Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

[diabla]

Jag är livrädd för hingstar. Jag klarar inte av dom! Jag hetsar upp mig, blir livrädd, börjar darra och ger hingsten all makten över mig och låter den vara min ledare. Jag gör alla möjliga fel man kan göra så fort det kommer en hingt i min närhet.

Om ingen skullle tala om för mig att det var en hingst så skulle det gå jätte bra, men när jag vet det så usch!

Är det bara jag som är så här? (låter lite som ett "bullen" problem, haha)

Kan tillägga att jag inte är rädd för valackar och ston och föl, utan det är bara hingstar som skrämmer mig!

jag tror att anledningen till varför jag blir rädd är för att jag inte vet hur man ska bete sig med dom, för jag har aldrig lärt mig det!

Så kan någon vänlig själ ge mig en snabbundergång i hur man ska tänka när man handskas med hingstar? Lite små tips så där?

För ston och valackar, då ska man tänka att man är deras ledare i flocken, men det känns så fel att göra det med hingstar! förstår ni hur jag menar? Att jag, enliten människa på 50 kg ska ta makten av en stor stark muskel knutte på 600 kg.

 

[Lazio]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

Det är bara att hantera den som du brukar med ston och valacker. Men du får tänka efter lite mer, inte går nära andra hästar osv.

 

[Uddatyp]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

alla hästar behöver en ledare oavsett kön..man ska bete sej likadant som me alla hästar..bestämd och veta vad man vill och framför allt vara konsekvent..

sen så är de ju oftast inte hingsten som är ledaren i flocken..de är snarare ston som är.

 

[martha]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

Dom är som hästar mest dom också faktiskt. Jag "skrattar varje dag" när jag leder ut mina 3 unghingstar, dom är så LATA o TRÖGA så man får nästan spunk på dom.....
Såklart har dom andra könsdrifter men en rätt hanterad o uppfostrad hingst är en dröm att vara med. Hingstar är lite mer signalkänsliga än ston o valacker, man ska till skillnad mot vad många tror kklara sig med små signaler till dom ,men dock med pondus och ledarskap. Skrik eller slå aldrig på en hingst. De hingstar som är korkade bör kastreras tidigt, eller om man inte klarar av att hantera hingstar.

Jag är van hingst och gillar dom bättre än både ston o valacker..vi har 10 hästar idag, 7 hingstar o 3 ston...

 

[diabla]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

ja unghingstar, alltså under 2,5 år är det inga problem med, dom klarar jag av, det är mer dom där äldre gubbarna som jag har problem med!

och det med att slå en hingst! jag blev biten av en hingt jävel när jag skulle leda in den från hagen, han liksom sprang mot en annan hingst som stod i en box som vi gick förbi och då röt jag till och då bet han mig! Så skulle ju inte en valack reagerat, om det hade vart en valck så hade det räckt att ryta så hade valacken gjort som jag sa sen, ingen valack jag någonsin har varit i kontakt med skulle bitit mig om jag röt på den för att den försökte attackera en anna häst.

 

[Hannaaa]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

Skrik eller slå aldrig på en hingst.

* Skrik eller slå aldrig en häst.

 

[TwiggyM]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

Det är INTE aaceptabelt att en hingst biter för att man tillrättavisar den. Jag anser att man lika gärna kan ryta i åt en hingst som åt ett sto eller valack. Med en hingst beter man sig som med vilken häst som helst fast man har lite bättre koll.

Kanske använder man ett kedjegrimmskaft eller träns när man leder (om man inte känner sig trygg annars), man håller avstånd till andra hästar och man har ögon i nacken.

Nej alla hingstar är inte monster, en del är världens snmällaste nallebjörnar (tydligen) ,men en del...dom kan iallafall bete sig som monster.

 

[tindra]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

hm är inte rädd för hingstar.. har dock inte hanterat eller vart i närheten av några på en sådär 10 år . nä jag var 15 eller så handskade jag grannens hingstar utan problem, in och ut ur paddock, borstning och sådant. aldrig någon rädsla för dem och hingstarna lyssnade fint på mig, upplevde aldrig att de "tog över" eller så.

men jag hade turen att bo granne med ett stuteri och fick hjälpa till och handskas med ston, föl, unghästar och hingstar dagligen under flera år under min uppväxt.

 

[avslutat medlemskap]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

Jag brukar av nån anledning nästan få med mig hingstarna i fickan från hagen istället, dom brukar komma och verkligen inbjuda till kel och varför det vet jag inte. Även "stallens skräck" brukar jag nästan få som knähundar utan att jag gjort eller sagt nåt. Knepigt det där.

 

[åke]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

Behandla dom som vilken häst som helst så ska du se att det går bra.
Lycka till.

 

[Alkemisten]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

Jag har lärt mig att hingstar gärna samarbetar men gillar inte en "hybrisledare" alltså en översittare som försöker kontrollera alla situationer till punkt och pricka. Sen finns det så klart hingstar som egentligen inte klarar av att vara hingstar då de själva har total hybris

 

[diabla]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

ja precis.

Som en hingst som jag jobbade med. Jag var livrädd för att var ainne och mocka hos den för om jag gjorde det oc det kom förbi ett sto, alltså som någon ledde förbi så blev han galen!! han sprang omkring, sparkade och typ 80% av gångerna hoppade han upp med frambenen på boxen och försökte hoppa över.

Denna häste skullen helt kalrt inte ha varit en hingst. Men ägaren kunde kontrollera honom jätte bra. men inte jag.
Och han användes för avel men fick inte sätta på hästarna för han var för galen utan fick sätta på en docka. och för att få honom upphetsad för det så behövde man bara leda ett sto inom en 20 meters radie så blev han galen. usch..

Men det är lite hemskt när man tänker efter, att dom hästarna jag är van vid och kan kontrollera, är valackar, och det är inte en häst i dess naturliga tillstånd om ni fattar. Visst ston är en anan sak men valackarna, de känns inte som riktiga hästar om man tänker efter och jag kan inte kontrollera "rktiga" hästar, lite synd.

okej vimsigt.

 

[T.Alsterfeldt]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

Jag brukar säga att man skal hantera hingstar som en karl med ett antal öl innaför västen en lördagskväll.

snällt,med respekt för individen,men tydligt och med klara gränser för vad -du- tycker!

Och i likhet med hingstar så beror det ju dels på testosteronnivån,dels på arv och miljö(socialisering tex) hur de uppträder när de hamnar i situationer när hämningarna släpper.

inte går du väl omkring o tänker "våldtäkt och mord"varenda gång du ser din manlige granne?
Ändå är der fler som dödas och skadas av män än av hingstar...

Och de allra,allra flest aär hyggliga,trevliga o gör sitt bästa,men har precis som alla andra bra o mindre bra sidor.

(Ocg eftersom jag inet vill rulla över ömma tår så är detta alltså en målande beskrvning för att avdramatisera själva"oh hjälp den har pung!scenariot-inte en kritik mot män som sådan!Jag äääällskar män!)


Hingstar skall man alltså vara uppmärksam på,men inte rädd för,är de mentalt normala o socialiserade så finns det ingenaledning.

Deras vrålande är ju mtsvarigheten til fulla 15 årngars"Öh bruden!visa pattarna!" och perosnligen,oavset om man aldirg skal slå eller skrika åt en häst,så uppskattar jag inte den formen av kommunikation...

Vad de gör på sin fritid lägger jag mig inte i,men med mig så gäller det att uppföra sig!


Jag har haft hingst sedan jag var 8 år gammal,och nu har jag två vuxna hngstar som går ihop utan problem.
jag kom tidigt på(tack vare att hingsten hade tålamod nog att "uppfostra mig") att de är egentligen inet d eflockledare man har målat ut dem som.

Det är -stona-som har kollen,och bestämmer,ibland i samråd med hingsten,men generellt sett så handhar han mer kontrollen över omgivningen,skydd och revirgränser.

Det gör ju också att man som tjej har en fördel,för man skal inet inbilal sig att hingsten inet känner på lukten att vi är tjejer!

Jag föröskte,när jag var liten,i möjligaste mn härma stoets reaktioner så knuffades han eller så så pep jag o sparkad ebakut.

Det var liksom inna jag visste bättre,men dte fungerade utanproblem,han var mycket respektfull och omhändertagande.

idag så haf jag samma gränser för alla djuren,hundar som vilka hästar som helst.
De skal inet behandla mg som en möbel ,och de skall ha respekt för mig,för annnars förvandlas jag till en rytand ePMs kärring me dhuggtänder o -då-blir livet inte roligt!

Hingstar lär man att lyd apå de -små-sakerna,dvs tex stå still o hjälpa till me dtat ta av o å grimma,inte äta förrä jag säger varsågod,stanna kvar på kommando,flytta en fot i taget,inte komma när amig utan att fårga -fint-först om han kan få bli kliad,och aldrig,aldrig aldrig ta för givet att man kan kola på andra hästar o fjanta runt närman blir ledd eller duns ain i mig.
DÅ smäller det!

Det är vanliga hederliga umgängesregler som man bör ha medalla hästar,och det är du som sätter upp dina egna gränser.

Att han vrålar igång o klättrar när du är inne i boxen är defenitivt inte acceptabelt,och indikerar kanske på att han inet har den respekt för människor han bord eha.
jag hade slängt både grepen o skott kärran på honom.hans beteend eär livsfarligt o du måste säga ifårn!

hingstar är ofta lätta att samarbeta med eftersom de är så måna om att saker o ting skal fungera,och -vill-ha tydliga regler,de blir trygga då o kan slappna av när de slipper ha koll jämt,de uppskattar att man berömmer dem mycket när de uppför sig bra.

Men lika snäll som du skal vara,lika välskall hingsten vet aom att du har kort med stubin och inet tolererar att han gasar på och gör som han vill.

i medel så får jag säga åt mina grabbar ordentligt en gång/år,så det handlar inte om at gå o smågräla på dem,då blir de bara sura o frustrerade,precis som vilken häst som helst.

man skal -alltid-ha respekt för a de har ca 10 ggr snababre reaktionsförmåga än vi,är mångdubbelt tyngre o starkare,och ser världen annorlund aän vi,har andra prioriteringar.Det oavset vilket kön och vilken ras.

Och kunskap om dem som art och hur de fungerar är väsenstligt för att klara av det,och sedan en tro på att du faktiskt vet vad du gör.och en smula diplomati och ffa kunskap om hur du lär in saker på bästa sätt och hur inlärning fungerar-då har du nycklarna till att kunan ha en bra relation och kommunikation med dem.

Och så tydliga gränser även på små,små saker och stor vänlighet,men kort stubin.

tänker du på det här,och samtidigt tar alla hänsyn till din egen säkerhet,så kommer du säkertat känna dig mindre rädd.

De är -inga-förvuxna nallebjörnar,de har full potential att döda dig utan problem,en det kan även ett retat shettis sto.

 

[diabla]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

tack för ett bra svar!!!

 

[Alkemisten]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

Jag brukar säga att man skal hantera hingstar som en karl med ett antal öl innaför västen en lördagskväll.

Bra inlägg! Det var väldigt roligt och stämmer så bra!

 

[Linas_]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

Hingstar skall man alltså vara uppmärksam på,men inte rädd för,är de mentalt normala o socialiserade så finns det ingenaledning.

Deras vrålande är ju mtsvarigheten til fulla 15 årngars"Öh bruden!visa pattarna!" och perosnligen,oavset om man aldirg skal slå eller skrika åt en häst,så uppskattar jag inte den formen av kommunikation...

Vad de gör på sin fritid lägger jag mig inte i,men med mig så gäller det att uppföra sig!

Helt underbart skrivet och så sant! Min hingst är precis lika dan och jag brukar när folk undrar också jämföra honom med en 15 åring. Tuff på ytan men rätt liten inunder.

Jag ser tydligt på min hingst att han blir mycket lugnare när jag kliver fram och tar ledarskapet. Han är så mycket lättare än mina ston. Men, visst jag måste vara snabbare i tanken än med töserna.

Precis som Alsterfeldt sa: Det viktigaste är att träna på de små detaljerna, det är där man bygger lydnaden. Det är inte ok att flänga runt och hoppa när man är i boxen, t ex. EN regäl tillsägning och sen är det bra!

Här tror jag du ska börja. Måste du leda den aktuella hingsten? Sluta med det om du kan och börja med det lilla. En enkel start om du är den som fodrar är att börja med att bestämma när han ska gå fram till sitt kraftfoder tex. Annars börjar du när du mockar. Han ska alltid flytta sig för dig, du ska inte behöva går runt honom när du är i boxen tex.

Du säger ju att den aktutella hingsten funkar bra med sin ägare. Varför gör han det? Kan du få lite hjälp av ägaren att "sätta din position" gentemot hingsten?

 

[Centaur]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

nej det är jag inte, hade hingst i stallet förut och tänkte inte så mkt över det egt. han var snäll och väluppfostrad för det mesta. började rida in honom också (travhäst) och det var heller inga problem.

om hingsten är sansad och normal i huvudet så är det inga problem. och är den inte det så ska den inte vara hingst heller.

 

[TwiggyM]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

Så rätt!

 

[PiperGarden]

Sv: Är det bara jag som är rädd för Hingstar!?

Det man inte har erfarenhet ær man rædd før. Nær jag børjade jobba var jag livrædd før hingstarna, hade aldrig hanterat en hingst førut. Nu har jag inga som helst problem, æven med dom kaxigaste mest bortskæmda svinen...
Man, jag hanterar dom inte som vilken hæst som helst. Jag kræver betydligt mer respekt och lydnad av en hingst æn jag gør av andra hæstar, just før att jag vet att deras hormoner kan får det att slå slint. Dærfør hamnar jag sællan i større konflikter med dom, jag varnar redan nær dom vinklar ørat mot mig. De flesta hingstar som jag hanterar vet sedan tidigare att jag sætter mina varningar i verket om dom inte flyttar sig, alltså hamnar jag aldrig i diskussion. Sen kan jag se samma hingstar fulkomligt attackera andra mænniskor, som hoppar øver att læsa varningarna och att sæga till i tid. Oavsett vad folk sæger så skulle jag aldrig hantera en hingst som en valack, iaf inte nån som inte ær min egen. Utan alltid ha ett øga i nacken på dom, och vara snabb med varningen, før det mesta ræcker en blick och ev en rørelse av pekfingret så håller dom sig på mattan.
Men som sagt, det enda sættet att sluta vara rædd før dom ær att som med allt annat utsætta sig før det och vænja sig, læra sig hur man sjælv vill hantera varje situation och nær man vet det blir man trygg i det och kan gøra det bra!