Jag har bett veterinärer och fysioterapeuter bedöma om de tror att han har ett bra liv. Hittills har alla trott det.
Jag hade en äldre hund med artros - där hade jag en liten panel med vänner med samma problem som kunde berätta hur det kändes. Och kunde bekräfta att det kändes värre våta, kalla dagar utan att sjukdomen nödvändigtvis hade gått i skov. Och att även om det gjorde ont så var det inte på nivån att vilja dö.
Jag försökte hitta något liknande för min nuvarande hund (som gått från att rejsa omkring till i stort sett ett koppelliv)- så jag har fått höra av en yngre MMA-fighter att man kan ha ett bra liv även om man bara läser böcker. Den pojken har nog aldrig läst en bok i hela sitt liv
, men gillar min Pyssling och påminde om att man kan anpassa sig och att det faktiskt är individuellt vad man kan stå ut med. Så även om det blir jobbigare för er om det drar ut på tiden - så lär ni känna er hund bättre och vet mer om vad som ger hunden värde och vilka dagar som är bra dagar. Ett liv helt utan smärta och sjukdom får ingen av oss - det handlar om att de bra dagarna ska vara värda de sämre stunderna.