Angående långtygel och betsling

[**BORTTAGEN**]

Läste alla inlägg under diskussionstråden om stångbett och lös tygel mm.
Måste faktiskt säga, utan att vara lika kategorisk och provocerande kanske som Antti, att Antti har en point i (för att skriva svengelska) sina inlägg angående problemet med att många rider western hästarna "genom livet" på lös tygel. Jag fattade delar av Anttis synpunkter så. För det är ett problem för de som vill komma någon vart i de olika tävlingsgrenarna i western. Som domare kan jag konstatera att 90% (mer symbolisk siffra än statistiskt säkerställd!) av ekipagens problem på tävlingsbanan, ta vilken tävlingsgren som helst, beror på att ryttarna inte ridit ihop sina hästar (som jag kallar det) under utvecklingen av hästen från unghäst till "färdig" häst. Detta görs varken på träns och heller inte på stång verkar det som. Man undviker steget av rädsla för att ta hästen i munnen. Konsekvensen blir att hästarna utvecklar sina muskler fel, de hänger på bogarna, kastar med huvudet när ryttaren "tvingas" till att ta i tygeln någon gång i ett mönster, utvecklar underhals i stället för nacke, tappar trampet mm, mm. Ryttaren har inte bidragit någonting till hästens fysiska utveckling och heller inte till något samspel eller kontroll. Alltför många rider efter principen "lyfta sig själv i håret" (man säger att hästen skall bära sig själv från början), det håller inte. Hästen måste få hjälp.
Jag upptäcker samma sak vid clinics. Många som kommer till en clinic har problem med just detta och då pratar vi inte unghästar, vi pratar om hästar som är ridna i många år utan att fått chansen att utvecklas rätt.
Jag talar av egen erfarenhet också; jag har gjort alla dessa misstag på mina första hästar! Här finns inga genvägar.

/Staffan

 

[Lenita]

Trevligt att få se någon mer som kan det western ordentligt inne här (inget ont mot övriga här inne ni är många som kan mycket men Staffan har varit med sen tidernas begynnelse i westernsverige )...
Själv har jag ridit mycket för Eta och hon är i alla fall noga med att man rider ihop hästen och hon tyckte att hästen var bra musklad sist jag red för henne.
Också Rolf som syrran tränar hästen mycket för är noga med detta, men jag har förstått att det är många människor som missuppfattat detta och tror att det ska fungera så att hästen bär sig från början. Men som du skriver så måste den ju bygga upp sina muskler och det går ju endast med hjälp från dess ryttare.......
Nu en fråga från mig. Vår häst har en något kort och kraftig hals och hon hade ganska så rejäl underhals när vi köpte henne, med tiden har detta blivit bättre, men min fråga är. Har du några tips på övningar för att få bort ännu mer av underhalsen???
Du har faktiskt sett hästen på tävling i Ludvika och vi kommer även på CWR's D-tävling den 14 september, om du vill kan du ju titta lite på henne efter tävlingen.....

/Carina

 

[Blaze_Of_Glory]

håller med i det du skriver! var det det som antti ville få fram? i så fall misslyckades han tyvärr...

själv tycker jag mig se två grupper westernryttare: de som bara rider på lång tygel genom hela "utbildningen" och aldrig lär hästen att samla sig, och de som drar in hästens nos i bringan under framridningen för att sedan rida på längre tygel under själva tävlingsklassen...
jag sympatiserar inte med någon av dem.

om jag ska se till mig själv så jobbar jag mycket "dressyr-rörelser" på banan, dvs skänkelvikningar, trespår, kontraställning etc. allt för att hästen ska trampa under sig med bakdelen och ta för sig med framdelen utan att skjuta ut bogen.
Givetvis använder jag tyglarna mycket i det arbetet, men det är efter principen tryck-eftergift, så att jag när hästen är uppvärmd och uppmjukad rider bara på eftergift och hästen bär sig "själv".

men, som jag uppfattade förra diskussionen, så var det inte "aldrig-under-hästens-utbildning-ta-i-tygeln-ridning" som diskuterades, utan att det inte var möjligt att bibehålla formen på lång tygel? fast å andra sidan var hela den diskussionen ganska g´flummig och född ur ingenting, enligt mig.

 

[Lenita]

Huuu... Hoppas inte jag hör till nån av de kategorierna... Nå, i alla fall inte till den förstnämnda.. :smirk:
Men skulle du se mig nån gång och du tycker jag ser ut som den sistnämnda, snälla säg till......

/Carina

 

[Blaze_Of_Glory]

det finns ju många olika utöver dessa två grupper jag nämnde, som tur är!

 

[__sandra__]

Håller med Zacha att Antti misslyckades kapitalt om det var vad han ville ha fram, för jag håller med. Många har missupfattat det här med western. Tyvärr ser man alltför ofta folk som börjar rida western och det första de lär sig är att rida hästen på lång tygel. Givetvis är det fel. Jag rider självklart min häst hemma.. Där samlar jag även med tygeln, men är ju snabb på att ge igen då hästen går rätt.. osv osv.. Men tycker inte att det var vad Antti sa.. Han dömer kategoriskt ut allt vad western heter enligt mig. Han tror inte att det finns en enda som kan rida eftersom ingen var på VM:et..(sedan att det kostar i runda svängar 40-50.000:-, om jag hört rätt, att komma dit o hem o tävla det är tydligen inget problem) Det är lite den stilen i hans trådar vilket gör åtminstone mig lite trött..

 

[Jessica_Steen]

Jag tror (om man nu vågar yttra sig ) att mycket handlar om okunskap.
Kan ju bara skriva om egna erfarenheter. Minns när jag började rida hos dig hos
ca 15 år sedan och jag trodde mycket länge att man inte fick ta i hästarnas mun och
speciellt inte när de hade stångbett i munnen.
Det tog lång tid att lära, men med tiden lär man sig.

Jag tror också att ryttarna har för brottom att sätta stång på sina hästar även om det
ofta bara rör sig om ett skänkelbett som Billy Allen. Det handlar även här om okunskap
enligt min uppfattning.

Fattar inte varför det är så fräckt med stång för många? Det kräver också väldigt mycket av ryttaren och av hästen.
Börja med stång gör man inte förrän hästen kan allt den skall kunna på två händer och tränsbett enligt min mening.

Det tråkiga är ju bara att nybörjare inom western som
åker till sina första tävlingar får ofta höra av dommaren att de rider med för korta
tyglar och att de bör rida hästen med slaka tyglar.
Så kämpar tränarna med att försöka få dem rida ihop sina hästar och sedan får de
veta annat av dommaren.....där har vi också ett problem.

- Jessica -

 

[Antti]

Hej Staffan. Kan inte låta bli och ge dom ett rapp på fingrarna
Det framgår nu plötsligt att alla rider med kontakt och hästarna på bettet. För ändringen skedde snabbt.
Vad är kontakt? Första gången jag red i stången på tävling dömmde Staffan. I sista momentet i horsemanshipen så var det stop med ryggen mot dommaren. Precis när hästen stannade så ruskade den på huvudet, typ för en fluga. Och jag tappade tygeln. Men det bör inte Staffan ha sett då han var bakom mig Så hårt håller jag tygeln för att ha kontakt hela vägen. Men det finns inget överflödigt slack.
Ska bena isär detta lite.
Anta att det ska vara X gram kontakt fram. Då tar vi ett balsnöre och sträcker den tills kontakten finns. Och då är den helt utsträckt. I den finns då ingen fjädran, om det rör sig fram måste snöret följa med exakt samma för att kontakten ska vara kvar.
Gör vi samma sak med ett rep blir det helt annat. För innan repet ens har blivit sträckt så har X gram passerats. När repet har X gram och punkten rör sig så tas rörelse variationer upp i repets slack. Dock kan kontakten ändras utan att det syns. En del av variationerna fjädras upp av repet.
Alltså tygelns material påverkar kontakten. Med stort slack kan det vara mera belastning i bettet än med en sträckt tygel beroende på materialet.
En ny tygel är sällan bra från början. Den ska vara med några år för at bli riktig "inriden". En tygel som är bred blir sämre för tvärsnittet är stort. I byggnation används stort tvärsnitt för att få stagda. Lite motsatt till att ha mjuk kontakt.
Rörliga bett typ B.Allen tillåter mycket rörelser men om det är bra för ridningen är jag tveksam till. Jag ser det som att ju bättre ridning ju mindre leder behövs det. Betten kan delas upp i signal bett och förstärknings bett.
Signal bett typ spadebit.
Fanns en bra artikel om detta i Western Horseman för en 4-6 år sen. Bla. så fick inte personalen rida i spade för det hade inte tillräcklig ridkunskap för det. Dom fick rida i det som idag är standard western bett.

 

[**BORTTAGEN**]

En liten komplettering till mina reflektioner. Vill förtydliga mitt uttryck "att rida ihop" hästen. För mig är det en process över tiden (tidens längd är beroende på hästen och ryttaren i kombination). Den består av tre grundstenar; kommunikation (hjälper) som hästen förstår, kontroll/samspel (hästen gör villigt vad jag "säger" med hjälperna), fysisk förmåga (att bygga hästen att utföra arbetet rätt). I kommunikationen ingår alla hjälper, även genom bett och tyglar. Alla hjälper måste utvecklas mot målet att rida hästen på en hand (neckreining) och vara så små som möjligt.
En annan reflektion jag gjort är att när jag själv började med western var jag (och många med mig) för snabb med enhandsridningen och stång. Hästen blev aldrig färdig i tvåhandsridningen och tränsbett. Idag är det många som istället inte verkar ha ambitionen att komma vidare till enhandsridning och stång. Därmed tappar man ett viktigt mål med träningen som gör att tvåhandsridningen blir av för låg kvalitet. Träningen prövas aldrig "in i" enhandsridningen. Man får då inte den test man behöver på hur man ligger till. Man blir lätt beroende av tvåhandsfattningen.

/Staffan

 

[Antti]

Jag ska ge dig något att fundera över.
Det finns ingen neckreining.

 

[**BORTTAGEN**]

Jag ska ge dig något att fundera över.
Det finns ingen neckreining.

Väntar med spänning på fortsättningen....

Steven K


/you can´t talk the job done/

 

[saddleman]

Me too. Enkelt att prova, släng bettet och sätt den slacka tygeln i grimman. Svänger det eller svänger det inte med tygeln mot halsen?

 

[h0rselover]

There is no spoon!

 

[Antti]

Yes sir.
Det är definitionen för neckreining. Lägg tygeln mot halsen och se vart hästen tar vägen. Ofta ser man demon på det. Ryttaren lägger tygeln mot halsen och hästen skjuter iväg bogen och vinklar nosen åt utsidan. Aha säger man artigt.
Sen en stund senare när dom ska vända så visar dom hur dom lägger vikten utanför hästen så att den ska hämta upp balansen och svänga åt det hållet.
Hur många hästar ställer i svängen? Hur många påbörjar svängen med inner fram? Hur många steg behöver hästen för att balansera upp till bakdelen för att göra riktnings ändringen?

 

[**BORTTAGEN**]

Det är ju kul att Antti har kommit in i debatten det blir ju väldigt mycket mera ved i elden så att säga. Neckreining är ett sätt att rida den färdiga hästen genom att kontrollera bogarna, inte halsen, så den korrekta termen borde egentligen vara bogreinging. Titta på duktiga ekipage och se att hästen låter sig guidas med neckreining med tygeln mot halsen men det är bogarna som flyttas med tygelförningen, inte halsen som viker sig och bogarna flyter ut. Det är också noga med att hästen går i form dvs inte på bogarna som man tyvärr ser ofta med sänkt rygg, högt huvud och vikten på framdelen. Antii har vissa poänger, sen att han aldrig har sett bra westernridning är ju ingen annans fel än hans själv.

 

[Antti]

Jo en gång var jag och såg Bob Loomis tävla i Oklahoma. Det var bra. Så har jag Craig Johnson's vinnar mönster på band.
Men nu är det inte mönster ridning jag diskuterar.

 

[Tina]

Jag har läst dina inlägg, en stilla undran.... Vad är det du diskuterar då ? Vad är poängen ? Vart vill du komma ?

 

[Tina]

Menade du "mönster" ridning iform av reiningmönster??? eller ridning som den är när den är som bäst... med lydiga, välbalanserade, välmusklade och liksidiga hästar som man givetvis vill ha vare sig det är hoppning ,dressyr eller western man rider???

 

[Tina]

Frågan var ställd till den person som kallar sig Aanti, inte till dig sorry, blippade på fel knapp.

 

[__sandra__]

Roligt att se dig diskutera!

Jag har ldrig förespråkat ridning på lång tygeln, däremot att det skall gå att rida hästen med slack i tygeln, och ändå bibehålla form. Jag står fortfarande fast vid att man kan rida en häst med slack i tygeln, dvs utföra moment. Däremot har jag aldrig sagt att jag inte rider med kontakt någon gång. Jag tar ofta kontakt med munnen men ger direkt då hästen ger, hur skall jag annars lära den vad som är rätt o fel? Däremot kanske jag hellre gör det på tränsbett än på stång. I den andra tråden diskuterade vi skarpa bett. Skillnaden mellan hoppryttare som blåhåller sina hästar innan hinderena på skarpa bett och westernryttare med sina skarpa bett. Så jag har inte ändrat min ställning utan bara ändrat inriktning. Nu diskuterar vi olika saker i de olika trådarna.

Vad det gäller neckrening så är det sorgligt att se att så många inte behärskar det. Det är synd men man kan ju inte klaga på hela westernridningen för det?! Övning ger färdighet..