Min gamle hund är svår till helt omöjlig att belöna. Jag kan erbjuda i princip vad som fantastiskt och smaskigt och han värderar fortfarande att dra iväg och göra sin grej högre.
Med min nya hund så ville jag börja om från början och utforska belöningsvärde när jag faktiskt har en hund som jag kan göra något åt. Jag gick på en clinic för Siv Svendsen och jösses vilken ögonöppnare. Hon traskar in med in gigantisk väska och det bara dräller ut massvis av olika leksaker. Varje demoekipage fick komma fram och testa vad som hunden spontant tog alternativt föraren valde och leksakernas rangordnades efter deras värde för hunden.
Sedan var det att komma igång att leka, jaktlekar mm och där drev hon på förarna med rösten så att de verkligen skulle fatta poängen med att röja loss och det var inte ett lågmält "men spring då" det var "SPRIIIIIING!!!!!" på högsta volym.
Nu är det skillnad på oss som har haft hund ett tag och har ett intresse att utvecklas och har en träningsfilosofi som vi tror på, kontra förstagångs hundägaren som förvirrat ramlar in genom grinden till brukshundsklubben och knappt har lyckats få med sig koppel och bajspåsar. Jag tror att man måste tjata men tjata på rätt sätt och visa, flera gånger, värdet av belöningar.
Själv hade jag önskat att vi lade mer tid på valpkursen som jag nu går i SBKs regi med att leka med våra valpar i belöningssyfte istället för att bara proppa godis i dem. I en grupp på 10 personer så finns det en enda som stollar runt på planen med fleeceflätor och pipbollar och det är jag. De andra tittar på mig som om jag vore ett UFO. Vi har en hund som är så sävlig att den inte går över huvud taget och lösningen är ju inte precis att dämpa den ytterligare med godisbelöning. Den vill man ju bara få fart på!
