Freyja_bus
Trådstartare
Nu när alla andra har sina "egna" trådar, kan väl vi också ha en?
Vore kul att höra lite om hur det går för alla, hur vardagen ser ut och att bara ha en liten "uppdateringstråd" där vi kan ställa frågor, snacka lite och berätta om allas våra mirakel!
Jag är först ut nu då =)
My har hunnit bli lite drygt 9 månader (det är ju banne mig inte klokt vad fort tiden går!) och är såklart världens goaste unge
Det är verkligen fullt ös här hemma från morgon till kväll (och ibland även nattetid )! Hon är glad nästan jämt, pratar en massa och hittar ständigt på nya små bus. Hon sätter iväg i världens karutta här hemma, kryper som en liten blixt över golven, smakar på allt hon kan hitta (från dammtussar och löv till sågspån och kattmat) Jag dammsuger varje dag men med tre katter, varav en långhårig, kommer det ändå in en hel del skit som är jättekul att stoppa i munnen!
My älskar att stå upp och gå längs möbler. I början när hon började ställa sig (7,5 månad) ramlade hon ganska mycket, men nu är hon verkligen kontrollerad. Hon sätter sig rätt på rumpan när hon inte vill stå mer, och honramlar väldigt sällan. Det är skönt, man behöver inte vakta över henne som en hök dygnets alla timmar längre =) Hon har även börjat leka en hel del ensam, vilket gör mycket för att jag ska hinna plocka undan efter hennes måltider och kanske hinna slänga i mig lite mat själv också. Det är verkligen inte lätt att få till allting nu, som det var i början. Då sov hon ju mest och hängde på mig (ville inte ligga ensam) och då var det lätt att ha med henne överallt och få saker gjorda. Nu krävs det lite mer planering och tiden mellan måltiderna går ju så fort så det är svårt att hinna med något tycker jag. My sover oftast en timme under förmiddagen och en halvtimme under eftermiddagen, så det ger ju inte så mycket "egen tid", men det är helt okej. Jag tycker det är kul att hon är med så mycket och att man kan kommunicera med henne på ett helt annat sätt nu än tidigare!
My vinkar och säger "häda" (hejdå) när man ska gå, vinkar även när man säger hej, pekar på allting och vill veta vad det heter och säger "dä" (där), pekar på saker hon vill ha, t ex vatten, pekar på lampan om man frågar var lampan är, och hon pekar även på mig och Micke om man frågar var mamma/pappa är. Hon klappar händerna och digagr med huvudet till musik.
Hon står stadigt själv sen hon var 8 månader ungefär och nu i veckan tog hon sina första steg. Hon kryper dock mest, men ibland vågar hon sig på att gå något steg eller två. Hon älskar fortfarande att härja runt i sin gåstol och att gå om man håller henne i ena handen.
Med maten går det oftast bra. Vi har haft en liten svacka nu, men jag försöker att inte göra någon stor affär av det och låter henne bara hållas. jag tror att hon vill fösöka äta själv, blir frustrerad när hon inte riktigt får till det, och då vill hon inte att jag matar henne. Men det går väl över så småningom.
Med sömnen går det sådär. Vi har haft en period som har varit helt okej med ca 3 uppvak/natt, varav ett mattillfälle (välling) och de andra två har hon somnat om på direkten när man vyssat henne lite. Nu de sista dagarna har hon dock vaknar mer och ofta genom att skrika rätt mycket. Det påminner lite om magknip, hon skriker liksom fast hon öppnar inte ögonen, och spänner hela kroppen som en planka. Det går över efter lite vaggande, men hon vaknar av det några gånger under natten. Funderar på om det kan vara fullkornsvällingen? Hon är sällan hård i magen, snarare tvärtom, men aldrig riktigt rinnigt, utan mest kladdigt. Hon bajsar oftast en gång per dag, och då oftast på morgonen. Det kanske bara är en period, men det verkar ju hänga ihop med aptiten också... hmmm. Fler tänder kanske?
En vanlig dag (dvs när vi inte har så mycket inplanerat, det kan lika gärna bli en dag på annan "ort" än hemma) med My ser ut ungefär såhär:
Vaknar någon gång mellan 06-08. Äter och leker inomhus.
Sover sitt förmiddagspass någon gång vid 09-10, ibland i samband med promenad och ibland inomhus. Beroende på när hon åt på morgonen kan det ha blivit ett litet mellis innan sovstunden.
Äter lunch vid 11-12 och efter det brukar vi försöka hitta på något. Antingen åker vi till stallet eller så träffar vi någon kompis eller så tar vi bara en liten tur utomhus.
Äter mellis vid 14-15 och tar sig sedan en liten tupplur på en halvtimme. Ofta sker det i bilen på väg från stallet eller från den aktivitet vi valt att göra efter lunchen.
Äter middag vid 17-18. Vi äter nästan alltid tillsammans med våra grannar, tillika makens bror med flickvän, så det brukar bli lites toj och stim och My gillar när det är lite folk runt omkring henne. Efter middagen leker vi inomhus och försöker sedan att varva ner lite med musik, lite sagor och ramsor och/eller bad. Efter pyjamasbyte myser vi lite i soffan och sen äter hon välling i gungstolen vid 19:30-20. Därefter borstar vi tänderna och sen är det dags att sova!
Ja, och så natten den blir ju som den blir =)
Ja, det var min roman det. Jag kommer säkert på en massa som jag missat att skriva, men det är ju bra, för då blir det fler inlägg
//julia
Vore kul att höra lite om hur det går för alla, hur vardagen ser ut och att bara ha en liten "uppdateringstråd" där vi kan ställa frågor, snacka lite och berätta om allas våra mirakel!
Jag är först ut nu då =)
My har hunnit bli lite drygt 9 månader (det är ju banne mig inte klokt vad fort tiden går!) och är såklart världens goaste unge
Det är verkligen fullt ös här hemma från morgon till kväll (och ibland även nattetid )! Hon är glad nästan jämt, pratar en massa och hittar ständigt på nya små bus. Hon sätter iväg i världens karutta här hemma, kryper som en liten blixt över golven, smakar på allt hon kan hitta (från dammtussar och löv till sågspån och kattmat) Jag dammsuger varje dag men med tre katter, varav en långhårig, kommer det ändå in en hel del skit som är jättekul att stoppa i munnen!My älskar att stå upp och gå längs möbler. I början när hon började ställa sig (7,5 månad) ramlade hon ganska mycket, men nu är hon verkligen kontrollerad. Hon sätter sig rätt på rumpan när hon inte vill stå mer, och honramlar väldigt sällan. Det är skönt, man behöver inte vakta över henne som en hök dygnets alla timmar längre =) Hon har även börjat leka en hel del ensam, vilket gör mycket för att jag ska hinna plocka undan efter hennes måltider och kanske hinna slänga i mig lite mat själv också. Det är verkligen inte lätt att få till allting nu, som det var i början. Då sov hon ju mest och hängde på mig (ville inte ligga ensam) och då var det lätt att ha med henne överallt och få saker gjorda. Nu krävs det lite mer planering och tiden mellan måltiderna går ju så fort så det är svårt att hinna med något tycker jag. My sover oftast en timme under förmiddagen och en halvtimme under eftermiddagen, så det ger ju inte så mycket "egen tid", men det är helt okej. Jag tycker det är kul att hon är med så mycket och att man kan kommunicera med henne på ett helt annat sätt nu än tidigare!
My vinkar och säger "häda" (hejdå) när man ska gå, vinkar även när man säger hej, pekar på allting och vill veta vad det heter och säger "dä" (där), pekar på saker hon vill ha, t ex vatten, pekar på lampan om man frågar var lampan är, och hon pekar även på mig och Micke om man frågar var mamma/pappa är. Hon klappar händerna och digagr med huvudet till musik.
Hon står stadigt själv sen hon var 8 månader ungefär och nu i veckan tog hon sina första steg. Hon kryper dock mest, men ibland vågar hon sig på att gå något steg eller två. Hon älskar fortfarande att härja runt i sin gåstol och att gå om man håller henne i ena handen.
Med maten går det oftast bra. Vi har haft en liten svacka nu, men jag försöker att inte göra någon stor affär av det och låter henne bara hållas. jag tror att hon vill fösöka äta själv, blir frustrerad när hon inte riktigt får till det, och då vill hon inte att jag matar henne. Men det går väl över så småningom.
Med sömnen går det sådär. Vi har haft en period som har varit helt okej med ca 3 uppvak/natt, varav ett mattillfälle (välling) och de andra två har hon somnat om på direkten när man vyssat henne lite. Nu de sista dagarna har hon dock vaknar mer och ofta genom att skrika rätt mycket. Det påminner lite om magknip, hon skriker liksom fast hon öppnar inte ögonen, och spänner hela kroppen som en planka. Det går över efter lite vaggande, men hon vaknar av det några gånger under natten. Funderar på om det kan vara fullkornsvällingen? Hon är sällan hård i magen, snarare tvärtom, men aldrig riktigt rinnigt, utan mest kladdigt. Hon bajsar oftast en gång per dag, och då oftast på morgonen. Det kanske bara är en period, men det verkar ju hänga ihop med aptiten också... hmmm. Fler tänder kanske?
En vanlig dag (dvs när vi inte har så mycket inplanerat, det kan lika gärna bli en dag på annan "ort" än hemma) med My ser ut ungefär såhär:
Vaknar någon gång mellan 06-08. Äter och leker inomhus.
Sover sitt förmiddagspass någon gång vid 09-10, ibland i samband med promenad och ibland inomhus. Beroende på när hon åt på morgonen kan det ha blivit ett litet mellis innan sovstunden.
Äter lunch vid 11-12 och efter det brukar vi försöka hitta på något. Antingen åker vi till stallet eller så träffar vi någon kompis eller så tar vi bara en liten tur utomhus.
Äter mellis vid 14-15 och tar sig sedan en liten tupplur på en halvtimme. Ofta sker det i bilen på väg från stallet eller från den aktivitet vi valt att göra efter lunchen.
Äter middag vid 17-18. Vi äter nästan alltid tillsammans med våra grannar, tillika makens bror med flickvän, så det brukar bli lites toj och stim och My gillar när det är lite folk runt omkring henne. Efter middagen leker vi inomhus och försöker sedan att varva ner lite med musik, lite sagor och ramsor och/eller bad. Efter pyjamasbyte myser vi lite i soffan och sen äter hon välling i gungstolen vid 19:30-20. Därefter borstar vi tänderna och sen är det dags att sova!
Ja, och så natten den blir ju som den blir =)
Ja, det var min roman det. Jag kommer säkert på en massa som jag missat att skriva, men det är ju bra, för då blir det fler inlägg
//julia
