Anonymisera nuvarande arbetsgivare på sitt CV?

[Enya]

Kanske kan vara? Det blir lite mer som att egentligen inte byta arbetsgivare om man bara byter men ändå får lönen från samma källa.

(Mina erfarenheter är strikt från privata organisationer med hög specialisering inom teknik.)

Det komiska är att för att höja vår lön så är enda möjligheten att gå från region till privata alternativ... vilket ju är skäl nog för en del att byta jobb. Lönen är för låg i regionen.

 

[starcraft]

Jag skulle aldrig lämna en nuvarande chef som referens om jag hade några planer på att eventuellt stanna kvar. Jag har aldrig fått krav på det och om de vill ha någon från nuvarande jobb brukar det fungera bra med en kollega som man litar på om man har andra chefsreferenser att lämna. Nu senast lämnade jag inte senaste jobbet som är avslutat pga tidsbegränsat, men där de uttryckt intresse för en ny anställning, men som av olika anledningar inte blivit en erbjuden tjänst, trots att det är den referens jag har inom det här yrket, men då jag upplever en intressekonflikt anser jag den som olämplig. Det gick bra att lämna tidigare jobb och jag fick jobbet. Jag lämnar också aldrig referenser i ansökan utan enbart efter intervju och efter att jag känner att jag vill gå vidare i processen.

Till ts så skulle jag skriva nuvarande arbetsplats på CV:t men nämna i ansökan att man önskar vara diskret och att nuvarande företag inte ska bli kontaktade. Jag hade nog tyckt det var konstigt annars som rekryterare.

 

[Voeux]

Min nuvarande arbetsplats frågade efter specifikt min chef som referens. Jag blev förvånad, det är en större HR-avdelning med tydliga processer kring rekrytering så ingen halvdan mellanchef på något litet bolag som fått för sig något. Jag svarade att jag gärna inte använder hen som referens om det inte är ett absolut sista steg i processen och de väldigt gärna vill prata med just denne av något specifikt skäl. Jag hade andra referenser som varit mina chefer, turligt nog en i nära tid som då nyss blivit min kollega sedan ett vikariat på chefstjänsten gått ut. De nöjde sig med det.

Jag tycker att det är lite fräckt att fråga efter nuvarande chef. Alla vet väl att en sådan sak kan vara känslig.

 

[Gimlan]

Min nuvarande arbetsplats frågade efter specifikt min chef som referens. Jag blev förvånad, det är en större HR-avdelning med tydliga processer kring rekrytering så ingen halvdan mellanchef på något litet bolag som fått för sig något. Jag svarade att jag gärna inte använder hen som referens om det inte är ett absolut sista steg i processen och de väldigt gärna vill prata med just denne av något specifikt skäl. Jag hade andra referenser som varit mina chefer, turligt nog en i nära tid som då nyss blivit min kollega sedan ett vikariat på chefstjänsten gått ut. De nöjde sig med det.

Jag tycker att det är lite fräckt att fråga efter nuvarande chef. Alla vet väl att en sådan sak kan vara känslig.

Det är fräckt, i det län jag bor kräver den största kommunen nuvarande chef som referens.

 

[Snurrfian]

När jag sökte förra jobbet hade jag min dåvarande chef som referens men jag hade en visstidsanställning och chefen beklagade men kunde inte erbjuda mig vidare tjänst på mer än 20% och var villig att lägga schema om jag hade fått 80% på en annan arbetsplats så att jag hade kunnat stanna. Nu när jag har sökt har jag inte angett min chef som referens men däremot en kollega.

Med förra chefen på nuvarande jobb hade jag inte sagt ett ord innan jag skulle säga upp mig. Min nuvarande chef har jag större förtroende för men kommer inte säga något innan jag vet om jag ens blir kallad på intervjun.

 

[Breaktown]

Poängen är ju just att den intressekonflikten inte ska påverka möjligheten till det nya jobbet. Det ska inte ens finnas misstanke om att så kan ha skett.

Jag förstår inte? Varför får det inte finnas en sådan misstanke? Det är väl helt självklart att du som referens, precis som alla referenser, påverkar möjligheten till det nya jobbet? Det är ju det som är hela poängen med referenser? Det är ju också känt för samtliga inblandade att du är just nuvarande chef.

I de två fall jag resonerat om det har jag i alla fall mötts av förståelse och har även diskuterat det i chefsnätverk där det fanns flera olika resonemang kring frågorna. Alla var nog överens om (om jag minns rätt) att det inte är en helt lätt fråga och måste bestämmas i varje konkret situation, vad som är rimligt.

Jag håller med om att det inte är en självklarhet att som rekryterande part ställa det kravet. Och jag tycker att man bör ställa sig frågan ifall det kravet är nödvändigt och förstår inte de som gör det av princip. Men OM kravet ställs och man som nuvarande chef väl får frågan, tycker jag att det är helt orimligt, och framför allt obegripligt, att börja obstruera och motarbeta sin anställda.

Om jag arbetar aktivt för min uppdragsgivare för att någon ska välja att vara kvar är det orimligt att vara referent. Jag tycker det är naivt att tro att man kan vara en god och neutral sådan, när man arbetar intensivt för ett annat utfall.

Det får alltså inte finnas något element där arbetstagaren anser att jag som chef motarbetat bytet genom att vara referent på ett biaserat sätt. Att jag som chef försöker hitta en lösning där den anställde ser det som bästa val och väljer att vara kvar (som kan vara att ”motarbeta” bytet) är jag då helt öppen med. Eller något element där min uppdragsgivare tycker jag motarbetat företagets intressen genom att arbeta ”för” bytet.

Men varför skulle någon tro att du är en neutral referent? Det är ju inte syftet? Var ärlig om personen? Den som ringer vet ju vilken situation du är i.

Arbetstagaren ser det nog som betydligt värre om du vägrar vara referent än om du varit det på ett biaserat sätt. Det senare är ju snarare ett gott betyg.

 

[Breaktown]

Kanske kan vara? Det blir lite mer som att egentligen inte byta arbetsgivare om man bara byter men ändå får lönen från samma källa.

(Mina erfarenheter är strikt från privata organisationer med hög specialisering inom teknik.)

Mellan statliga verksamheter är det säkert lite så. Statligt anställda har ju också rätt till tjänstledigt för jobb på annan statlig myndighet.

Men man rekryterar ju inte bara mellan myndigheter. Och andra offentliga verksamheter är i allra högsta grad konkurrenter om arbetskraften. Både mot varandra och mot privat sektor.

 

[Stereo]

Jag har aldrig blivit varken frågad om nuvarande chef eller bett nuvarande chef om att vara referens, är inne på @sjoberga s spår om att det blir en intressekonflikt. Kan nya arbetsgivaren fästa någon vikt alls vid en sådan referens ändå?

Det har jag nämligen varit med om, att en riktigt dålig arbetare fick en alldeles lysande referens bara för att jobbet ville bli av med henom.

Men jag jobbar i en bransch där det är brist på folk och arbetsgivare slåss om arbetstagarna, vet inte om det påverkar.

 

[Migo]

Jag har aldrig blivit varken frågad om nuvarande chef eller bett nuvarande chef om att vara referens, är inne på @sjoberga s spår om att det blir en intressekonflikt. Kan nya arbetsgivaren fästa någon vikt alls vid en sådan referens ändå?

Det har jag nämligen varit med om, att en riktigt dålig arbetare fick en alldeles lysande referens bara för att jobbet ville bli av med henom.

Men jag jobbar i en bransch där det är brist på folk och arbetsgivare slåss om arbetstagarna, vet inte om det påverkar.

Jag tänker mig att normalt funtade människor inte ljuger på det sättet. Ska vi utgå från att alla är lögnare faller ju hela poängen med personlig referens ändå.

 

[sjoberga]

Jag tänker mig att normalt funtade människor inte ljuger på det sättet. Ska vi utgå från att alla är lögnare faller ju hela poängen med personlig referens ändå.

Det är det jag menar med naivt, att det skulle finnas en svartvit gräns mellan lögn och sanning. Referenstagningen riskerar att påverkas medvetet eller omedvetet av intressekonflikten, det räcker för att välja att avstå.

Jag tar för givet att någon som accepterar att vara referent inte går in för att ljuga, även om det säkert förekommer i extrema undantagsfall.

 

[Red_Chili]

Själv förstår jag inte varför man ska ha just en chef som referens öht. Men gissar att det beror mycket på typen av jobb?

Ta mitt brevbärarjobb tex. Chefen där hade noll koll på hur jag jobbade, utöver vad han eventuellt hörde från kollegor eller teamleader. Det fåtal gånger (max någon dag per månad) som han faktiskt var på vårt kontor så satt han i datarummet under tiden som alla brevbärare var ute på golvet, sorterade post, packade ihop och sedan gav sig ut på rundorna. Det enda han visste var om man kom i tid på morgonen och hur lång tid rundorna tog, så han kunde väl se om någon alltid var senare än andra med allt iofs, men annars? Ingen aning om någonting.

Mina kollegor däremot, de visste ju mycket väl att det var mig de gick till för att fråga hur problem skulle lösas, de visste att jag kunde ta på mig att göra lite extra här och där ibland för att jag generellt sett var snabb. De visste att jag alltid kunde komma med tips till de mer oerfarna så att de kunde bli duktigare...
När jag nyligen sökte nytt jobb så var det därför en självklarhet för mig att ha kollegor som referenser. De vet tveklöst bäst hur jag fungerar i jobbsituationer och även om de gärna fortsätter jobba med mig så har de också full förståelse för varför jag letar annat jobb.

Och ang att använda nuvarande chef, så har jag också varit med om att chefer medvetet sagt negativa saker till rekryterare för att få behålla sin personal. Det har jag inte hört från de som sökt jobb, för de har inte haft en aning om vad som sagts, utan det har kommit fram på andra sätt. Jag har också hört en chef säga att han litegrann ångrade att han sa positiva saker, just för att det ju innebar att han blev av med en omtyckt anställd.

 

[Breaktown]

Jag har aldrig blivit varken frågad om nuvarande chef eller bett nuvarande chef om att vara referens, är inne på @sjoberga s spår om att det blir en intressekonflikt. Kan nya arbetsgivaren fästa någon vikt alls vid en sådan referens ändå?

Det har jag nämligen varit med om, att en riktigt dålig arbetare fick en alldeles lysande referens bara för att jobbet ville bli av med henom.

Men jag jobbar i en bransch där det är brist på folk och arbetsgivare slåss om arbetstagarna, vet inte om det påverkar.

Om vi sitter i en situationen där en person, som dessutom har en position med personalansvar, medvetet ljuger i sina professionella kontakter så har vi ett HELT annat problem än att någon har bett om nuvarande chef som referens. Vem hävdar ens "de ställde en obekväm fråga så jag var tvungen att ljuga"?

I min bransch skulle det där beteendet dessutom vara rätt självsanerande. Det kommer ju inte gå obemärkt förbi och definitivt skada ens förtroende.

 

[Voeux]

Själv förstår jag inte varför man ska ha just en chef som referens öht. Men gissar att det beror mycket på typen av jobb?

Ta mitt brevbärarjobb tex. Chefen där hade noll koll på hur jag jobbade, utöver vad han eventuellt hörde från kollegor eller teamleader. Det fåtal gånger (max någon dag per månad) som han faktiskt var på vårt kontor så satt han i datarummet under tiden som alla brevbärare var ute på golvet, sorterade post, packade ihop och sedan gav sig ut på rundorna. Det enda han visste var om man kom i tid på morgonen och hur lång tid rundorna tog, så han kunde väl se om någon alltid var senare än andra med allt iofs, men annars? Ingen aning om någonting.

Mina kollegor däremot, de visste ju mycket väl att det var mig de gick till för att fråga hur problem skulle lösas, de visste att jag kunde ta på mig att göra lite extra här och där ibland för att jag generellt sett var snabb. De visste att jag alltid kunde komma med tips till de mer oerfarna så att de kunde bli duktigare...
När jag nyligen sökte nytt jobb så var det därför en självklarhet för mig att ha kollegor som referenser. De vet tveklöst bäst hur jag fungerar i jobbsituationer och även om de gärna fortsätter jobba med mig så har de också full förståelse för varför jag letar annat jobb.

Och ang att använda nuvarande chef, så har jag också varit med om att chefer medvetet sagt negativa saker till rekryterare för att få behålla sin personal. Det har jag inte hört från de som sökt jobb, för de har inte haft en aning om vad som sagts, utan det har kommit fram på andra sätt. Jag har också hört en chef säga att han litegrann ångrade att han sa positiva saker, just för att det ju innebar att han blev av med en omtyckt anställd.

Jag kan förstå att en chef kan ha andra perspektiv än kollegor, som man som framtida chef kan vara intresserad av. Kollegor har ofta begränsad insyn eller ”blind spots” på andra sätt kan jag tycka.

Men det bästa är väl egentligen att ta referens från både chef och kollegor. Den dag jag byter jobb har jag svårt att se att min chef kommer ha full insyn i min kompetens. Han är bra på sitt jobb, och är en bra chef, men han har inte kunskap om det jag sitter med. En kollega som också arbetar inom mitt fält kan absolut svara på hur mycket jag kan om just design, copy, SEM, SEO, strategisk planering osv. beroende på vad en kommande arbetsgivare skulle tycka vore viktigt. Men där kan det ju också bli en konflikt i att kollegor, och fd. kollegor, ofta är bra vänner på jobbet. Man vill att ens vän ska få det här nya spännande jobbet så man kanske spär på lite.

Men sen får man ju tänka på att ingen referens är en absolut sanning. Jag antar att folk som lämnar referenser gör det till personer som har en positiv uppfattning om dem. Så att de är ”en bra kille/tjej” enligt referensen utgår jag ifrån. Sen får man ju ställa lite mer ingående och specifika frågor, läsa lite mellan raderna och bilda sig en uppfattning om helheten inte bara gå på det referenspersonen säger. Det där är ju en hel vetenskap. Sånt som HR kan, själv har jag mest åkt på att ringa referenser utan egentlig kunskap om det.

 

[Breaktown]

Men sen får man ju tänka på att ingen referens är en absolut sanning. Jag antar att folk som lämnar referenser gör det till personer som har en positiv uppfattning om dem. Så att de är ”en bra kille/tjej” enligt referensen utgår jag ifrån. Sen får man ju ställa lite mer ingående och specifika frågor, läsa lite mellan raderna och bilda sig en uppfattning om helheten inte bara gå på det referenspersonen säger. Det där är ju en hel vetenskap. Sånt som HR kan, själv har jag mest åkt på att ringa referenser utan egentlig kunskap om det.

Ja men precis. Jag har ringt på en hel del referenser. Och det väsentliga är ju egentligen inte vad personen säger utan hur den säger det. Man "hör mellan raderna" om det här är en person som referenten rekommenderar. Om referenten kan redogöra för exakt kompentens i olika arbetsmoment är mindre viktigt, men såklart inte helt oväsentligt.

 

[Voeux]

Ja men precis. Jag har ringt på en hel del referenser. Och det väsentliga är ju egentligen inte vad personen säger utan hur den säger det. Man "hör mellan raderna" om det här är en person som referenten rekommenderar. Om referenten kan redogöra för exakt kompentens i olika arbetsmoment är mindre viktigt, men såklart inte helt oväsentligt.

Det beror nog lite på vilket arbete man söker. I vissa yrken är det nog det viktigaste av allt, hur mycket en person kan en viss arbetsuppgift eller system. I andra fall, om man exempelvis till större del avser lära upp en person så är ju personlighet och kanske vissa egenskaper som är viktigast.

Men referens är väl i slutändan enbart ett komplement till vad man redan bildat sig en uppfattning om under rekryteringsprocessen. Att man söker bekräftelse på att det man redan tror om personen kan verifieras av någon som känner den bättre.

 

[Sassy]

Jag har aldrig varit med om att man efterfrågat nuvarande chef som referens, inte heller de år jag själv var med i rekryteringsgruppen. I min bransch är anställda i majoriteten av fallen specialister som man som arbetsgivare oftast kostar på en del i utveckling, och det tar lång tid innan man anses vara något sånär senior i rollen. Om chefen visste att vissa i teamet söker andra jobb (även om det kan ta ett par år att hitta något nytt där allt klaffar) minskar ju helt klart incitamenten att satsa lika mycket på den personen.

Därför skulle jag aldrig be chefen om referens om jag söker jobb (om det inte är mer eller mindre uttalat att det är dags att söka sig vidare), och jag skulle som chef i det läget heller inte vilja veta om någon rent allmänt tittar på andra tjänster. Det kan ju som sagt gå år mellan de relevanta tjänsterna att söka, och då är det bara onödigt att ha den vetskapen som kan störa beslut helt i onödan.

Om någon aktivt måste byta ort eller liknande är det en helt annan sak, då hjälps man ofta åt inom nätverket eftersom många intressanta tjänster aldrig annonseras utan enbart finns om det finns en attraktiv sökande tillgänglig. Det vanliga är dock att man ser till att befinna sig där jobbet finns och inte tvärtom.

Jag skulle heller inte be en nuvarande chef om referens, av samma skäl som @sjoberga anger. Jag vill inte att någon ska sitta på dubbla stolar. Måste man för jobbet hade jag i första hand angett mina "vanliga referenser", och sen chefen i sista steget om det är oundvikligt.

 

[Stereo]

Om vi sitter i en situationen där en person, som dessutom har en position med personalansvar, medvetet ljuger i sina professionella kontakter så har vi ett HELT annat problem än att någon har bett om nuvarande chef som referens. Vem hävdar ens "de ställde en obekväm fråga så jag var tvungen att ljuga"?

I min bransch skulle det där beteendet dessutom vara rätt självsanerande. Det kommer ju inte gå obemärkt förbi och definitivt skada ens förtroende.

Visst är det ett problem, men det är ju inte som att alla människor är ärliga, professionella och vettiga medarbetare/chefer. Förstår verkligen fullt ut varför man inte vill ange sin nuvarande chef, jag skulle direkt hoppa av en anställningsprocess hellre än att uppge nuvarande chef som referens och då har jag en riktigt bra chef!

Tack och lov har jag aldrig behövt göra det, så det är ett för mig okänt problem.

 

[Breaktown]

Visst är det ett problem, men det är ju inte som att alla människor är ärliga, professionella och vettiga medarbetare/chefer. Förstår verkligen fullt ut varför man inte vill ange sin nuvarande chef, jag skulle direkt hoppa av en anställningsprocess hellre än att uppge nuvarande chef som referens och då har jag en riktigt bra chef!

Tack och lov har jag aldrig behövt göra det, så det är ett för mig okänt problem.

Jag förstår också fullt ut varför man som arbetssökande inte vill ange sin nuvarande chef som referens!

Vad jag inte förstår är varför man som nuvarande chef skulle vägra att ställa upp om frågan kommer.

 

[sjoberga]

Jag förstår också fullt ut varför man som arbetssökande inte vill ange sin nuvarande chef som referens!

Vad jag inte förstår är varför man som nuvarande chef skulle vägra att ställa upp om frågan kommer.

Därför att man inte vill sitta med den intressekonflikten eller ens kunna bidra till att skapa sådana misstankar.

Lite mer konkret:
På förmiddagen sitter man 2 timmar i möte med X för att diskutera förutsättningar för ett fortsatt samarbete som man själv tror på och har jobbat med under en vecka och vill att X ska fundera över. Sen direkt efter lunch ska man vara referent gällande det konkurrerande alternativet och får frågan hur X är i situation Y, där man ombeds ta upp ett exempel. Och så sitter man där med tre exempel man kommer ihåg väl, där man kan ana att valet av vilket man tar upp ger lite olika förutsättningar för go-ahead för erbjudandet.

Då vill jag kunna välja det exemplet, helt utan bias som referent, helt utan egna och avtalade intressen för andra parter, och eftersom det finns en pågående process där jag och min uppdragsgivare har ett helt annat mål än att X ska börja göra nytta hos någon annan, kan jag inte vara utan den biasen. Jag skulle också säga att i det fallet kan ett valt svar vara snudd på tjänstefel gentemot de intressen jag representerar just då som jag har ett skrivet avtal som reglerar. Inget av det handlar om sanningar eller lögner.

Nej tack. Nästa jobb-byte ställer jag gärna upp som referent.