??

[jessica19]

Hej

När jag berättar att jag och min sambo vill skaffa barn nu så säger alla: "men ska du inte plugga först?", "det kommer aldrig att gå att plugga med småbarn".

Är det så???

Jag inbillar mig att allt går om man bara vill och varför skulle det vara så svårt att plugga med småbarn?. man är ju faktiskt två föräldrar som hjälps åt, är det bättre att jobba heltid då?

Bara för att man får barn så innebär det ju inte att livet tar slut... det är väll då det börjar??

Både jag och min sambo har varsit heltidsjobb med bra löner och vi håller på att leta efter ett hus... vad är då problemet??

Jag tänker mkt på det här och det känns inte speciellt spännande att berätta för alla om en eventuell graviditet om man bara ska få sådana här reaktioner.

// Jessica

 

[Ia*]

Sv: ??

Jag har en kompis som började plugga bara ett par dagar efter hon fått sin son och det gick hur bra som helst. Nu är hon chef över hela komunens datanågot... Vill man så kan man!!

 

[MoonFlight]

Sv: ??

varför skulle det bara problem?
Vill du plugga är det ju bara att göra det distans hemifrån, vad är det för problem med det??

 

[jessica19]

Sv: ??

exakt..jag tycker inte heller att det är något problem, behöver bara få höra från andra att det är sant=).

vi känner oss verkligen redo för att få barn nu och då är det ju roligast om man får positiva reaktioner när man berättar det.

men man ska kanske inte bry sig så mkt om vad andra tycker??

 

[Smulu]

Sv: ??

Min granne fick barn när hon var 19-20 år och enligt henne så fungerade det utmärkt att plugga. Lilltjejen fick vara på dagis på dagarna och hon var tvungen att planera sina dagar in i minsta detalj eftersom det annars var svårt att hinna med. Min granne sa att det ofta fungerade bättre för henne med pluggandet eftersom hon inte kunde vara ute och festa lika mycket och att hon koncentrerade sig mycket mer på föreläsningarna eftersom det inte fanns något. "Det där kan jag läsa in sedan!"

Det finns inget perfekt tillfälle att skaffa barn!!! Om allt ska vara perfekt så kommer det snart inte födas några planerade barn här i landet.

Du ska
1 Vara lagom gammal d v s ca 25-30 +- ett par år
2 Ha man/sambo sedan flera år tillbaka (så du vet att du kan räkna med honom)
3 Vara färdig utbildad = Högskolan
4 Ha ett bra arbete = Fast med bra lön
5 Ha hus.
6 Åsså kan ni säkert komma på en massa andra punkter också.

Själv uppfyller jag
punkterna
1,2 och 3

 

[Mammadutt]

Sv: ??

lyssna inte så mkt på andra, lyssna på dig själv och ditt sunda förnuft istället :-)

 

[Mabuse]

Sv: ??

Fast nog är det tuffare att plugga med barn... Eftersom det är så ovanligt att folk har barn så är det ju inte uppbyggt för att underlätta för barn. Det beror ju på vad man läser, men de som hade barn på min utbildning hade det tufft:

1. Deadlines och tentor ligger där de ligger, så om du måste vara hemma för sjukt barn - otur för dig, i bästa fall straffuppgifter, i värsta fall inga poäng.
2. Usel mammapenning.
3. Terminsplanering osv ligger också som de ligger, och om du får barn i säg oktober så hinner du inte ta några poäng den hösten, och står alltså utan inkomst juni-oktober.
4. Mycket jobb på kvällar och helger, till stor del svårt att styra eftersom det är gruppuppgifter och de andra i din grupp inte har barn, och räknar med att kunna sitta till 23-24 på kvällarna och hela helgen innan en inlämning. Tentaplugg följer samma mönster, pluggar du själv så missar du att få hjälp av andra, vilket kan vara en fördel att få.
5. Som barnfamilj på studiebidrag blir man verkligen inte fet.

Det är klart att det går, men det är svårt. Men alla vill ju inte plugga, och om man har det bra med hus, sambo och jobb och inte vill plugga så finns det ju ingen anledning varför man inte skulle skaffa barn!

 

[corona]

Sv: ??

Bra tråd

Jag är i precis samma situation.
Vi vill ha barn, men jag vet att jag dessutom kommer vilja studera i framtiden.

Jättemånga tycker att man ska göra det innan "för sen kommer det aaaaldrig att gå"

Skönt att höra att andra har klarat det. För då klarar jag det också!!v

 

[jessica19]

Sv: ??

jag ansr att världen går ju inte under bara för att man får barn innan man har pluggat, visst kan det ju bli tufft men det är det säkert om man jobbar heltid också.

har båda föräldrarna varsit heltidjobb så tycker inte jag att det är något problem, sen kanske det inte ärså häftigt att gå på studielån när man har småbarn men det finns lösningar på det också.

en jag känner började plugga när hon hade två små barn, barnen var på dagis varje dag och under den tiden hann hon både åka till skolan, som visserligen bara var 2 gånger i veckan, och plugga till tentor. hon hade inga problem med det, och man är ju två föräldrar som hjälps åt.
hon tog heller inget studielån utan de lånade upp på huset istället vilket gjorde att hon fick mer pengar än vad man får på ett studielån.

jag vill vara en ung förälder som orkar med sina barn fullt ut och jag vill dessutom att både mina föräldrar och mina morföräldrar ska få glädje av mina barn, vilket de kommer att få.

jag har växt upp med unga föräldrar och morföräldrar och jag kan inte så ngt negativt med det, min mamma var 21 o pappa var 22 när jag föddes och då var mormor och morfar typ 45 och det tycker jag är coolt, då orkar dom ju hitta på saker med sina barnbarn ju.

hur kul är det att vara typ 70-80 när man får barnbarn för första gången!!

nä, jag ska bli en ung förälder, jag är 21 nu,min sambo 25, och nu ska jag och mina sambo börja jobba på att jag ska bli gravid....och det finns inget fel med det=)

//Jessica

 

[corona]

Sv: ??

jag ansr att världen går ju inte under bara för att man får barn innan man har pluggat, visst kan det ju bli tufft men det är det säkert om man jobbar heltid också.

har båda föräldrarna varsit heltidjobb så tycker inte jag att det är något problem, sen kanske det inte ärså häftigt att gå på studielån när man har småbarn men det finns lösningar på det också.

en jag känner började plugga när hon hade två små barn, barnen var på dagis varje dag och under den tiden hann hon både åka till skolan, som visserligen bara var 2 gånger i veckan, och plugga till tentor. hon hade inga problem med det, och man är ju två föräldrar som hjälps åt.
hon tog heller inget studielån utan de lånade upp på huset istället vilket gjorde att hon fick mer pengar än vad man får på ett studielån.

jag vill vara en ung förälder som orkar med sina barn fullt ut och jag vill dessutom att både mina föräldrar och mina morföräldrar ska få glädje av mina barn, vilket de kommer att få.

jag har växt upp med unga föräldrar och morföräldrar och jag kan inte så ngt negativt med det, min mamma var 21 o pappa var 22 när jag föddes och då var mormor och morfar typ 45 och det tycker jag är coolt, då orkar dom ju hitta på saker med sina barnbarn ju.

hur kul är det att vara typ 70-80 när man får barnbarn för första gången!!

nä, jag ska bli en ung förälder, jag är 21 nu,min sambo 25, och nu ska jag och mina sambo börja jobba på att jag ska bli gravid....och det finns inget fel med det=)

//Jessica

Jag hade kunnat skriva det själv!

 

[jessica19]

Sv: ??

skönt att det finns någon som håller med mig .

man ska lyssna på sig själv och inte bry sig så mkt om vad andra tycker men det är ju svårt att låta bli

hur gammal är du?, jag tycker att du och din sambo ska skaffa barn precis som jag och min sambo ska göra....det finns ju inget härligare än barn, ellerhur?

 

[corona]

Sv: ??

Jag är 24, min sambo är 23.
Vi slängde alla skydd redan förra sommaren, och ett par månader senare var jag gravid.
Tyvärr upptäckte vi, vid ultraljudet, att fostret var dött, så jag fick skrapas

Efter det har vi haft en "brejk" då jag har gått på p-piller.
Jag tog mitt sista p-piller för ca en månad sedan, så nu hoppas vi utebliven mens så fort som möjligt

 

[jessica19]

Sv: ??

usch vad tråkigt...får hoppas att det går bättre nästa gång.

jag tar mitt sista p-piller ikväll ..sen får vi se vad som händer...känns så läskigt när man tänker på det, eller den tanken är jag kanske ensam om??

 

[corona]

Sv: ??

Visst känns det otäckt!
Som att kasta sig ut för en brant.... man vet ju inte vad som väntar!?

 

[jessica19]

Sv: ??

det som oroar mig mest är hur folk ska reagera när man berättar det..men vill ju ha positiva reaktioner, speciellt från sina föräldrar.

mina föräldrars åsikt om saker och ting betyder väldigt mkt för mig och skulle dem inte reagera positivt om en eventuell graviditet så vet jag inte vad jag skulle ta mig till!!!

när jag berättar för min mamma att jag vill ha barn nu så säger hon bara att jag måste vänta för jag ska plugga först..så jag är osäker på hur hon skulle reagera, min pappa skulle bli glad, det vet jag för han har lite mer avslappnad inställning till det hela..

jaja, jag får hoppas på det bästa..men jag tror endå att mina föräldrar skulle bli glada, åtminstone när de får syn på sitt förta barnbarn

 

[Narcissa__Malfoy]

Sv: ??

Tja..livet ändras väl rätt mkt när man får barn antar jag. Det är nog svårt att göra karriär när man har hjärnan full med blöjbyten mm.
Men det går om man verkligen vill och kan fokusera (som jag anser få småbarnsmammor kan).

 

[Narcissa__Malfoy]

Sv: ??

Men VARFÖR skaffar man barn när man själv nästan precis blivit myndig?
Lev lite först!

 

[jessica19]

Sv: ??

därför att man VILL... finns ingen annan förklaring faktiskt. Tro det eller ej men även fast jag är så ung så känner jag mig verkligen redo för att skaffa barn.

jag är inte intresserad av att göra karriär eller liknande, vill bara ha ett lugnt familjeliv där familjen är högsta prioritet.

anledningen till att jag ska plugga är ingen annan än den att man måste det för att få ett någerlunda bra arbete men en bra lön.

 

[Basilika]

Sv: ??

Tvärtom, om du pluggar och har barn så kan du ha mer kvalitetstid med barnen, ha barnen på dagis halva dagen och plugga, umgås resten av dagen och sen plugga på kvällen. Jag började plugga när sonen var 7 månader. Jag tyckte det funkade jättebra!

Och du, om du får barn säg om ett år när du är 20 då är ditt barn 18 när du är lika gammal som jag. Jag "dras" med småbarn ff, de är 4 o 8! Men jag var inte mogen när jag var så ung så jag väntade ett bra tag till. Det är för- och nackdelar med allt

 

[Garpen]

Sv: ??

Beror mycket på vilken utbildning du tänker gå och hur upplägget är där. Första åren på min utbildning hade vi ofta föreläsningar mellan typ 8-16, och därefter skulle man på kvällar och helger hinna med stt plugga till tentor, skriva på grupparbeten, etc. Om man tänker sig att människokroppen därtillbehöver mat och sömn, vet jag inte hur jag skulle ha hunnit med småbarn samtidigt. Men det där är ju som sagt olika på olika utbildningar, och min erfarenhet är att andelen föreläsningar minskar ju längre fram i utbildningen man kommer.

Min första tanke är dock att du på ett sätt missar studentlivet. Det är enligt mig och flera av mina vänner den bästa tiden man haft i livet. Och framför allt; den kommer aldrig igen. Tiden som småbarnsförälder går ju att förlägga denare i livet, men studietiden kommer bara en gång.

Sedan förändrades jag ENORMT mycket som person under tiden på universitetet. Värderingar och synen på livet ändrades, man mötte andra sorterns människo och fick nya insikter. Han som var mannen i mitt liv då jag började på universitetet, var igenting i jämförelse med alla andra sorters män jag sedan träffade, som jag inte kunde tänka mig existerade. Kanske har du andra mål med livet efter dina studier, plus att du själv har mognat på ett annat plan.

Min rekommendation är att vänta, just för att det händer så mycket under just de här åren som jag tycker du ska ta tillvara på och vara 100% fokuserad på. Men sedan gäller ju som vanligt att du/ni ska göra precis så som känns bäst för just er! :smirk: