Sv: Är 27 år och lever ett helvete..
Tack cirkus - det är lite så jag känner i sådana här trådar.
Jag tycker att det så ofta snöas in på att "alla läkare är skit och vill inte göra något alls" och att det "är något fel på kroppen så det handlar bara om att ta rätt blodprov och få en magnetkameraundersökning". Det är ju en sån liten smal del av läkekonsten!
Jag har frågat TS hur det kommer sig att en läkarstudent är intresserad och har massor av tid över medan en färdig läkare är ointresserad och inte bryr sig. Någonstans måste det ju ha skett en förändring?
Att vara läkare är inget kall. Vi är människor vi med och vi får emellanåt ta väldigt mycket skit när vår kunskap ger patienten ett annat svar än vad hen vill ha. De allra flesta av oss bryr oss om våra patienter och försöker hjälpa dem. Vi kan inte alltid det, vilket kan vara svårt att acceptera.
Och jag representerar ingen annan än mig själv när jag skriver på nätet. Lika lite som någon av er representerar hela sin yrkeskår.
Behövs inte så mycket tillägg.
Mer än en utveckling:
människor söker vården för olika problem som man vill ha lösta. Det finns faktiskt inget facit till många av problemen, det där provet som visar orsaken är det ingen som vet var man ska hitta (utom en del scharlataner som mikroskoperar fram både Borrelia och annat och sedan blir av med legitimationen för att det är ett ovetenskapligt arbetssätt).
Nej, ingen läkare är någon trollkarl - eller någon hjälte heller för den delen.
Och jag får väl "erkänna" att jag borde låta bli att läsa den här typen av tråd där skribent efter skribent svartmålar svensk sjukvård för vår oförmåga att hitta förklaringen till allt, och då beskriver oss som onda, nonchalanta slarvpellar som bara inte har förstånd eller vilja att hjälpa.
Och där människor utifrån sin personliga erfarenhet (som jag inte vill ta ifrån dem) beskriver allt mer fantastiska orsaker och "självklara" lösningar.
Hur man glorifierar de läkare/den sjukvårdspersonal som frångår det som är vetenskapligt belagt.
Jag inser att "sveriges befolkning" inte kan veta att min skyldighet är att arbeta enligt "vetenskap och beprövad erfarenhet" och att övrig verksamhet bör ske inom ramen för klinisk forskning om den alls ska ske.
I "beprövad erfarenhet" ingår inte enstaka anekdotiskt fall. Där ingår sådant som gjorts i många år av många aktörer inom sjukvården.
Nej, jag vet att en sådan som jag inte har rätt att yttra mig i en sådan här tråd.
Eller rättare sagt, jag borde veta det.
Alla andra, som hjälper TS att söka allt mer otroliga förklaringar, är välkomna med sina åsikter.
Alla de som bekräftar TS i att det säkert handlar om en specifik, åtgärdbar sjukdom, ska självklart berätta vad TS lider av.
Jag som skrivit i ett tidigare inlägg som passerade ytterst obemärkt, att de flesta läkare letar där man vet att man kan leta och många gånger inte finner någon specifik förklaring, ska inte yttra mig.
Och framför allt får sådana som Cilla och jag inte raljera över att någon glömt att det finns fel som man inte behöver eftersöka med prover.
Det var förresten inte TS som vi raljerade över.
