Sv: Absolut noll koll på benen ...
Du har redan fått bra svar, men jag skriver endå
Min kille var precis likadan i den åldern - noll koll. Jag hade aldrig tidigare suttit på en sådan häst, som snubblade och for vid minsta lilla.
Att rida över bommar var inte att tänka på. Jag erkänner att till slut satt jag på helspänn precis hela tiden, if han skulle snubbla, för snubblade han klarade han inte av att reda upp det.
Efter ett bra tag, insåg jag att jag nog hjälpe honom "för mkt"? Förstår du hur jag menar? Självklart ska man vägleda och hjälpa en osäker/snubblig häst, men i mitt fall blev det bara för mkt. Jag lät honom inte gå fritt, jag var med hela tiden, undvek "snubbliga" stigar osv.
Jag började med att försöka slappna av, låta honom hitta sin egen väg i skogen, vilken sida om stenen/roten han skulle ta osv, för att det skulle gå bäst. Så höll jag på länge, mkt skogsridning över stock och sten. När jag inte var "på" honom hela tiden, insåg han till slut att han facktist var tvungen att hålla ordning på benen själv, och reda upp situationen om han snubblade.
På banan ledde jag honom över bommar, i löst hängande gerimskaft. Han fick gå själv, jag bara styrde honom över bommarna. Sen gjorde vi som ngn annan skrev, labyriner av bommar, som han skulle gå igenom, och sen backa. Jag var med och styrde, och efter ett tag förstod han hur han skulle ta sej igenom utan att trampa/snubbla på bommar.
Detta har vi gradvis trappat upp, med bommar, lite högre cavaletti, låga studshinder osv.
Så, med detta menar jag INTE att du skulle hjälpa för mkt, som jag gjorde. Absolut inte, jag blev bara så inne i skrivandet, och ville berätta om hur det var för oss
Så, jag tycker det du gör är bra, att rida i skogen över stock och sten. Prova rida över bommar, så han får tänka lite.
Och detta med hinder, trots att min var så snubblig så tjabblade han väldigt vi små hinder, han tyckte inte dom var ngt att bry sig om. Jag la dom då på kanske 40 - 50 (jo det är lågt, men för mej är dom höööga
) när han var redo för hoppningen, och då han såg att hindrena var lite högre, började han att tänka och då gick det bättre, och började tycka det var väldigt roligt! (hrm, ja lite för roligt för mattes smak, inbiten dressyrare som jag är).
Sen en annan tanke. Är han inne i ngn växtperiod, sätter han muskler? I sådana faser var min snubbligare än vanligt, då fick jag ta det lugnare med "snubbelträningen".
Lycka till!
