Angående: "Att dröja med barnafödande"

[Björk]

Sv: Angående: "Att dröja med barnafödande"

Därför att de kanske inte har tur och träffar sin tvilllingsjäl vad gäller städning...

Och så slipper de skämmas när svärmor kommer på besök...

Vilket jag gör i större utsträckning än min man.

Ja, det förstnämnda är ju ett väldigt bra skäl i sig! Att lära sig städa bra för att veta vad "normen" är kanske.

Men för att motivera det så ser jag bara en möjlig väg att gå: bli duktigare själva! (Sorry!!)

 

[Fnyfniken]

Sv: Angående: "Att dröja med barnafödande"

På något sätt känns det som att du måste förklara det här för honom. Du har säkert försökt, men på´t igen bara. Eller vad tror du?

Jo då, jag är envis och ger inte upp. Men det handlar tyvärr inte så mycket om att inte fatta, som det handlar om att följa minsta motståndets lag. Det är lättare att någon annan bara säger vad som ska göras och så gör man det som en drönare, än att måsta tänka själv. Latmasken dyker up om och om igen. Men sen den här tråden startade har jag börjat med en ny offensiv, faktiskt tvärt om vad du föreslår:

Jag säger ingenting utan tittar uppmanande på honom eller kommer med en motfråga för att han ska inse hur dum hans begäran är. Typ, "vad tror DU att ni behöver ha med er ut?" eller kanske "vad tycker du behöver städas?"

Men jag tycker att det är jäkligt synd att man ska behöva ha en sån atmosfär hemma. Endera får jag göra 80% av jobbet (och gå omkring bitter och trött) eller så måste jag vara halvsarkastisk och skriva honom på näsan som ett barn eller någon socialt handikappad person. Vilket är pest och vilket är kolera?

Fny

 

[Björk]

Sv: Angående: "Att dröja med barnafödande"

Men jag tycker att det är jäkligt synd att man ska behöva ha en sån atmosfär hemma. Endera får jag göra 80% av jobbet (och gå omkring bitter och trött) eller så måste jag vara halvsarkastisk och skriva honom på näsan som ett barn eller någon socialt handikappad person. Vilket är pest och vilket är kolera?

Jag förstår precis vad du menar! *nickar igenkännande*
Det är svårt som f-n att försöka få till stånd en förändring när man egentligen bara vill att förändringen ska ske av sig själv för att den andra också vill det.

Själv kan jag ibland falla in i den där sarkastiska fällan, men försöker undvika den eftersom jag tycker jag känner mig så otrevlig .... Men; det där hänger ju lite på motparten; vad som biter bäst så att säga. När inget vanligt prat hjälper och han inte förstår; ja, då måste kanske mer drastiska åtgärder (typ sarkasmen) till.

Men det är skittrist, visst är det... Och jag har heller ingen lösning på hur man ska göra..