Vilken personlighetstyp är ni?

Jag gjorde testet på engelska igår kväll och där fick jag helt annat resultat. Generellt upplevde jag påståendena enklare att förstå på engelska så det var enklare att svara med fler extrema svar.
 
Jag blev "underhållaren" esfp-t :confused: Staplarna kan jag väl hålla med om men texten är väldigt långt ifrån mig. Jovisst, jag spelar amatörteater och har inga problem med att stå på scen, men jag är så gott som aldrig medelpunkten i något socialt sammanhang och definitivt inte någon "skämtare". Tycker inte heller det stämmer överens med de svar jag gav i testet så blev rätt förvånad.
 
89031873-BAAE-4AB4-8B34-71C0817A59F0.webp
En svensk självtestsida ger denna fördelning bland genomförda självtester.
 
Advocate INFJ-A Mindre än en procent är tydligen den typen. Nog för att jag visste att jag var udda...men ändå.

Introverted-76%
Intuitive-64%
Feeling-54%
Judging-53%
Assertive-54%
RoleDiplomatStrategyConfident Individualism
 
Advocate INFJ-A Mindre än en procent är tydligen den typen. Nog för att jag visste att jag var udda...men ändå.

Introverted-76%
Intuitive-64%
Feeling-54%
Judging-53%
Assertive-54%
RoleDiplomatStrategyConfident Individualism

Hmm. INFJ är den absolut vanligaste i mitt inlägg ovan med 17%?
 
Funderar lite på om testerna skulle slå olika med sociokulturella skillnader. I ett trångbott och högljutt arbetarkvarter i säg Italien skulle jag absolut klassas som introvert vilket skulle reflekteras på hur jag svarat på frågorna, eller om jag bodde på Sibiriska tundran och försörjde mig på småjordbruk och att skjuta lite rävar och annat. Dvs inte träffade några andra människor på tre månader. Då skulle jag nog vara mer extrovert.

Det skulle vara intressant att se om någon testar olika före och efter karantänen och inte behövt interagerat med andra människor på samma sätt. Har man trivts bättre med det och vill inte gå tillbaka till kontorsjobben, eller börjar man längta efter social interaktion och finner sig mer extrovert socialt?
 
Funderar lite på om testerna skulle slå olika med sociokulturella skillnader. I ett trångbott och högljutt arbetarkvarter i säg Italien skulle jag absolut klassas som introvert vilket skulle reflekteras på hur jag svarat på frågorna, eller om jag bodde på Sibiriska tundran och försörjde mig på småjordbruk och att skjuta lite rävar och annat. Dvs inte träffade några andra människor på tre månader. Då skulle jag nog vara mer extrovert.

Det skulle vara intressant att se om någon testar olika före och efter karantänen och inte behövt interagerat med andra människor på samma sätt. Har man trivts bättre med det och vill inte gå tillbaka till kontorsjobben, eller börjar man längta efter social interaktion och finner sig mer extrovert socialt?
Fast det där blir ett lite skevt tankesätt, skulle jag säga. Jag blir inte extrovert för att jag längtar efter social interaktion och tar initiativ till social kontakt, sånt kan jag i allra högsta grad göra även som introvert.
 
Funderar lite på om testerna skulle slå olika med sociokulturella skillnader. I ett trångbott och högljutt arbetarkvarter i säg Italien skulle jag absolut klassas som introvert vilket skulle reflekteras på hur jag svarat på frågorna, eller om jag bodde på Sibiriska tundran och försörjde mig på småjordbruk och att skjuta lite rävar och annat. Dvs inte träffade några andra människor på tre månader. Då skulle jag nog vara mer extrovert.

Det skulle vara intressant att se om någon testar olika före och efter karantänen och inte behövt interagerat med andra människor på samma sätt. Har man trivts bättre med det och vill inte gå tillbaka till kontorsjobben, eller börjar man längta efter social interaktion och finner sig mer extrovert socialt?

Det har ar ett viktigit perspektiv! Jag ar definitivt introvert, men bor normalt sett i London, jobbar pa kontor och har massor med vanner som jag traffar ute pa pubar och resturanger - mitt normala liv ar ratt "hogljutt" och mina svar ar nog betydligt paverkade av det. Har nyss bott 6 manader pa landsorten i Nya Zealand, och da letade jag aktivt upp sociala interaktioner pa ett helt annat satt!
 
Funderar lite på om testerna skulle slå olika med sociokulturella skillnader. I ett trångbott och högljutt arbetarkvarter i säg Italien skulle jag absolut klassas som introvert vilket skulle reflekteras på hur jag svarat på frågorna, eller om jag bodde på Sibiriska tundran och försörjde mig på småjordbruk och att skjuta lite rävar och annat. Dvs inte träffade några andra människor på tre månader. Då skulle jag nog vara mer extrovert.

Det skulle vara intressant att se om någon testar olika före och efter karantänen och inte behövt interagerat med andra människor på samma sätt. Har man trivts bättre med det och vill inte gå tillbaka till kontorsjobben, eller börjar man längta efter social interaktion och finner sig mer extrovert socialt?
Nu märker jag inte av just karantänbiten, men ändå lite liknande. För ett år sedan skulle jag sluta mellanstadiet, och träffade då ca 14 personer utöver min mamma. Under sommarlovet träffade jag inte min kompis, det blev liksom inte av (vi bör ca en kvart med bil härifrån och det är cykelavstånd). Sedan började jag skolan igen och träffade då ca 500 personer i min ålder. Trivdes inte alls med det och även om jag försökte trivas gick det inte. Slutade gå i skolan och har sedan dess inte träffat någon jämngammal eller några fler än dem i stallet (två stycken, och det är inte något överdrivet trevligt att träffa dem). Har skrivit sporadisktmed kompisen, men det var mer än ett halvår sedan senast.

Jag saknar inte social interaktion alls, men fungerade lika bra i mellanstadiet. Det spelar ingen roll hur länge jag inte träffar andra, jag saknar det inte. Jag kan sakna en viss person (inte nu dock), men aldrig att vara social
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Guldfasanerna
  • Senast tagna bilden XV
  • Barmarksdrag/canicross

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 17
  • Födda -21
  • Årets foderstater

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp