Jag har redan ägt en häst, hon hette Markiza (mer känd som Tanten) av rasen wielkopolski runt 174 i manken. En snällare häst får man leta efter, vi var så lika varandra och kompletterade varandra jättebra. Hon var bombsäker, ganska bokstavligt talat också. Då vi red in ett nyår på tolvslaget när alla raketer smällde och levde rövare. Hon brydde sig inte.
Vi fick 4 år ihop innan hon vandrade vidare på de evigt gröna ängarna pga skada som inte ville läka. Hon lärde mig jättemycket och var den perfekta läromästaren när det gällde sårvård då hon inte rörde en fena även om det troligen gjorde ont.
Sista tiden när jag inte längre bodde nära stallet hade jag henne uppstallad på helinackordering med tillgång till paddock och ridhus, mest för jag jobbar långa dagar och är rätt trött efter jobbet, så det kändes skönt att inte behöva lägga så mycket tid på mockning osv. Visst kostade lite mer i månaden, men va värt varenda krona att kunna fokusera på ridningen.
Då hon gillade att hoppa hade jag planer på att komma ut på lite P&J, vi hann med en klubbhoppning och en maskeradhoppnig, klubbhoppningen 50cm och maskeradhoppningen (när jag var utklädd till lastbilschaufför) 80cm.
Hon var en klippa i hoppningen, minsta jag tvekade och hon stannade. Min ena ridlärare (som jag fortfarande rider för på torsdagarna) sa då att jag skulle slänga fegistanten i hörnet och bara rida. Det håller jag fortfarande fast vid, tänk inte bara rid det går så mycket bättre då.
Det vi ofta gjorde var att stå och blåsa på varandra, jag i hennes näsborrar och hon på mig. Vi hade sån underbar connection och hon blev riktigt trygg med mig, lyckades övervinna hennes rädsla för vattenpölar med massa jobb.
Visa bifogad fil 51550
Trafiksäker till tusen en sån häst vill jag ha igen, minns fortfarande när vi kom i galopp och ser skotaren. Tanten tyckte att vi kunde gå förbi ändå, jag var mer tveksam då föraren inte såg oss. Slutade med att vi vände.
Miljötränade även rätt ofta då jag hade möjlighet att ta med lastbilen till stallet, tyckte det var perfekt att upprätthålla trafiksäkerheten och att visa, lastbilar är inte farliga.
Här är en av de första filmerna jag har på henne när vi galopperar uppför en jättelång uppförsbacke. Älskar den filmen, får mig alltid att le av att se hur hon tar i.
Vi hoppade även terräng (samma terrängbana som jag hoppade nu när jag var på hopplägret) hon tyckte det var jättekul.
Blev en liten bildbomb här, men jag kommer troligen skaffa häst igen, dröjer nog några år till och planen är att försöka hitta en liknande häst som Tanten var.