Jag tycker att det faktum att en kvinna står bakom lagen gör det ännu lite värre. När började kvinnor jobba för att andra kvinnor ska ha det sämre?
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jag tycker att det faktum att en kvinna står bakom lagen gör det ännu lite värre. När började kvinnor jobba för att andra kvinnor ska ha det sämre?
Det beror väl på hur man definierar normalt liv.
Senaste stora studien där man följt upp prematurer vid 2,5 åå: "Vidare var andelen extremt underburna barn med cerebral pares (CP) 7 % och sex barn hade CP av den svårighetsgraden att de sannolikt inte kommer att kunna gå. Fyra barn var blinda och ett barn var helt dövt.
Trots att majoriteten av de extremt underburna barnen utvecklades gynnsamt hade en betydande andel måttliga (16 procent) eller svåra (11 procent) funktionshinder."
För mig är det inte alls siffror som säger att det här var ju skitbra (dessutom följde de ju alltså även de som är födda med god marginal till abortgränsen, siffrorna hade helt säkert sett betydligt sämre ut om det endast gällt de som fötts "fem dagar" från gränsen som tidigare dragits i tråden.
Det som den här barnmorskan har gjort tycker jag är förkastligt men icke desto mindre är jag en av dem som anser att utbildning har ett egenvärde. Att utbilda sig behöver inte betyda att man tänker sig arbeta inom området. Tänk bara på alla pensionärer som börjar plugga när de slutat sitt arbetsliv.
Det jag funderar på är hur hon har tänkt. Sökte hon till utbildningen med planen att bli någon slags helig krigare? Fast besluten att ta sig igenom år av tuffa studier enbart för att ställa aborträtten på ända? Eller var hon så naiv att hon först efter att ha kommit in på utbildningen insåg att abort och preventivmedel ingår i de normala arbetsuppgifterna?
När fick hon kontakt med den amerikanska lobbyorganisationen och vem kontaktade vem?
Det betyder alltså att hon krigade helt på eget bevåg tills det blev en rättssak? Då undrar jag ännu mer om det inte var en långsiktig plan utan hon faktiskt var så naiv att hon tänkt sig arbeta som mycket selektiv barnmorska.
Har jag fel om jag säger att preventivmedelsrådgivning är en arbetsuppgift även för barnmorskor som arbetar med önskat gravida och förlossningsvård? De flesta vill ju inte ha bebisar på löpande band så länge de är fertila...
Men att oönskade graviditeter enbart uppkommer pga slarv är väl ändå inte sant?
Spiraler som hamnar på sniskan, spruckna kondomer och det att p-piller och stav inte är 100% säkert är ju ytterligare orsaker. Sedan värre saker som våldtäkt. Kvinnor som kanske inte är oönskat gravida men det visar sig att det är farligt att gå hela graviditeten. Finns ju så många fler orsaker till abort än slarv med preventivmedel.
I vissa fall. Min mamma låg nu i vintras i respirator och kunde inte andas själv. Hon var dessutom nedsövd. Efter en månad så stängde vi av. Kroppen orkade inte själv och det fanns inget att göra för henne. Hon hade kunnat ligga så i flera år om inte organen gett upp. Hade det varit etiskt rätt? Inga djur ska lida för att vi prompt vill ha dom kvar, men människor ska räddas och hållas vid liv fastän dom inte kan få ett drägligt liv?
Jag har fått veta att jag finns till på grund av en sprucken kondom. Vilken tur för mig att morsan inte fick för sig att göra abort. Det är som du säger, man kan inte säga att de flesta oönskade graviditeter beror på enbart slarv.
Det är stor skillnad mellan "de flesta" och "alla".
Och den formulering jag valde var dessutom "många"; inte "de flesta".
Och jag skrev aldrig med citattecken det du skrivit. Men jag gjorde väl fel ordval som vanligt. Men jag håller fast vid att man kan ha otur och bli gravid trots preventivmedel och kondomer.
Det här är ju bland de svåraste frågeställningarna.
Jag har själv en väninna (eller hade, beroende på hur man tänker) som i knappt 50 års ålder fick en hjärnblödning. Komplikationer tillstötte, blev en uttalad syrebrist i hjärnan. Hon har inte vaknat. Hon andas själv men kan inte äta, kan inte kommunicera.
Utifrån hennes unga ålder känns det rätt självklart att universitetssjukhuset i fråga gjorde allt för att rädda henne.
Men med facit i hand undrar man om det inte hade varit bäst för henne att få dö i akutskeendet. Det har gått flera år vid det här laget.
Frågorna kring liv och död, när man ska satsa, när man ska avbryta är bland de allra värsta.
Jag kanske missar någonting men jag ser inte vad detta har med aborträtten att göra. Rätten till abort, och vilka kliniker som enligt lag måste erbjuda aborter skulle väl inte ändras på något sätt? Om det krävs att alla barnmorskor måste kunna medverka vid aborter för att upprätthålla abortlagen skulle väl ingen anställa en barnmorska som inte kan eller vill göra det (d.v.s i praktiken ingen skillnad från idag). Om det däremot finns en efterfrågan på barnmorskor som kan utföra alla andra arbetsuppgifter så är ju fördelen att det fyller ett behov. Att i lag reglera "den som i sin yrkesroll får göra X måste även göra Y" ser jag egentligen inget behov av.
Jag kanske missar någonting men jag ser inte vad detta har med aborträtten att göra. Rätten till abort, och vilka kliniker som enligt lag måste erbjuda aborter skulle väl inte ändras på något sätt? Om det krävs att alla barnmorskor måste kunna medverka vid aborter för att upprätthålla abortlagen skulle väl ingen anställa en barnmorska som inte kan eller vill göra det (d.v.s i praktiken ingen skillnad från idag). Om det däremot finns en efterfrågan på barnmorskor som kan utföra alla andra arbetsuppgifter så är ju fördelen att det fyller ett behov. Att i lag reglera "den som i sin yrkesroll får göra X måste även göra Y" ser jag egentligen inget behov av.
Precis som tidigare nämnts så är det ju faktiskt inte en mänsklig rättighet att arbeta som barnmorska. I synnerhet inte om man inte kan tänka sig att utföra de arbetsuppgifter som hör till yrket.
Ska man få göra/vägra göra vad som helst pga sin "religiösa övertygelse"? Ska man verkligen få utbilda sig inom yrken där man redan på förhand vet att man kommer att vägra utföra många av de uppgifter som arbetet innehåller?
Jag kanske missar någonting men jag ser inte vad detta har med aborträtten att göra. Rätten till abort, och vilka kliniker som enligt lag måste erbjuda aborter skulle väl inte ändras på något sätt? Om det krävs att alla barnmorskor måste kunna medverka vid aborter för att upprätthålla abortlagen skulle väl ingen anställa en barnmorska som inte kan eller vill göra det (d.v.s i praktiken ingen skillnad från idag). Om det däremot finns en efterfrågan på barnmorskor som kan utföra alla andra arbetsuppgifter så är ju fördelen att det fyller ett behov. Att i lag reglera "den som i sin yrkesroll får göra X måste även göra Y" ser jag egentligen inget behov av.
Nu är det ju inte själva aborten i sig som hon anser sig ha rätt att vägra utan även att sätta in spiral och/eller ge dagen efterpiller. Reproduktion och prevention hör i allra högsta grad till yrket och det är inget som hon eller någon annan själv ska välja fritt om de vill utföra eller inte.Jag anser inte att ett förbud tillräckligt (eller ens överhuvudtaget) motiverat genom att konstatera att det inte bryter mot de mänskliga rättigheterna eller mot religionsfriheten. Frågan är snarare vad förbudet gör för nytta. Den som vill välja bort väsentliga delar av ens yrkeskårs normala arbetsuppgifter kommer även ha väsentligt svårare att bli anställd, så det reglerar sig själv menar jag. Den sista frågan kan ju diskuteras men ser inte hur den är direkt kopplad det andra.
Förenklat: Den här barnmorskan menar att hon diskriminerats som INTE anställts eftersom hon pga sin tro inte vill utföra vissa av arbetsuppgifterna i tjänsten hon sökt. Om hon får rätt betyder det att landstinget måste anställa henne, annars gör de sig skyldiga till diskriminering. Om det finns två sökande till en barnmorsketjänst och den ena vägrar abort får landstinget då inte välja den andra pga detta, även fast en kandidat som kan utföra alla arbetsuppgifter torde vara lämpligare. Då har vi plötsligt öppnat för en värld där barnmorskor själva kan välja om de vill utföra aborter eller inte. I längden skulle det kunna leda till att aborter blir mycket mer svårtillgängliga än de är idag.
Jag tycker hon kan få betala tillbaka till staten vad hennes utbildning har kostat oss, det är väldigt, väldigt olyckligt att en sån här person får uppta en studieplats och erhålla studiestöd när hon så uppenbart inte tänker utföra de sysslor som yrket innebär. Varför inte utbilda sig till någonting annat inom vården?Okej, som du beskriver det vore det vanvettigt om hon fick rätt i sak. Däremot tycker jag att hon bör ha rätt att arbeta som barnmorska (vilket många verkar vända sig mot) så länge de arbetsuppgifter hon inte vill utföra kan ses som en saklig grund för uppsägning eller för att inte anställa henne. Precis på samma sätt tycker jag t.ex att en polis som vägrar använda våld inte ska förbjudas från sin yrkesutövning om det finns behov av fler poliser på kontorstjänster.