C
Curly
Jag har läst å läst å läst..
Blir mer och mer övertygad om att min längtan till barn "redan nu" vid snart 21-års ålder är befogad!
Har läst en del om det där med ålder och sådär.. Visste ni att kvinnan rent biologiskt sett är bäst lämpad att skaffa barn vid 17 års ålder?! Innan har jag läst 19 år, men jag vet inte säkert. Har också läst att chanserna minskar efter 25-årsåldern (iaf med första barnet). Jag har egentligen de förutsttningar jag behöver för att det ska fungera. Det enda jag vill göra är att gå ner till normalvikt (ska till läkare ang. detta snart då jag varit överviktig i ca 5 år). Jag söker även heltidsjobb, men är inte helt säker på att det är det bästa när jag börjar jobba efter en ev. mammaledighet.. vill ju vara hemma så mkt som möjligt.
Fast samtidigt behöver man bra ekonomi. Min sambo har 'fast' jobb med bra lön iaf. Är så orolig att det är något fel på mig.. inte för att jag har märkt det eller haft någon könssjukdom eller nåt, men jag har fått för mig att just jag inte kan få barn. Det känns så overkligt. Redan för några år sedan visste jag att jag ville ha barn rätt tidigt.
Plugga kommer jag nog ändå inte göra förrän om några år då jag inte vet vad jag vill utan vill jobba först för att få lite idéer och erfarenhet. Kommer heller inte flytta för att plugga så isåfall pendlar jag (då jag bor relativt nära 5 större städer) eller distanspluggar. Min och sambons gemensamma plan är att flytta ut på landet utanför orten där vi nu bor om några år. Han måste skaffa körkort först och vi måste då ha två "pålitliga" bilar. Detta behöver vi bättre ekonomi för att klara. Fast vi bor kvar i huset några år till för vi trivs här och vi skulle få plats med minst ett barn här, det vore perfekt!
Funderar starkt på att sluta med p-piller för att se hur mkt det ändrar. Hoppas inte att de försvårar för mig sen, men det finns inga bevis att det är svårt att bli med barn pga p-piller. Dels kanske jag lättare går ner i vikt, sen gillar jag inte att stoppa i mig piller. Det känns inte naturligt för mig. Vet inte hur mkt det påverkar, men jag är så trött hela tiden och frusen.. oftast inte speciellt mkt 6lust heller.
Jag vill få igång ägglossningen och vill inte att det tar för lång tid när det väl är dags. Visst är det olika, men ändå.. Hoppas man slipper för riklig blödning och för mkt värk.
Hoppas bara att sambon (26 år) ändrar sig ang. att han tycker att när jag är 25 år är det lagom att sätta igång.. Nähä, 22-23 år högst tycker jag! Vi är så stabila och trygga i vårt 5½ år långa förhållande och. Känns skönt att mina föräldrar och hans längtar efter barnbarn också.
Tänkte på det där med unga föräldrar. Det är klart att det verkar vara lite tabu att bli förälder tidigt eftersom samhället inte är anpassat till det även om det borde vara så..:smirk: Läste en artikel om det att unga skulle behöva mer stöd om de ville bli föräldrar tidigt. Det är svårt att få barn tidigt om man vill gå klart gymnasiet t ex.. man har kanske inte eget boende, ingen pålitlig inkomst.. Det verkar som om det är så hemskt att få barn tidigt.. (menar inte att jag skulle bli så tidig men jag kan tänka mig att min släkt tycker det..:smirk: de tyckte att det var tidigt att köpa hus när jag gjorde det, men det funkar fortfarande bra efter mer än ett halvår).

Plugga kommer jag nog ändå inte göra förrän om några år då jag inte vet vad jag vill utan vill jobba först för att få lite idéer och erfarenhet. Kommer heller inte flytta för att plugga så isåfall pendlar jag (då jag bor relativt nära 5 större städer) eller distanspluggar. Min och sambons gemensamma plan är att flytta ut på landet utanför orten där vi nu bor om några år. Han måste skaffa körkort först och vi måste då ha två "pålitliga" bilar. Detta behöver vi bättre ekonomi för att klara. Fast vi bor kvar i huset några år till för vi trivs här och vi skulle få plats med minst ett barn här, det vore perfekt!
Funderar starkt på att sluta med p-piller för att se hur mkt det ändrar. Hoppas inte att de försvårar för mig sen, men det finns inga bevis att det är svårt att bli med barn pga p-piller. Dels kanske jag lättare går ner i vikt, sen gillar jag inte att stoppa i mig piller. Det känns inte naturligt för mig. Vet inte hur mkt det påverkar, men jag är så trött hela tiden och frusen.. oftast inte speciellt mkt 6lust heller.
Hoppas bara att sambon (26 år) ändrar sig ang. att han tycker att när jag är 25 år är det lagom att sätta igång.. Nähä, 22-23 år högst tycker jag! Vi är så stabila och trygga i vårt 5½ år långa förhållande och. Känns skönt att mina föräldrar och hans längtar efter barnbarn också.
Tänkte på det där med unga föräldrar. Det är klart att det verkar vara lite tabu att bli förälder tidigt eftersom samhället inte är anpassat till det även om det borde vara så..:smirk: Läste en artikel om det att unga skulle behöva mer stöd om de ville bli föräldrar tidigt. Det är svårt att få barn tidigt om man vill gå klart gymnasiet t ex.. man har kanske inte eget boende, ingen pålitlig inkomst.. Det verkar som om det är så hemskt att få barn tidigt.. (menar inte att jag skulle bli så tidig men jag kan tänka mig att min släkt tycker det..:smirk: de tyckte att det var tidigt att köpa hus när jag gjorde det, men det funkar fortfarande bra efter mer än ett halvår).