den dessutom den typen som bara måste försöka att sno mat från den ranghögre islänningen, för det har alltid varit de som stått högst i rang hos mig, trots att de varje dag blir tillrättavisade, ja då har åtminstone jag förståelse för att mina isisar tappar tålamodet. Vem hade inte gjort det om man dagligen måste påpeka vem som är ledaren för hästen, vilket inte sällan är fallet att man som människa måste göra för samma häst...

Men det går visst att ha dem ihop och jag utnyttjar mina isisar till att lära de andra hur man beter sig och att veta sin plats och göra lite fostringsarbete åt mig... Jag har inte haft några allvarliga skador och det är lugnt så länge hästarna har tillräckligt stora ytor så de kommer undan och är mottagliga för de isisarnas signaler som kan vara mer finstilta än andra rasers. Men visst är en ensam häst av annan ras oftast utmobbad och inte med i gemenskapen på samma sätt. Flocken utesluter ju gärna det som är annorlunda för flockens överlevnads bästa. Udda djur drar till sig rovdjur och man stöter då hellre ut och offrar en individ så resten av flocken skall klara sig undan rovdjuren. Så gör alla vilda flockdjur och islandshästen är inte lika domesticerad som många andra raser. Läs också flera bra inägg i tråden om smärttålighet där också beteendet är annorlunda vid smärta.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Är det så här?

I mitt stall står det en isis och tre halvblod och ett fullblod.

Den skillnaden jag märker är att islandshästen är bättre på hästspråket, vilket jag tror beror på att de har levt vilda mycket längre och fått klara sig själva. Det har varit en nödvändighet att vara bra på det för att överleva?
Den är också signalkänsligare.
Dom andra är lite buffligare och behöver yvigare rörelser för att reagera lika mycket som isisen gör på en minimal gest. Dom har inte haft lika stort behov av spåket för att överleva, när människan har tämjt och avlat fram en häst som passar oss.

Men jag tror inte islandshästen skiljer sig från andra hästar som fortfarande lever vilda idag, tex mustanger och sådana hästar.

Men visst fungerar dom ihop i hagen alldeles utmärkt tillsammans, och ändå så är alla stona ranghöga så det skriker om det :D
 
Sv: Är det så här?

Jag har haft min islandshäst tillsammans emd andra raser hela tiden. Nu går hon emd min shettis, det fungerar bra. Förut var det 2 till isisar och en travare emd i flocken.
Det jag har reagerat på är att islandshästarna inte bråkar och är tjuriga mot varandra (och andra hästar. De attackerar aldrig. Det gör däremot shettisen och även travaren gjorde det. Har för mig en korsning också gjorde dte som stod i stallet ett tag.
 
Sv: Är det så här?

Håller med både Klister och Ajda. Mina fullblod som växt upp i flock och russen och welsharna, funkade utmärkt med mina isisar. Men det var ingen tvekan om att isisarna bestämde. Just det här med att andra raser både "talar" med större rörelser och kräver större rörelser för att reagera är också något jag känner igen. Å andra sidan har jag stött på trädgårdsuppfödda och fräcka islandshästar som växt upp enbart med sin alltför snälla mamma och det är bland det fräckaste, otrevligaste, envisaste och farligaste man kan stöta på i hästväg! Usch!
 
Sv: Är det så här?

Ajda skrev:
Det jag har reagerat på är att islandshästarna inte bråkar och är tjuriga mot varandra (och andra hästar. De attackerar aldrig. Det gör däremot shettisen och även travaren gjorde det. Har för mig en korsning också gjorde dte som stod i stallet ett tag.


Att dom inte attackerar varandra är ett typiskt beeteende för vilda djur i flock.
Konflikter undviks, det är onödigt att slösa energi på att slåss när den behövs för att överleva.
 
Sv: Är det så här?

Dom KAN gå med andar hästar men för att de sak vara lyckliga så ska de gå med enbart islänningar.
Jag har testat och testat under några år nu.

Halvblod är det enda absoluta NONO jag hittat, det går inte här hos mig iallafall , islänningarna accepterar dessa oartiga träskallar ett tag sen går de till gemensam attack och nära nog dödar halvblodet:crazy:

Travare och shetlandsponnyer accepteras och det ser rätt fredligt ut men åh, lyckan det är en artfrände tycker mina.
då blommar de upp och hela deras underbara personlighet kommer fram.

Dock syndar jag och mina gamla förlmärr som är tom detta året går med mina travare och jäklar vad hon fostrar dem, så trevliga travare har jag aldrig förr haft. Men lycklig kan jag kanske inet påstå att hon är.
 
Sv: Är det så här?

Min isis älskar vårt shettissto. Däremot valacker av andra ponnyraser har inte tyckts om. De har motats iväg genom att hon vänder rumpan till o slår. Möter man andra isisar o shettisar på vägen så är det lycka tycker hon. Men inte om hon ser andra hästraser.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 764
Senast: Lavinia
·
Hästmänniskan Hej! Skulle uppskatta lite tips och hjälp. Jag har ridit nu i några månader och älskar verkligen det. Har dock endast kommit till...
Svar
9
· Visningar
1 179
Senast: valy
·
L
Gnägg Hej! Jag skulle bara för kul vilja veta vad ni skulle ge tips om för häst om jag skulle ha en egen häst nångång i fram tiden! Jag hade...
2 3 4
Svar
63
· Visningar
5 216
Senast: LiviaFilippa
·
Övr. Grenar Hej jag köpte 2019 en travare. 155cm hög på 16 år. såhär när jag ser tillbaka på det, så stod Trollet alltid inne i ladugården när jag...
2
Svar
34
· Visningar
4 955
Senast: Mia_R
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp