Nu så är han borta.
Han hade så ont i morse att han låg ned i hagen när han fick sitt smärtstillande.
Dubbel dos för säkerhets skull.
Vi promenerade sakta till en vacker plats i skogen och han fick beta på vägen dit.
Vid en paus i promenaden där vi hade utsikt över ängarna så läste jag upp namnen på alla dem som han skulle hälsa till.
Avlivningen gick lugnt och fint till och nu så ligger han så fridfullt i skogen.
Och han är lika vacker som alltid.
Han får ligga där tills i morgon eller sent i kväll, det är några som behöver komma och titta för att må bra sedan.
Just nu så sitter sambon där och tar farväl.
Han behövde få göra det ifred.