Ångrar att jag sålde min häst

godisbiten

Trådstartare
För några år sedan sålde jag min älskade häst, min första egna häst pga flytt till lägenhet. Bodde där i ett år men vantrivdes, fick hemlängtan och flyttade hem igen, så nu ångrar jag mig så djupt att jag sålde henne, saknar henne så mycket, det går inte en enda dag utan att jag tänker på henne.:( :banghead: jag hatar mig själv för att jag sålde min bästa vän. Hon var världens snällaste o jag älskar henne så mycket. Önskar att det skulle finnas en möjlighet att köpa tillbaka henne men det går inte. De som köpte henne vill inte sälja henne o jag förstår dem. Hon har fått det bästa hemmet man kan tänka sig för hon har hästkompisar o blir ompysslad varje dag. Jag flyttade till lägenhet för att jag var arbetslös o trodde att jag skulle få ett jobb men icke, mådde sen jättedåligt o kom tillbaks. Hade ingen möjlighet att stalla upp henne någon annanstans pga dålig ekonomi. Jag önskar att någon hade blivit fodervärd åt henne istället men jag tänkte inte på det just då. Är nu hemma och är deprimerad och hästlös. Jag var ute varje dag när jag hade henne, men nu hänger jag bara inomhus o grubblar över mina dåliga val i livet. Bor mitt i skogen o det är långa avstånd till allt, så svårt att bli medryttare o så. Jag mådde bra att ha häst, rena terapin att vara sysselsatt. Inte aktuellt med ny häst nu pga renoveringsbehov i huset där jag bor, det kräver all min tid och ekonomi. Men sen när det är klart då blir det dags med ny häst. Men det känns så svårt för jag vill jättegärna ha häst nu, men det går inte i nuläget, klokare att vänta när allt är klart o sen ha all tid i världen. Vad skulle ni ha gjort?
 
Sv: Ångrar att jag sålde min häst

Jag tycker du ska bli medryttare! Det finns brist på medryttare överallt, även i skogen. Jag bor också långt inne i skogen och saknar medryttare! Kanske är vi grannar!:)
 
Sv: Ångrar att jag sålde min häst

Ja jag skulle kunna tänka mig att vara medryttare om rätt häst finns:-) tyvärr bor jag inte nära dig, bor i norrlands stora skogar med miltalslånga vägar.:-)
 
Sv: Ångrar att jag sålde min häst

Jag tycker också du ska bli medryttare, så du får en ny häst att pyssla om.

Jag blev tillfrågad flera gånger om jag ville köpa min medryttarhäst som jag hade för några år sen. Sa nej då det inte passade och när jag sen fick frågan en gång till tänkte jag till och svarade ja. Då ångrade sig ägaren :banghead:
Jag saknar honom fortfarande, vet var han finns men nya ägaren har inte velat svara när jag försökt ta kontakt förut. Så det är bara att gå vidare. Man har inget val. Och till sist tror jag man hittar en ny individ att älska igen, även om vissa individer tar en djupare plats i hjärtat än andra.
 
Sv: Ångrar att jag sålde min häst

Ångrade också mig JÄTTE MYCKET när jag sålde min första ponny. Ville ha han tillbaka efter ca ett år och tänkt på han jämt. Fick inte tag på ägarna och när jag väl fick det var han såld på nytt och de fick jag inte tag på. När jag väl fick kontakt igen var han avliden (han var gammal).
Han var den mest underbara ponny jag kan tänka mig!! Idag hade jag valt att ha ut han på foder och kunna ta hem han när jag vill.

Idag har jag en ny häst :) ca 5 år efter jag sålde första hästen. Så jag hade väntat tills ekonomin fanns. Jag pluggade och bodde i lägenhet de åren jag inte hade häst men nu jobbar jag och bor i hus med sambo :)
 
Senast ändrad:
Sv: Ångrar att jag sålde min häst

Utbilda dig. Skaffa dig ett arbete. Köp en ny häst. Tror inte det är så mycket hästen du hänger upp dig på, utan du är nog mer deppig över din situation i det stora hela.
 
Sv: Ångrar att jag sålde min häst

Säger som någon tidigare nämnt, börja plugga till något som du tycker verkar intressant. Varför inte ingenjör?? ;) Har man inte baskunskaperna för att vara behörig att söka högskolan direkt kan man ju gå ett så kallat tekniskt basår där man under professionell ledning läser upp sina förkunskaper i vad det nu kan vara. Lärarna brukar vara vara väldigt entusiastiska i sina respektive ämnen och man träffar en hel del likasinnade.

Fördelarna med ingenjörsyrket är många, bra lön, intressanta kollegor och hela världens arbetsmarknad ligger öppen för en när man tar sin examen.
Men det är ett hårt slit under högskolestudierna och man måste vara supermotiverad. Själv studerade jag i Sthlm, men då det är svårt och dyrt att få tag i bostad och bo där som student så hade jag nog tagit någon annan ort. Linköping, Luleå eller liknande. Men studenttiden på teknisk högskola är något jag inte hade velat gå miste om för allt i världen! :)

Men bäst av allt är den flexibla arbetstiden i samband med den bra lönen när man väl har tagit examen sedan, det öppnar upp för möjligheten att ha häst i framtiden utan att behöva vända på varenda krona. Det är en frihet i sig. ;)
Och vem vet, beroende på vad du utbildar dig till kanske du kan applicera dina kunskaper i hästvärlden och uppfinna någon manick som vi hästmänniskor har väntat länge på och bli rik på kuppen... ;)

Hoppas du blev lite mer motiverad nu! :)
 
Sv: Ångrar att jag sålde min häst

Just det, måste bara tillägga att: Försök ta dig ur utanförskapet så fort som möjligt! Det är inte bra för varken kropp eller själ att sitta hemma och må dåligt. På sikt börjar man också att må dåligt fysiskt och risken är stor att man hamnar i något fas 3-projekt nånstans som bara leder ännu längre ner i spiralen... :(

Ta tag i situationen nu så blir det mycket bättre om ett par år ska du se! :)

PM:a gärna om du vill ha mer tips, råd och pepp, man är ju inte självutnämnd livscoach för intet. ;)
 
Sv: Ångrar att jag sålde min häst

Tack snälla ni för era svar :) I nuläget kan jag inte o orkar inte utbilda mig till något pga min psykiska ohälsa :( men har det som mål i framtiden när jag mår bättre.
Tänker kanske börja ta ridlektioner på ridskola för att finslipa mina ridkunskaper:-)
 
Sv: Ångrar att jag sålde min häst

Jo jo men sådana perioder har nog de flesta i livet.
Själv mådde jag pyton, var överviktig och hade extremt lågt självförtroende när jag gick ut gymnasiet. Hade lagt hästarna på hyllan ett par år tidigare. Såg inte alls fram emot att börja plugga eller så, men jag hade inget annat att göra då mer än att jobba extra i kassan i någon matbutik då och då och att sitta hemma och känna mig värdelös var liksom aldrig ett alternativ.
Men när jag kom till högskolan och träffade alla underbara kurskamrater som blev som en familj för mig så vände livet tillbaka!
Som sagt, jag hade inte varit den jag är idag om jag inte hade börjat plugga så jag ångrar inte en sekund. Dock kändes det urtrist och omotiverande i början, men då får man bara bita ihop och kämpa.
Livet är inte lätt, saker serveras inte åt en och andra människor skiter i hur man har det och hur man mår.
Själv är bäste dräng och ju tidigare man inser det, ju tidigare kan man göra något åt det.

Ta dig en funderare på var din psykiska ohälsa kommer ifrån. Börja där och jobba dig framåt mot ett mål som du sätter upp.
Jag kan varmt rekommendera Kognitiv Beteendeterapi (KBT), där får man lära sig var ens psykiska ohälsa kommer ifrån och hur man gör för att hantera situationer när den uppstår.
Alla kan gå till en KBT-terapeut, man behöver inte vara ett "psykfall" för att gå dit. Det är fantastiskt bra att göra det. En investering i sig själv helt enkelt.
Har man dessutom varit med om något traumatiskt är det så skönt att få det bekräftat av en utomstående.

Ryck upp dig nu och ta tag i ditt liv. Du ska se att du snart kommer att må bättre och få ny energi igen.
Men akta dig för att bara låta dagarna gå och sjunka längre ner i den psykiska ohälsan för ju längre tid det går, desto svårare blir det att ta sig ur den.

Lycka till! :)
 

Liknande trådar

Träning Hejsan allihop För drygt 2 månader sen köpte jag en ny häst. En swb valack på 8 år, världens trevligaste. Han va inriden av tjejen jag...
2
Svar
22
· Visningar
2 395
Hästmänniskan Hej! Behöver få skriva av mig lite och kanske få någon idé på hur jag ska resonera då jag känner mig så ensam med tankarna. Lite...
2
Svar
27
· Visningar
8 593
Senast: tuaphua
·
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
22 454
Senast: Whoever
·
R
Hästmänniskan Jag har ridit sen jag var 4, började rida varje dag 2015 och har en egen häst sen 2020. Har senaste året tyckt att det varit jobbigt...
Svar
8
· Visningar
2 191

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp