1000 frågor från en lessen matte.-Spatthäst.

[hjalle]

Ok, förvirringen förbättrad,

Det neurologiska elementet i tuppspatt stammar från teorin om att en skada av den nerv som inerverar böjsenans muskel kan leda till dessa typiska "ryck" i gångmönstret.

Tuppspatt är inte farligt i sig självt, det finns ett flertal hästar som tävlar dressyr på internationalt plan med liknande symptom. Faktiskt så har det funnits teorier om att den extrema belastning av bakbenen assosierad med hög sammlingsgrad kan vara en bidragande orsak till att skadan utvecklas. En alternativ teori till detta är att hästar på detta plan ofta har en extrem hasaktion, och att dett i sig, och inte samlingen kunde vara orsaken.

Det finns en "av-art" av tuppspatt (av vissa kallad har-spatt) som manifesterar sig som knölar på insidan av hasens baksida, dessa kan mekaniskt störa böjsenan där den passerar hasen, låter mer som det du beskriver.

Oavsett om vi talar tuppar, harar eller islandshästar så tror jag att vissa oklarheter i begrepp och benämningar vållade mer förvirring än rådgivning till trådens ursprungliga författare!

 

[glimmie]

Tack för ditt mycket utförliga svar.

Frågor:
Du säger att hästen har ont bara så länge nyproduktionen av benväv pågår, hur vet man när den gör det?

Kan du ge ett exempel på en intraartikulär behandling? Kan det vara så att veterinären har en plan för en annan behandling när vi ska på återbesök om 3 månader?

Tack

 

[Boj]

Detta kan påvisas med röntgen, och erat återbesök är nog tänkt att kolla aktiviteten av inflammationen. Sen kan det säkert rekommenderas ett nytt återbesök efter samma tid, och med vila samt medicin som ordination.

 

[hjalle]

Som Boj skriver så kan aktiviteten delvis bedömmas mha röntgen, bäst genom att jämföra bilder tagna med ett par månaders mellanrum, men man kan ju vända på det och säga att om hästen har ont så är spatten aktiv, och tvärtom, om hästen är opåverkad så har troligtvis processen avstannat,
Igen, här är det den kliniska bilden som är avgörande.

Med intraartikulär behandling menar jag ledinjektion av långtidsverkande steroid och hyaluran ("tuppkam").Detta kan repeteras flera gånger, och verkar genom att dämpa inflammationen och förbättra levätskans smörjande egenskaper, ofta är denna form för behandling helt nödvändig för att förbättra de kliniska symptomen, och enbart vila sägs inte ha någon större positiv effekt.

Vissa veterinärer anser det vara besvärligt att utföra ledinjektioner i glidlederna, och undviker det gärna, kliniska undersökningar har dock visat att aktiv behandling ger bäst resultat.

Det låter som om din vet. har valt att enbart behandla med butta, och låta hästen få osedvanligt lång konvalesens, jag vill inte påstå att detta är fel utan att vara mer insatt i bakgrund till diagnosen osv. men ofta kan det vara lönsamt att kontakta någon "expert" för att få ett andra utlåtande.

 

[glimmie]

Veterinär injekterade i leden igår, steroid vet jag, tuppkam är jag osäker på men hon fick en himla massa sprutor, blir ni klokare om jag säjer detta:

Celestona bifas inj./amp
Carbocain inj./20 ml

eller det kanske är något helt annat?
Dom gjorde det samtidigt som dom bedövade för att se ev. skillnad.

Med vilka tidsintervaller upprepar man denna injektion?
Det var flera veterinärers erfarenhet som talade när dom ordinerade 6 månaders vila för just en äldre islandshäst och just nu känns det som att jag måste lita på dom. Ska jag börja ifrågasätta gör jag nog det om inget har hänt till återbesöket.

 

[hjalle]

Celeston är glukocorticoid (=steroid) carbocain är lokalbedövelse som används för att ställa diagnosen.

Det är steroiden som är det viktigaste i behandlingen, det framgick inte av ditt förra inlägg om leden överhuvudtaget hade blivit behandlad, det har den alltså, och då skulle jag vara lite lugnare...
som sagt, det Finns veterinärer som undviker detta bara för att det är "besvärligt", så inte i detta fall.

Jag vill inte säga något om specifik vila för isländska hästar, men om dom nu är flera som säger så så ligger det säkert något i det.
Det låter som om du och din häst är i trygga händer.

Vid återbesöket vill dom säkert se om det har blivit någon förbättring för att kunna ge dig en säkrare prognos, och ev. ta nya bilder, det viktiga är dock fortfarande den kliniska symptombilden

 

[hjalle]

alltid lär man sig något nytt,
har läst kapitlet i Dyson's Lameness nu, så är jag lite mer updaterad...

 

[peter_lundin]

Jag har inte koll på vad som står just där men jag skall kolla.
Om en häst har ordentligt utvecklad spatt kan det vara omöjligt att komma in i glidleden.
PL

 

[hjalle]

Jo, det är klart, och islänningarna brukar ju inte direkt ha så mycket plats i glidlerna till att börja med heller,

Men ibland tycker jag tyvärr att man får intryck av att vissa veterinärer undgår intraart. beh. utan någon vidare bra anledning, det är klart att man inte ska känna sig tvungen att sticka i en led om man är osäker, men då kanske det vore läge att remittera till någon annan,

Jag är inte ute efter att starta någon vidare dabatt om detta, och hästen i tråden VAR ju ledbehandlad, även om detta inte helt framgick från början

och apropå Dyson's "lameness" så tycker jag att den är rätt bra till att slå upp saker och ting i, bättre än Stashak's klassiska "Adam's".

 

[glimmie]

Ok, då blev jag lite klokare också.
Angående att jag inte skrev att hästen var ledbehandlad i start-inlägget så var det för att det inte kändes vesentligt just då.
Det var en fråga som dök upp senare.
Syftet med tråden var att höra andras erfarenheter och känna att det kanske finns hopp efter allt men det är suveränt att man kan lära sig en massa nya saker på en gång.
Du verkar vara väldigt insatt i hästens sjukdomar och det är sådana förvirrade själar som jag tacksamma över

 

[peter_lundin]

Smaksak, jag tycker oftast att Adams är bättre, den går ofta lite djupare.
PL