Vi som tränar för Lydnadsettan!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

kl

Tips mottages om hur jag ska få vovven att hålla apporten kvar i munnen?
Han tar den på kommando, och sen släpper direkt med buller och bång...

Antingen kan du hålla om nosen på honom så att han inte kan släppa. Bara lugnt och med en hand ovanför och en under. Beröm lugnt. Säg loss och belöna med det du tycker passar honom bäst.

På min lapske klickade jag in att han skulel dra i apporten, på så vis fick han ett fast fint grepp och höll hårt tills jag sa loss oavsett om jag tog i den eller inte. Höll jag fram den och kommenderade "apport" utan att släppa när han tog den så skulle han dra den ur handen på mig.

Vet han om att han ska lämna av apporten i din hand?
Lägg apporten mellan er, kommendera och belöna när han lägger den direkt i din hand. Upprepa några ggr och håll sen inte fram handen direkt utan vänta någon sekund innan du visar handen och låter honom avlämna. Släpper han den när du inte tar fram handen direkt så titta på apporten tills han tar upp den igen. Belöna och sträck fram handen ganska direkt. Upprepa tills han förstått att det är ett värde i att lägga den i din hand, gör han inte det får han ingenting (alltså då väntar du tills han försöker igen).
 
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

Igår hade vi sista kurstillfället.
Det var en riktig besvikelse tyvärr.
Jag hade hoppats på att vår träning med fotposition skulle ha tagit oss ett steg framåt. Men istället innebar det att de andra momenten, som jag inte alls tränat, gick helt åt fanders :(
Han tog inte ens apporten, som har varit vår paradgren hittills!

Men, då har jag lärt mig det med, mångsidig träning för att hålla igång alla momenten :idea:
 
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

Jag fick lara mig en speciell technique pa IPO traning. Man tar en rundstav samma tjocklek ungefar some apport och sagar av ett par decimeter. Spika fast ett snore i varje anda. Satt dig pa en stol med hunden framfor fotterna och en klicker i handen. ge hunden pinnen. Dra forsiktigt i snoret pa ena sidan och klicka och leverera godis nar hon haller, for att sakta forlanga hallandet, eller var beredd att (ytterst forsiktigt) halla ihop munnen om hon vill slappa.
Det tar inte manga ganger innan man har klickat in ett mycket stabilt hallande och blir av med allt tugg.:laugh:
 
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

Tack för tips

Jodå, han vet att den ska läggas i handen, gör man det så blir man belönad, men oftast går det så fort, han tar på kommandot och släpper innan man fått fram handen.

Men ibland funkar det klockrent, eller ja 2 gånger av 10...:D

Men jag ska testa ditt tips. Det är lite som jag kör ibland, jag brukar sitta på golvet, och han blir belönad när han lägger i handen.
 
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

*kl*
Med 2 veckor kvar till tävlingsdebuten försöker vi fasa ut belöningar lite och öka uthålligheten. Ffa i fotgåendet där jag verkligen strösslat med belöning och han är van att få efter varje vändning, varje halt, varje tempoväxling och flera ggr när vi går.

När han nu inte får belöning upplever jag att han börjar "flumma iväg", missa vändningar, strunta i att sätta sig i halterna och/eller tappa ögonkantakten.

Att köra tex läggande under gång, hopp över hinder och inkallning i ett svep utan belöning emellan går jättebra, men just fotgåendet börjar gå från skitbra till hafsigt och trist.

Är det bara skynda långsamt som hjälper, eller finns det några tips och knep för att öka hundens "uthållighet" och säkerhet på att han gör rätt äv om det dröjer till belöning?
 
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

Höj värdet i belöningen, belöna med något som hunden skulle gå genom eld för att komma åt. Blodpudding, boll i snöre, kampstock, bära vante, tubost etc. Externbelöning, en skål med godis/leksaker, brukar vara skitbra för att få upp motivationen i fria följet/linförigheten. När hunden går som bäst får han ett "Varsågod" och så springer ni som tusan till belöningen. Sedan är det "bara" att länga tiden allt eftersom hundens motivation stiger. Ju mer hunden vill ha belöningen, desto mer orkar den jobba för att få den.

Utmana honom lite mer i fotgåendet, få honom att kämpa för att följa dig. Om han flummar iväg, kuta framåt några steg så han blir förvånad och får kämpa för att hänga med, och när han faller in i rätt position med rätt attityd belönar du storartat.
 
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

Det har inte blivit något riktigt träningspass än men jag har kört lite linförighet ute på promenaderna och OJ vad Rover är taggad! Han slänger sig in vid sidan när han får kommandot och ofta har jag nöjd mig där och belönat med kamp för att hålla uppe motivationen men även när jag går ett tag har det gått jättebra. Idag stötte vi oväntat ihop med en hund och han gjorde ett ryck framåt och till och med skällde, så jag fick vända honom för att återfå kontakt och kontroll. Jag kunde inte låta bli att testa honom lite och sa "FOT" och trots att den andra hunden var kvar så studsade han in vid min sida och tog kontakt. :love: Någon vidare linförighet blev det visserligen inte, han var lite för uppe i varv och positionen var snett framför mig men han sökte åtminstone kontakt hela tiden och när jag gjorde om det hela några minuter senare blev det perfekt. Plötsligt känns det inte HELT omöjligt att åtminstone komma ut på en träningstävling även om det finns andra hundar i närheten.
 
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

Nu har jag varit iväg och tittat på en lydnadstävling och känner mig mer taggad än någonsin! Det där BORDE ju jag och Rover klara också...kanske...på en bra dag... ;) Skämt åsido så varierade kvaliteten en del men förutom en del nervositet verkade nästan alla, inte minst hundarna, ha väldigt roligt. Något som jag dock noterade var att de som tävlade i de högre klasserna var mycket duktigare på att berömma hundarna ordentligt efter varje moment; där blev det nästan lite bus medan det mest var en stillsam klapp i ettan. Kanske något att tänka på, jag får nog hellre nerdrag på helhetsintrycket än att Rover tappar sugen någonstans mitt i programmet.
 
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

Tror att det är många i ettan som faktiskt inte vet att det är ok att berömma mellan momenten. Så länge det inte går till överdrift förstås:p
Jag passar alltid på att dra upp henne lite mellan momenten så hon blir pepp, har aldrig påverkat helhetsintrycket eller fått kommentarer om det.
Sen finns det ju vissa som inte törs berömma mer än en liten klapp heller då hunden flippar ur totalt, känner flera med såna hundar att de bara kan berömma väääääldigt lugnt under pågående tävling annars har de en hund som speedar ur totalt:D
 
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

Tror att det är många i ettan som faktiskt inte vet att det är ok att berömma mellan momenten.
Ja, så tror jag också att det är! Även det där med tävlingsnerverna spelar nog en stor roll i ens beteende i de lägre klasserna. De som tävlar högre upp har ju troligtvis tävlat en del, har fått rutin och vet vad som fungerar på den egna hunden ifråga om beröm mellan momenten osv. Det är ju sånt som man märker efter ett antal tävlingar tänker jag. Min förra hund blev mer störd än peppad av att jag tog i honom (han gillade inte att bli klappad), däremot om man applåderade lite, sa "gud vad du är duktig" och eventuellt la in ordet "pipen" som var hans favoritleksak så gick han igång ;)
 
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

Jag har en sådan :angel:. Han tar åt sig beröm så bra så det räcker med att jag ler och säger "vilken fin/duktig hund du är" och smeker (inte klappa!) honom på sidan :love:
 
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

Jag fick lara mig en speciell technique pa IPO traning. Man tar en rundstav samma tjocklek ungefar some apport och sagar av ett par decimeter. Spika fast ett snore i varje anda. Satt dig pa en stol med hunden framfor fotterna och en klicker i handen. ge hunden pinnen. Dra forsiktigt i snoret pa ena sidan och klicka och leverera godis nar hon haller, for att sakta forlanga hallandet, eller var beredd att (ytterst forsiktigt) halla ihop munnen om hon vill slappa.
Det tar inte manga ganger innan man har klickat in ett mycket stabilt hallande och blir av med allt tugg.:laugh:

Jag har sett många apportbockar med tillhörande snöre på sidan av klossen/-arna så att man kan träna precis så som du beskriver, verkar skitsmart! :)
 
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

KL

Från att ha haft en hund som lätt blir distraherad i fotgåendet och snabbt måste kolla vad andra gör innan fokusen åter fästs vid mig har jag nu en som inte släpper mig med blicken. Positionen är inte helt hundra än men den blir bättre för varje träningspass och likaså sträckan han orkar gå fot.

Lösningen va enkel, skippa korven och bara belöna med favoritleksaken över allt annat, boll på snöre. Snart kommer kommer jag få lägga till fria följet/linförigheten under "säkrast på". :)

Nu ska vi bara få den utvecklingen i dom andra momenten oxå. Särskilt apporten som är vår akilleshäl.
 
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

*KL*

Nu har vi varit på vår första öppna träning på brukshundsklubben! :laugh: Eftersom Rover är så pass osäker på andra hundar var planen att mest hänga där så att han skulle få vänja sig, belöna så fort han tog kontakt och fortsätta så tills han kommit så långt att det skulle vara någon mening att utföra någon egentlig lydnadsträning. Jag trodde att det skulle ta några träningstillfällen, det visade sig ta mindre än fem minuter. Då var Rover så pass cool att vi kunde gå och ställa oss bland de andra och till och med köra platsliggningen - han låg i två minuter som om han inte gjort annat! Linförighet, ställande, läggande, allt fungerade jättebra och vi avslutade med att köra ett hopp på väg av planen som var helt perfekt, trots att det var fullt med andra hundar runtomkring. :banana:

Jag är så jäkla glad! Att träna hund är kul i sig, men såna här tillfällen är verkligen glasyr på morotskakan.
 
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

KL

Nu börjar tråden hamna långt bak. Hur går det för er andra?

Själv har jag numera, enligt instruktörerna på kursen, ett fotgående som håller tävlingsstandard. Bara lite finputs kvar för att kunna plocka 10:er där tydligen. Och ja, det har blivit riktigt bra på kort tid men vi måste jobba på svängar. Där flyter han ut lite fortfarande men det är kul att få positiv feedback.

På nästa kurstillfälle ska vi börja jobba med apporteringen. Då jag och "huvud"instruktören inte har riktigt samma träningsfilosofi ska det bli mycket intressant att få veta hur han tycker man ska lära in det. Om jag tycker det verkar helt galet kommer jag ta hjälp av en spårkamrat som klickerträna mycket även om jag och klickern inte riktigt synkar. Jycken är inklickad, det är mig det är fel på. :angel:
 
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

*kl*

Vi har varit första svängen hos vår tränare och har fått en massa träningstips kring ställande och läggande under gång, fotgående och apportering. Så nu jobbar vi på här hemma med de grejerna så hoppas vi på att få visa nåt vettigt för instruktören nästa gång vi ses. Doris har iallafall lärt sig att lägga sig snabbt och med rätt motivation så lägger hon sig på alla underlag numer. Tidigare tokvägrade hon ligga på allt som var blött. Vi har fortfarande en lång väg att vandra, men jag känner mig jättepeppad iallafall :)
 
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

kl

För oss går det sakta men säkert framåt. Från att ha haft ett fritt följ där hunden gått en halv meter för långt fram ser det numera ut så här;
Sune tränar fritt följ
Jag är väldigt nöjd med hur det utvecklar sig!

Annars är vårat största "problem" för tillfället läggande och ställande under gång. Han har jättefint ställande och jättefint läggande, men blandar ihop dessa moment ständigt. Men vi filar vidare med externbelöning bakom på ställandet och med tonförändringar på de olika kommandona (ligg mörkt och stå ljust) och hoppas att det kanske lossnar snart :)
 
Sv: Vi som tränar för Lydnadsettan!

Jag fick lara mig en speciell technique pa IPO traning. Man tar en rundstav samma tjocklek ungefar some apport och sagar av ett par decimeter. Spika fast ett snore i varje anda. Satt dig pa en stol med hunden framfor fotterna och en klicker i handen. ge hunden pinnen. Dra forsiktigt i snoret pa ena sidan och klicka och leverera godis nar hon haller, for att sakta forlanga hallandet, eller var beredd att (ytterst forsiktigt) halla ihop munnen om hon vill slappa.
Det tar inte manga ganger innan man har klickat in ett mycket stabilt hallande och blir av med allt tugg.:laugh:

Vi lärde in det på liknande sätt. När vi fasat över till apporten och jag såg minsta tecken på att han tänkte släppa räckte det med att lägga ett pekfinger under hakan så häll han.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp