5 årig nordvsensk sticker vid ridning och tömkörning

[FJ_]

Jag har ett nordsvenskt sto född 2011 som jag haft sedan augusti 2015. När jag köpte henne var hon inte riden alls. Jag har ridit in henne och allt har gått bra. Jag har varit på träningar och ridit mestadels i skogen och allt har gått bra. Hon är även inkörd och har dragit rockard och lite småstock. Hon stack igår när jag tömkörde på en skogsstig. Hon började galoppera från skritt och ville inte stanna. Kan inte säga att hon skenade, men jag fick inte stopp på henne när jag stod på marken, så hon sprang hem.. Vid två tillfällen då jag ridit ut på henne så har hon stuckit iväg i full galopp, ifrån skritt. Vi Galopperade tidigare på uteritten så hon hade redan sprungit av sig. Stunden innan hon stack, så kändes det som att hon var spänd och tittig och låg på. Sen så stack hon iväg i galopp och det är svårt att stanna henne. Idag fick jag styra in i en buske för att få stopp.

Jag funderar på att låta henne vila ett tag nu. Hon kanske är inne i någon slags period då hon inte vill? Så får jag hoppas att hon har "mognat" till nästa gång. Med risk att hon kanske tror att hon slipper undan arbete om man sticker, eftersom hon får vila nu...? Hur hade ni gjort i denna situation?

 

[Magnum]

Hon verkar utvecklats en del sen du fick henne. Jag hade vilat för att hon ska få tid att smälta vad hon lärt dig.
Jag hade också gjort ett sista pass innan vilan där hon är trygg och säker och får känna dig duktig med självförtroende. Inget avancerat alltså.

Min unghäst kan bli spänd och av andra säkert upplevas lite stökig när det börjar bli mycket intryck, några veckors vila så är hon med på alla noter igen.

 

[trassel]

Jag har träffat på någon nordsvensk som gjort så, ett mycket otäckt beteende. Han bedömdes för farlig att köra, för när han väl drog fanns det inget som stoppade honom. Jag hade tagit hjälp av tränare (en som är van vid kallblod i första hand) och lagt upp en strategi, och så hade jag nog bitit i det sura äpplet och betslat upp.

Nordsvenskar är mycket känsligare och hetare än vad många tror, och är dessutom senare i utvecklingen än "ädlare djur". Min 2010a är jättesnäll, duktig, fin att köra (ej inriden), men han är en liten, barnslig, lite känslig pålle inuti den stora kroppen. De är ju även senare i utvecklingen fysiskt, de är inte så klara som lika gamla varmblodshästar, det måste man också tänka på, så man inte överanstränger dom trots deras arbetsvilja.

 

[lil-sis]

Vila är säkert bra, jag skulle avsluta med en bra tur. Dvs gör något lätt som fungerar och ställ sedan av.

 

[annan1]

Jag tror att det är ganska lätt att låta sig luras att unga kallblod är helt coola med allt , när det kanske i själva verket är så att de är introverta och blir inåtvända när de blir spända och rädda istället för att agera utåt som en annan typ av häst skulle göra.

Jag har själv en irish cob som hade varit riden ungefär lika länge som din när det "rann över" en dag och han stack till skogs. Förmodligen för att jag hade missat små signaler på att han var spänd, helt enkelt för att de var just små.

Vila låter klokt tycker jag, men sedan tycker jag att du ska försöka få tag i en riktigt erfaren tränare som kan "provocera fram" lite rädsloreaktioner och jobba igenom dem. Det är annars lätt att introverta hästar bara stänger av tills det blir riktigt jobbigt för dem, och då kan det vara för sent att göra något åt saken.

 

[Yrja]

Jag känner igen det där från min egen nsv. Han är en introvert individ som från ingenting kan ta i från tårna, och då är det svårt att nå fram. Ett stort barn, trots att han snart blir 12 och har mognat en del nu. Han behöver mycket trygghet och vägledning, och inte för många eller svåra uppgifter. Om han inte förstår blir han lätt utåtagerande, eller så tvärstannar han bara och blir blockerad. När han förstår överdriver han gärna eller svarar med samma sak på en annan hjälp istället för att fundera ut vad den nya hjälpen betyder. Han är osäker helt enkelt, men han ger inte det intrycket för han är väldigt "tyst".

Jag hade nog undvikit att göra nya saker ett tag, kanske gått tillbaka något steg, kanske tagit en vila. Sen hade jag varit noga med att se till att hästen kände sig trygg och tillfreds med alla moment vi gjorde när jag tog upp träningen igen.

 

[fieldflower77]

Jag tycker det låter som om hon är i trotsåldern!! Den brukar mest vara när de är 4-5 år. Hade en 4åring som stegrade så fort nått blev jobbigt... Vila tyckte inte jag hjälpte så mkt utan man fick mest nöta nöta nöta tills det släppte. Min 17 åring stack ett antal tillfällen när han precis var köpt för att testa gränserna lite. Så mitt råd vore att nöta på
Men du känner henne bäst så gör det du känner skulle passa bäst