Äldre hund, funderingar

Aviello

Trådstartare
Över sommaren insåg jag att vår hund nog hör till kategorin äldre hundar. Jobbigt!
Han är en blandras, väger ca 18kg, och är drygt 11 år.

I våras var han sig själv, pigg, fokuserad under träning, lika frisk som alltid. Men under sommaren började han halta när vi gjorde jobbigare saker, dra ut på att gå och morgonkissa allt längre på dagarna ( framemot kl. 15-16 och då för att jag krävde det av honom), äter inte alltid upp maten, trots att det kan vara jättegoda saker som blodpudding eller karré. Sover hellre än att gå ut och göra roliga saker... Ja ni förstår.

Han är kollad hos vet, de säger att han är fräsch för sin ålder och tänderna är bra, men han är inte sig själv riktigt längre.

När började era mellanstora hundar tackla av? Gick det fort - långsamt? Jag förstår att varje hund är olika, som vi, men jag vill ändå hoppas på att vi har många år kvar tillsammans. Min förra hund, en leonbergertik fick cancer och där tog det inte mer än ett par månader innan vi inte hade något alternativ, men den här gången hoppas jag att det inte behöver vara så.
 
Hm, inser att det där med morgonkissen låter jättehemskt...
Vi går upp vid 6-7 själva och från den tiden frågar vi honom om han vill gå ut. Varje gång går han fram till dörren och fnyser. Det där upprepar jag minst en gång i timmen fram till dess att jag kräver att han går ut och kissar. Då gör han det - motvilligt - och springer nästan omkull mig på vägen in. Vi bor på en gård med egen mark så även om vi tar promenader gör vi inte det före jobb etc. (Och det låter fortfarande jättedåligt, jag hör det själv!)
 
Hm, inser att det där med morgonkissen låter jättehemskt...
Vi går upp vid 6-7 själva och från den tiden frågar vi honom om han vill gå ut. Varje gång går han fram till dörren och fnyser. Det där upprepar jag minst en gång i timmen fram till dess att jag kräver att han går ut och kissar. Då gör han det - motvilligt - och springer nästan omkull mig på vägen in. Vi bor på en gård med egen mark så även om vi tar promenader gör vi inte det före jobb etc. (Och det låter fortfarande jättedåligt, jag hör det själv!)

Tycker inte det är något du behöver må dåligt över så länge hunden själv väljer det och inte lämnas ensam i flera h innan han kissat utan när som helst kan få gå ut och kissa om han vill.

Pappas gamling brukar han få fösa ut vid elva ibland. Då kan de lagt sig vid 20. Dvs det är 15 h sen kvällskissen. Men det är ju hunden själv som väljer och mår de inte dåligt av det finns ju ingen anledning tvinga dem om de inte anser de behöver.
 
För att svara på resten så jag har bara haft stora hundar förutom en liten. Ingen av mellanstorlek. Farmor hade en, men den var som vanligt (lite mindre aktiv och sov mer som gammal) tills den dog i sömnen 14 år gammal. Den bara vaknade inte igen.
 
Över sommaren insåg jag att vår hund nog hör till kategorin äldre hundar. Jobbigt!
Han är en blandras, väger ca 18kg, och är drygt 11 år.

I våras var han sig själv, pigg, fokuserad under träning, lika frisk som alltid. Men under sommaren började han halta när vi gjorde jobbigare saker, dra ut på att gå och morgonkissa allt längre på dagarna ( framemot kl. 15-16 och då för att jag krävde det av honom), äter inte alltid upp maten, trots att det kan vara jättegoda saker som blodpudding eller karré. Sover hellre än att gå ut och göra roliga saker... Ja ni förstår.

Han är kollad hos vet, de säger att han är fräsch för sin ålder och tänderna är bra, men han är inte sig själv riktigt längre.

När började era mellanstora hundar tackla av? Gick det fort - långsamt? Jag förstår att varje hund är olika, som vi, men jag vill ändå hoppas på att vi har många år kvar tillsammans. Min förra hund, en leonbergertik fick cancer och där tog det inte mer än ett par månader innan vi inte hade något alternativ, men den här gången hoppas jag att det inte behöver vara så.
Min blandras, iofs större än din, blev riktigt dålig sommaren när han var 11 år. Ville inte äta, stel, trött osv. Det visade sig sedan att han hade fått borrelia, fick en pencillinkur och sedan blev han som ny, var pigg och fräsch ett och ett halvt år till. Sedan tacklade han av under cirka ett halvårstid och dog 13 år gammal:cry: :heart
 
@Alexandra_W och @Monkie - tack för era svar! :)

Hm, vi kanske skulle ta en sväng till till vetten, det kan ju faktiskt vara något som inte är åldersrelaterat... De tog inga prover när vi var där, de kollade mest tänder, klämde och kände och så.
 
Vi har inte fått reda på något nytt, tog några prover som vi får vänta in svar på.
Men annars.

Just det här med att inte äta upp maten oroar mig.
Han får inte jättemycket mat, snarare rätt små portioner, men numera mest rått kött, karré, blodpudding, lever, inälvor, kanske några deciliter drygt ungefär per dygn. Sen har han torrfoder som stödmat, men den rör han sällan. Fet, nyttig mat, men han är sällan intresserad. Inte av något.

Vetten senast rekommenderade ett foder och sa att låt honom äta fritt - men han vill ju inte?
Kan lägga till att han är en vallhunds-bc-mix som gör av med många fler kalorier än han någonsin äter - därav att jag oroar mig...

Finns det någon "äldre-hund-men-utan-spannmål-mix" ni kan rekommendera?
 
Om inte vetten hittar nått kanske ni kan gå till en hundfysioterapeft el dyl?
Veterinärer gör oftast bara snabba tester. Det kan ju ofta vara problem med rörelseapparaten med gamla hundar och det kanske kräver en grundligare undersökning?
Annars kan ni kanske få testa rymadyl el annan smärtlindring och se om han blir piggare?
 
Jag är ledsen om jag är tjatig med den här tråden, han är bara vårt allt och jag funderar lite mycket känner jag! :heart Eftersom vår förra försvann på ett par veckor med hennes cancer är jag supernojig nu!
 
Om han inte äter några tillskott kanske det kan vara värt att prova något i stil med Svenska Djurapotekets Senior? Har bra erfarenheter av den när det gäller stelhet/artros. Det skulle ju kunna påverka aptiten om han har ont i kroppen.
 
Är han mager? Annars kanske han egentligen äter tillräckligt ändå.

Min hund (73 cm i mankhöjd, Beauceron) är 11 år och har börjat "sakta in" märkbart det senaste året. När nåt är RIKTIGT roligt går han igång, annars är han mer kräsen. Han hade/har ont i frambenen, artros förmodligen, och går nu på Norocarp livet ut. Han slickade väldigt mycket på sina framben, men har slutat med det sedan han börjat med Norocarp.

Han hade också Borrelia som ung, och då insåg vi att nåt var fel, eftersom han alltid varit vild och energisk och plötsligt började GÅ bakom oss när vi gick ut..... Han piggnade till när han fick antibiotika.
 
Veterinärer gör oftast bara snabba tester. Det kan ju ofta vara problem med rörelseapparaten med gamla hundar och det kanske kräver en grundligare undersökning?

Ursäkta OT men detta blev nästan lite komiskt eftersom jag senaste veckan i plugget har gått med en lärare som är ortopedspecialist och som lägger i snitt 2,5 timmar per patient... Att veterinärer ofta bara gör "snabba tester" var väl ändå extremt generaliserande även om jag kan förstå andemeningen ;).

Lite mer on topic: att gå igenom rörelseapparaten är väl ingen dålig idé alls, är hunden uppenbart halt skulle jag dock boka en tid till ortoped, i annat fall är fysioterapeut ett bra förslag tycker jag :).
 
Ursäkta OT men detta blev nästan lite komiskt eftersom jag senaste veckan i plugget har gått med en lärare som är ortopedspecialist och som lägger i snitt 2,5 timmar per patient... Att veterinärer ofta bara gör "snabba tester" var väl ändå extremt generaliserande även om jag kan förstå andemeningen ;).

Lite mer on topic: att gå igenom rörelseapparaten är väl ingen dålig idé alls, är hunden uppenbart halt skulle jag dock boka en tid till ortoped, i annat fall är fysioterapeut ett bra förslag tycker jag :).

Men att veterinärer OFTA bara gör snabba tester är väl inte EXTREMT generaliserande? De gör ju OFTAST det? Vilket är bra för man är ju inte gjord av pengar..
Förlåt, valpen har väckt mig tidigt på morgonen så jag var tvungen att tjafsa lite =D
Förstår vad du menar också.

Förresten hade min hund Anaplasma, en färstingburen sjukdom. Hon blev jättesjuk. Stel, svårt att gå, dålig aptit, väldigt påverkat allmäntillstånd osv. Har de kollat för det när de gjorde testerna?
Sen kan väl både borrelia och anaplasma vara lite svåra att se på tester ibland?

Usch det är hemskt när de är sjuka, de små.
 
Jättemånga bra uppslag känner jag! Tack!!
Vi ligger här, rygg mot ben och bara mår bra just nu, önskar jag kunde frysa tiden!
 
Även om det inte dags än så ta bilder, i massor.

Om han inte blir smalare och tunnare hade jag inte oroat mig över maten, väg honom en gång i veckan?

Har inget hjälpsamt att säga riktigt men hoppas vetten finner något fel som går lätt att fixa :D
 

Liknande trådar

Hundhälsa Två små barn på 4 år har börjat sätta spår på vår 7 åriga tik. Hon har alltid varit speciellt, på ett bra sätt. Men nu har det allt mer...
Svar
13
· Visningar
1 043
Senast: snöflingor
·
Övr. Hund Hur har era äldre hundar förändrats med åldern? Alvin var ett busfrö som liten, men ett snällt busfrö. Inget nafsande eller bråk, bara...
Svar
12
· Visningar
2 274
Senast: tuaphua
·
Övr. Hund Hej! Den här frågan har säkert varit uppe på tapeten många gånger men eftersom jag inte hittade en tråd som riktigt relaterar till min...
Svar
11
· Visningar
4 499
Senast: Dopy
·
Hundhälsa V är en kastrerad risenschanuzerhane. Jag har haft honom sen han var 6 månader. Han har alltid varit en energisk hund och ganska "hård i...
Svar
19
· Visningar
5 046

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp