Allemansrätt och hagar - utbruten ur Sophia hittade sin häst uppbunden – någon hade varit i stallet: "Obehagligt"

[Dentaku]

Man kan läsa om stängsling i Miljöbalkens 26 kap. Som vanligt är det en fråga om bedömning i det enskilda fallet.

11 § En tillsynsmyndighet får förelägga den som håller stängsel i ett område av betydelse för friluftslivet eller i närheten av ett sådant område att ordna grindar eller andra genomgångar som behövs för att allmänheten skall kunna komma till mark inom ett sådant område som omfattas av allemansrätten.

Är det uppenbart att ett stängsel endast är avsett att utestänga allmänheten från området, får föreläggande meddelas om att ta bort det. Vad som nu har sagts om stängsel skall tillämpas på motsvarande sätt när det gäller diken.

 

[Roheryn]

Man kan läsa om stängsling i Miljöbalkens 26 kap. Som vanligt är det en fråga om bedömning i det enskilda fallet.

11 § En tillsynsmyndighet får förelägga den som håller stängsel i ett område av betydelse för friluftslivet eller i närheten av ett sådant område att ordna grindar eller andra genomgångar som behövs för att allmänheten skall kunna komma till mark inom ett sådant område som omfattas av allemansrätten.

Är det uppenbart att ett stängsel endast är avsett att utestänga allmänheten från området, får föreläggande meddelas om att ta bort det. Vad som nu har sagts om stängsel skall tillämpas på motsvarande sätt när det gäller diken.

Då behöver jag ju rent strikt inte varken göra grindar eller ordna med något annat sätt att komma in/ut i mina hagar förrän jag får ett föreläggande - och det lär jag ju inte få eftersom här i stort sett inte förekommer något friluftsliv. Men mina "korridorer" runt de kommande hagarna kommer jag göra ändå, då jag ju vill utnyttja dem själv

 

[athena]

Kanske lite ot men det är faktiskt det jag avskyr mest med mina RAS - det är helt hopplöst att passera dem! Det går ju liksom inte. De vanliga stängslen kan man åla sig under eller passera mellan trådarna med med RASen är man även som markägare helt utestängd.

 

[skogaliten]

Eftersom allemansrätten inte innebär att man ska kunna korsa betesmark var som helst fungerar det med den vanliga ingången plus ytterligare en där trådarna har isolatorhandtag. Naturligtvis är det alltid svaga punkter eftersom det kräver att folk stänger efter sig - det gäller båda. Om RAS går över en allmän gångväg måste den dock ha en oelektrifierad genomgång där.

Vi har ju bara 22 hektar mark stängslat med RAS. Mycket byggt med bidrag från LST, resten byggt på egen bekostnad.

Det finns flera stigar, traditionellt använda vägar/stigar och dessutom stängsling längs vattenlinjen (vanlig angreppspunkt).

Våra grindar, som möjliggör för allmänheten att titta på våra vackra naturbetesmarker, är samtliga "vanliga grindar" som är elektriskt ledande (med isolatorhandtag).
Dessa stängsel är godkända av LST, och vi söker bidrag för röjning under stängslet varje år.

Det är väl självklart att en oelektrisk grind, i ett RAS-stängsel blir en extremt svag punkt på stängslet, där vargen går in, och ut.

Det är känt att vargen går längs stängslet och söker en ingång, det är därför man "tätar" nere i diken, och gör "förhöjningar" om det finns en kulle/sten inom ca 1 meter från stängslet.

Jag har vare sig sett eller hört, att grindar på RAS skulle byggas som svaga punkter/vara icke elektriska.

Var kommer den uppgiften ifrån?

Finns det något rättsfall där en djurägare fått föreläggande för att grindarna i RAS-stängslet skulle vara elektriska (med handtag)?

 

[Dentaku]

Vi har ju bara 22 hektar mark stängslat med RAS. Mycket byggt med bidrag från LST, resten byggt på egen bekostnad.

Det finns flera stigar, traditionellt använda vägar/stigar och dessutom stängsling längs vattenlinjen (vanlig angreppspunkt).

Våra grindar, som möjliggör för allmänheten att titta på våra vackra naturbetesmarker, är samtliga "vanliga grindar" som är elektriskt ledande (med isolatorhandtag).
Dessa stängsel är godkända av LST, och vi söker bidrag för röjning under stängslet varje år.

Det är väl självklart att en oelektrisk grind, i ett RAS-stängsel blir en extremt svag punkt på stängslet, där vargen går in, och ut.

Det är känt att vargen går längs stängslet och söker en ingång, det är därför man "tätar" nere i diken, och gör "förhöjningar" om det finns en kulle/sten inom ca 1 meter från stängslet.

Jag har vare sig sett eller hört, att grindar på RAS skulle byggas som svaga punkter/vara icke elektriska.

Var kommer den uppgiften ifrån?

Finns det något rättsfall där en djurägare fått föreläggande för att grindarna i RAS-stängslet skulle vara elektriska (med handtag)?

Svagheten är ju om folk inte stänger - grinden i sig är ju ingen svag punkt. Detsamma gäller självstängande grindar med en eltråd över som också klassas som ras.

Uppgiften om icke-elektriska grindar kommer från informationstexten "Stängsling mot stora rovdjur" från Viltskadecenter och SLU.

"Om ett elektriskt stängsel korsar en allmän gångväg ska en oelektrifierad passage ordnas i stängslet. Det räcker alltså inte med isolerade
handtag. Med gångpassager menas stängselgenomgångar som kan passeras till fots eller i vissa fall med skidor, cykel eller rullstol."

Exakt vilken tolkning som görs av "allmän gångväg" vet jag inte. Inte heller om det finns rättsfall även om jag har ytterst svårt att tänka mig det. Jag är, som sagt, ingen expert.

 

[skogaliten]

Svagheten är ju om folk inte stänger - grinden i sig är ju ingen svag punkt. Detsamma gäller självstängande grindar med en eltråd över som också klassas som ras.

Uppgiften om icke-elektriska grindar kommer från informationstexten "Stängsling mot stora rovdjur" från Viltskadecenter och SLU.

"Om ett elektriskt stängsel korsar en allmän gångväg ska en oelektrifierad passage ordnas i stängslet. Det räcker alltså inte med isolerade
handtag. Med gångpassager menas stängselgenomgångar som kan passeras till fots eller i vissa fall med skidor, cykel eller rullstol."

Exakt vilken tolkning som görs av "allmän gångväg" vet jag inte. Inte heller om det finns rättsfall även om jag har ytterst svårt att tänka mig det. Jag är, som sagt, ingen expert.

Passusen du hänvisar till finns på sidan 97 i boken "Stängsling mot stora rovdjur".

Men vad som definieras som "allmän gångväg" är minst sagt oklart. Och verkligheten är mer mångfacetterad.

Om varje stig ska anses som allmän gångväg, och man därför kräver komplexa, dyra (och tyvärr svårunderhållna lösningar med kort överlevnadstid), så minskar detta ytterligare viljan hos djurhållare att bygga RAS.
Det är inte precis så att man får extra pengar, för att bygga och underhålla stättor och självstängande grindar.
Och även om man får bidrag, så täcker dessa endast en bråkdel av byggkostnaden för RAS.

Önskan att helt bli av med varg, ökar också, ju svårare det blir att få tillräckliga bidrag till stängslen och deras underhåll.

Länsstyrelserna brukar nöja sig med att det finns "vanliga grindar", och att det är tydligt var dessa finns, t.ex. markerat på en uppsatt karta.

Om det finns en utmärkt vandringsled, som går igenom betesområdet, så får man hantera detta särskilt.

Vanliga stigar, får "vanliga grindar".

I praktiken så förhandlar man som markägare/djurhållare med ansvariga för en eventuell vandringsled (t.ex. "Sörmlandsleden"), och skapar en situation där man flyttar vandringsleden en smula, runt betet, så att det i normalfallet ska gå att undvika multipla passager per tidsenhet in och ut RAS-stängslade områden.
Det blir bättre både ur RAS-synpunkt, samt att man undviker att ha mycket folk "springande i beteshagen".

Länsstyrelserna får "förhandla med sig själva" om hur komplexa grindlösningar de vill finansiera vad avser stängsling av betesområden i naturreservat. Men Lst behöver inte söka bidrag för sin stängsling mot statens vilt.
Jag har sett lösningar av grindar till betesområden i naturreservat som innefattar stättor och självstängande grindar, likväl som lösningar med "vanliga grindar".

Ironiskt nog, så måste även stättor och självstängande grindar, enligt anvisningarna kompletteras med eltråd (se sidan 98-99 i samma bok). Samtidigt som grindar med eltråd inte anses godtagbara...

Väldigt få markägare som också är djurhållare har egentligen behövt pröva de här reglerna.
Det är få betesmarker som finns i rovdjursdominerade områden, som också innehåller vägar lämpade för cykel eller rullstol. Själva idén att köra med cyklar eller rullstol genom en hage med ystra ungtjurar eller nykalvade kor i, verkar rätt världsfrånvänd.

I praktiken så handlar det om hur naturreservat ska skötas och hur tillgänglighetsreglerna ska kunna uppfyllas.
Det är ytterst sällan en vanlig fårbonde har sådana problem.

 

[Dentaku]

Passusen du hänvisar till finns på sidan 97 i boken "Stängsling mot stora rovdjur".

Men vad som definieras som "allmän gångväg" är minst sagt oklart. Och verkligheten är mer mångfacetterad.

Om varje stig ska anses som allmän gångväg, och man därför kräver komplexa, dyra (och tyvärr svårunderhållna lösningar med kort överlevnadstid), så minskar detta ytterligare viljan hos djurhållare att bygga RAS.
Det är inte precis så att man får extra pengar, för att bygga och underhålla stättor och självstängande grindar.
Och även om man får bidrag, så täcker dessa endast en bråkdel av byggkostnaden för RAS.

Önskan att helt bli av med varg, ökar också, ju svårare det blir att få tillräckliga bidrag till stängslen och deras underhåll.

Länsstyrelserna brukar nöja sig med att det finns "vanliga grindar", och att det är tydligt var dessa finns, t.ex. markerat på en uppsatt karta.

Om det finns en utmärkt vandringsled, som går igenom betesområdet, så får man hantera detta särskilt.

Vanliga stigar, får "vanliga grindar".

I praktiken så förhandlar man som markägare/djurhållare med ansvariga för en eventuell vandringsled (t.ex. "Sörmlandsleden"), och skapar en situation där man flyttar vandringsleden en smula, runt betet, så att det i normalfallet ska gå att undvika multipla passager per tidsenhet in och ut RAS-stängslade områden.
Det blir bättre både ur RAS-synpunkt, samt att man undviker att ha mycket folk "springande i beteshagen".

Länsstyrelserna får "förhandla med sig själva" om hur komplexa grindlösningar de vill finansiera vad avser stängsling av betesområden i naturreservat. Men Lst behöver inte söka bidrag för sin stängsling mot statens vilt.
Jag har sett lösningar av grindar till betesområden i naturreservat som innefattar stättor och självstängande grindar, likväl som lösningar med "vanliga grindar".

Ironiskt nog, så måste även stättor och självstängande grindar, enligt anvisningarna kompletteras med eltråd (se sidan 98-99 i samma bok). Samtidigt som grindar med eltråd inte anses godtagbara...

Väldigt få markägare som också är djurhållare har egentligen behövt pröva de här reglerna.
Det är få betesmarker som finns i rovdjursdominerade områden, som också innehåller vägar lämpade för cykel eller rullstol. Själva idén att köra med cyklar eller rullstol genom en hage med ystra ungtjurar eller nykalvade kor i, verkar rätt världsfrånvänd.

I praktiken så handlar det om hur naturreservat ska skötas och hur tillgänglighetsreglerna ska kunna uppfyllas.
Det är ytterst sällan en vanlig fårbonde har sådana problem.

En stig är förstås inte jämställt med en allmän gångväg - SÅ mycket törs jag åtminstone säga angående bedömningen. Det handlar, som du skriver, om framkomlighet för t ex rullstolar.

I övrigt skriver du inget som går emot vad jag hittills framfört, men det är jättebra att du förtydligar hur det fungerar i praktiken!

 

[Milosari]

Här i Skåne är det vanligt med självstängande grindar där stigar passerar hagar. Dvs antingen med lutning eller med fjäder. Fungerar inte det på rovdjur? Gör också problemet med glömska människor till ett ickebekymmer.

 

[skogaliten]

Här i Skåne är det vanligt med självstängande grindar där stigar passerar hagar. Dvs antingen med lutning eller med fjäder. Fungerar inte det på rovdjur? Gör också problemet med glömska människor till ett ickebekymmer.

Måste kompletteras med eltråd.

Men det stora problemet är egentligen frost och tjäle.
Alla stolpar dom är nedslagna i marken rör sig av frost, tjäle, regn och torka om vartannat, som vi ju har i stora delar av landet.

Man får en relativt osäker konstruktion, som helt enkelt slutar att vara självstängande pga väder.

Eltråden på RAS stängsel hålls spänd genom fjädrar, och om några enstaka stolpar frusit upp, eller vinglar, så fungerar stängslet ändå.

Om en bärande stolpe till en självstängande grind, flyttar sig, så kanske inte grinden stänger sig tillräckligt.

Jag slulle inte vilja utöka min övervakning av stängsel, med en daglig tillsyn av ett antal grindar med osäker funktion.

Jag har oftast minst 4, ofta 6 eller sju grupper med får på naturbetesmark, som ska tittas till och räknas varje dag.
Det är många kilometer att gå för att hitta alla får i stora betesmarker.
Skulle jag också behöva kolla grindar dagligen, skulle jag inte hinna göra annat än räkna får och kolla grindar.