Vi äter för mycket salt

Ytterligare ett citat från Ann från ovanstående länk:

Vårt Livsmedelsverk larmar återigen om saker som myndigheten inte alls behöver oroa sig för. Innan generaldirektören publicerar en debattartikel borde han lägga lite tid och kraft att på uppdatera sig. I rådande epidemi av fetma gäller det att sikta rätt. Var fjärde vuxen har inte högt blodtryck för att de äter för mycket salt. Var fjärde svensk har högt blodtryck eftersom de har metabolt syndrom och förstadiet till diabetes. Jag skulle önska att deras debattartikel istället hade inriktad sig på det extremt höga sockerinnehållet i hel- och halvfabrikat. Det hade gjort mycket större nytta för folkhälsan.
 
Läste precis den här texten på ett annat forum, och det är lite så här SLV fungerar just nu, tyvärr, för de skulle kunna göra massa bra för den allmänna folkhälsan om de bara vågade se elefanten i rummet

-----------------------------------
Jag blir så trött. Så trött så trött på SLV.

I rummet står inte en elefant utan en rytande, eldsprutande drake som heter "Socker" med sina bröder och systrar i form av olika sorters söndermanipulerad mjölmat och annat skräp.

Under tiden varnar SLV för bin (som inte bara är livsfarliga för bi-allergiker utan också en livsviktig del av naturens kretslopp) eller pollen (som inte bara är till besvär för pollenallergiker utan framförallt en viktig del av växters fortplantning) med STORA KRIGSRUBRIKER. Fara! Fara! Undvik! Bekymra dig inte för draken, det är BINA som är FARLIGA!
-------------------------------
Hur lyckas du bli så trött på Livsmedelsverket? (Själv kommer jag aldrig i kontakt med det.)
 
Vi svenskar äter i allmänhet saltare mat än andra länder - jag har fått förklaringen att det är en kvarlevande (o)vana från förr, då vi konserverade vår mat med att salta in den. Vi saltade in kött, fisk etc i tunnor för förvaring under året. Sen har vi vant oss vid att mat ska smaka salt.
Jag, som är Västerbottning, fick också höra att Norrlänningar äter saltare mat än folk från södra Sverige.
Om dessa påståenden är helt sanna vet jag inte.

Visst ar maten i Sverige markant saltare an pa andra stallen runt varlden och jag tror absolut att det har sitt ursprung i att vi forr saltade maten for hallbarhet.
 
Hur lyckas du bli så trött på Livsmedelsverket? (Själv kommer jag aldrig i kontakt med det.)

SLV påverkar ju tyvärr hur vardagen fungerar inom vissa områden. Deras kostråd ligger t.ex alldeles för ofta till grund för vad som serveras i skolor och på förskolor, t.ex dumheten med margarin istället för smör. :banghead: Dessutom är det många som inte vet bättre utan sväljer allt med hull och hår. Jag förstår mycket väl att man blir trött på dom och jag är en av dom som blir det. :devil:
 
  • Gilla
Reactions: Sar
SLV påverkar ju tyvärr hur vardagen fungerar inom vissa områden. Deras kostråd ligger t.ex alldeles för ofta till grund för vad som serveras i skolor och på förskolor, t.ex dumheten med margarin istället för smör. :banghead: Dessutom är det många som inte vet bättre utan sväljer allt med hull och hår. Jag förstår mycket väl att man blir trött på dom och jag är en av dom som blir det. :devil:

Varför är det tyvärr att SLV:s kostråd ligger till grund för vad som serveras i skolor? Vilka kostråd föreslår du att man annars ska förlita sig på? Varför är det dumt med margarin? Jag tycker själv att smör är godast, men margarin ligger ju å andra sidan på en klart lägre prisnivå och kan ofta ha bättre fettsammansättning så jag kan inte se varför det skulle vara dumt att använda.
 
Ytterligare ett citat från Ann från ovanstående länk:

Vårt Livsmedelsverk larmar återigen om saker som myndigheten inte alls behöver oroa sig för. Innan generaldirektören publicerar en debattartikel borde han lägga lite tid och kraft att på uppdatera sig. I rådande epidemi av fetma gäller det att sikta rätt. Var fjärde vuxen har inte högt blodtryck för att de äter för mycket salt. Var fjärde svensk har högt blodtryck eftersom de har metabolt syndrom och förstadiet till diabetes. Jag skulle önska att deras debattartikel istället hade inriktad sig på det extremt höga sockerinnehållet i hel- och halvfabrikat. Det hade gjort mycket större nytta för folkhälsan.
Exakt det funderade jag också på. Är det inte högt intag av socker som är största problemet med folks matvanor?
Det i kombination med stillasittande och för lita motion i vardagen tror jag blir största problemet.
 
Varför är det tyvärr att SLV:s kostråd ligger till grund för vad som serveras i skolor? Vilka kostråd föreslår du att man annars ska förlita sig på? Varför är det dumt med margarin? Jag tycker själv att smör är godast, men margarin ligger ju å andra sidan på en klart lägre prisnivå och kan ofta ha bättre fettsammansättning så jag kan inte se varför det skulle vara dumt att använda.
Barn behöver en viss mängd fett och därför vill många att det ska serveras smör eller smörblandningar till smörgåsarna. Samt gärna standardfet mjölk.

Vår kommuns kostchef har klokt förklarat för oss att hon hellre lägger den mängden fett som smakförstärkare i maten.
 
Fast jag hänger inte riktigt med.

Det finns tydliga rekommendationer också angående socker och är ett ämne som debatterats mycket på sistone.

Visst måste ett Livsmedelsverk kunna ha mer än en boll i luften samtidigt? Visst kan man diskutera hälsoeffekterna av ett högt saltintag och utforma riktlinjer kring det, samtidigt som det finns andra hälsorisker?

Det finns saker i debattartikeln som bör ifrågasättas (stringensen mellan högt saltintag och hjärt/kärl-sjukdom är för indirekt till exempel) - men det blir lite fånigt när man ifrågasätter att ens ta upp ämnet för att det finns andra ämnen som också är viktiga eller viktigare.

Det är som att Trafikverket skulle bli nedhyvlade om de reparerar en väg mellan Östersund och Åre när det finns ännu större behov på en väg mellan Uppsala och Stockholm.
 
Varför är det tyvärr att SLV:s kostråd ligger till grund för vad som serveras i skolor? Vilka kostråd föreslår du att man annars ska förlita sig på? Varför är det dumt med margarin? Jag tycker själv att smör är godast, men margarin ligger ju å andra sidan på en klart lägre prisnivå och kan ofta ha bättre fettsammansättning så jag kan inte se varför det skulle vara dumt att använda.

Tillverkningsprocessen för margarin är inte speciellt smaklig. För lättmargariner för smörgås typ Lätta och Becel är den om möjligt ännu osmakligare. Att tvätta livsmedel i bensin är tveksamt, bara för att uppnå rätt färg för att det ska se ut som "smör".

http://www.rikareliv.info/Hur tillverkas margarin.htm
 
Den dagen då Livsmedelsverket slutar betala debattörer, forskare osv för att gå ut och berätta saker som gynnar de själva kan jag börja lyssna. Och tvärtom såklart, att företagen slutar betala verket att gå ut med råd som gagnar de.
Då kan de återkomma (Läkemedelsverket också för den delen).
 
Exakt det funderade jag också på. Är det inte högt intag av socker som är största problemet med folks matvanor?
Det i kombination med stillasittande och för lita motion i vardagen tror jag blir största problemet.
Ja, det är lite märkligt att det pratas så tyst om socker, men det finns väl större pengar att tjäna på socker än salt.

Det är full fart på sockerkriget i världens media. Vissa hävdar att det är farligt – andra att det är en del av en hälsosam kost. Den amerikanska investeraren Warren Buffet, en av världens rikaste personer, berättar i Fortune att han håller sig frisk på en sexårings diet. Eftersom dödligheten är minst bland sexåringar, menar han att deras kost måste vara bra. 25 procent av hans kalorier kommer därför från Coca-cola. Det gör att han känner sig pigg. Och så äger han en stor del av företaget.


En som slåss mot Warren Buffet och alla läskföretag är Robert Lustig, läkare som behandlar barn med övervikt och fetma i San Francisco. I går var SR:s Johan Bergendorff på besök hos honom: Nya kostråd ska hejda fetmaepidemin – Vetenskapsradions veckomagasin | Sveriges Radio.


I Det sötaste vi har berättar Robert Lustig hur socker kan rubba ämnesomsättningen och hur det sprängs in fett i lever och muskler. Cirka en tredjedel av den amerikanska befolkningen har nu fettlever – något som tidigare nästan bara drabbade alkoholister. Så här skriver Bergendorff: ”Robert Lustig jämför med en amerikansk köttbit som är så marmorerad av insprängt fett att den går att skära med smörkniv. Så ser Robert Lustigs barnpatienter ut inuti av allt socker de ofrivilligt vräker i sig.”


Det märks att industrin försäljning av sockersötade produkter börjar rasa. Coca-cola har fått sparka tusentals personer. Det är alltså ingen en slump att Warren Buffet plötsligt kommer ut ur garderoben som en sexåring. Han är redan 84 år gammal och det spelar ingen större roll om han dricker fem cola per dag. De sexåringar som följer hans exempel är däremot illa ute.
 
Många kostråd är lika grundlösa som det om mättat fett

12 februari, 2015



I början av veckan kom en vetenskaplig rapport som visade att det aldrig fanns någon grund för att varna för fett. Forskare har gått igenom de studier som fanns i början av 1980-talet när rådet om att dra ner på mängden mättat fett första gången gavs i USA och Storbritannien (vi i Sverige fick rådet redan i början av 1970-talet). Forskarnas slutsats var att det saknades randomiserade kontrollerade studier som stödde rådet, därför borde varningarna aldrig ha utfärdats. Rapporten fick ett enormt genomslag i media i USA och i Storbritannien. Andreas Eenfeldt har en sammanställning på sin blogg.


Det här har fått mig att tänka lite. Hur ser det egentligen ut i dag? Det är ju precis likadant nu. De flesta av Livsmedelsverkets varningar saknar grund i randomiserade kontrollerade studier.


Salt

Randomiserade kontrollerade studier backar inte upp rådet om att mindre salt i kosten skulle kunna minska risken för hjärt-kärlsjukdom. De tre senaste genomgångarna på området tyder snarare på att våra kroppar tål salt ganska bra och att vi generellt äter lagom mycket.


Rött kött

Inga randomiserade kontrollerade studier stödjer rådet om att vi borde äta mindre rött kött. Det rådet ges framförallt på så kallade observationsstudier från USA, där man har sett en korrelation mellan en hög konsumtion av rött kött och en ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och cancer. Men observationsstudier kan aldrig slå fast ett orsakssamband. I studier genomförda i Europa och Asien saknas korrelationer mellan rött kött och dödlighet i cancer och hjärt-kärlsjukdom. I Europa har man bara hittat en koppling till processat kött. I Asien var en hög konsumtion av rött kött hos män snarare kopplat till en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom. För kvinnor var det kopplat till en lägre risk för cancer.


Socker

Det finns heller ingen randomiserad kontrollerad studier som visar att det är säkert att äta 10 procent av alla kalorier från tillsatt socker. Det rådet baserar sig enbart på det faktum att vi får i oss för lite vitaminer om vi äter mer socker än så. Det är aldrig någon som har undersökt om 10 energiprocent socker i kosten kan skada ämnesomsättningen i längden. Det är heller aldrig någon som har undersökt hur mycket motion som krävs för att klara denna dos. Den som lever ett stillasittande liv tål sannolikt mindre socker.


En humbugvetenskap

Egentligen borde alla dessa grundlösa råd generera lika svarta rubriker. Ett läkemedel skulle aldrig godkännas om effekten inte hade bevisats i en randomiserad kontrollerad studie. Men av någon anledning tycker vårt Livsmedelsverket att randomiserade kontrollerade studier är överkurs. Inom få andra vetenskapliga områden drar man så långtgående slutsatser på så dåliga data. Det värsta är att det inom kostområdet kan få så enorma konsekvenser.

http://www.kostfonden.se
 
Vi svenskar äter i allmänhet saltare mat än andra länder - jag har fått förklaringen att det är en kvarlevande (o)vana från förr, då vi konserverade vår mat med att salta in den. Vi saltade in kött, fisk etc i tunnor för förvaring under året. Sen har vi vant oss vid att mat ska smaka salt.
Jag, som är Västerbottning, fick också höra att Norrlänningar äter saltare mat än folk från södra Sverige.
Om dessa påståenden är helt sanna vet jag inte.

Exakt samma sak har jag hört.

Jag är väldigt känslig för salt i mat och saltar aldrig min egen mat. Finare restauranger i Sverige och resten av världen skiljer sig inte åt i saltning dock. Däremot mindre fina restauranger i Sverige saltar grymt mkt mer än utomlands. Tex pizza märks det tydligt på.
 
Fast jag hänger inte riktigt med.

Det finns tydliga rekommendationer också angående socker och är ett ämne som debatterats mycket på sistone.

Visst måste ett Livsmedelsverk kunna ha mer än en boll i luften samtidigt? Visst kan man diskutera hälsoeffekterna av ett högt saltintag och utforma riktlinjer kring det, samtidigt som det finns andra hälsorisker?

Det finns saker i debattartikeln som bör ifrågasättas (stringensen mellan högt saltintag och hjärt/kärl-sjukdom är för indirekt till exempel) - men det blir lite fånigt när man ifrågasätter att ens ta upp ämnet för att det finns andra ämnen som också är viktiga eller viktigare.

Det är som att Trafikverket skulle bli nedhyvlade om de reparerar en väg mellan Östersund och Åre när det finns ännu större behov på en väg mellan Uppsala och Stockholm.
Jag tycker man kan ta upp ämnet. Men- här tycker jag inte att de bara tar upp ämnet. De slår på stora trumman och pratar om att fler dör av högt saltintag än i trafiken etc.
Så visst ta upp diskussionen- men överdriv inte.
 
Tillverkningsprocessen för margarin är inte speciellt smaklig. För lättmargariner för smörgås typ Lätta och Becel är den om möjligt ännu osmakligare. Att tvätta livsmedel i bensin är tveksamt, bara för att uppnå rätt färg för att det ska se ut som "smör".

http://www.rikareliv.info/Hur tillverkas margarin.htm

Jo, jag har läst skräckhistorier om hur tillverkningsprocessen ser ut. Jag slutade i princip att använda margarin efter att jag läst en sådan just för att det inte lät så smakligt. Men det är ju bara en känsla och sådana tycker jag inte man ska basera kostråd till skolor på.
 
Den dagen då Livsmedelsverket slutar betala debattörer, forskare osv för att gå ut och berätta saker som gynnar de själva kan jag börja lyssna. Och tvärtom såklart, att företagen slutar betala verket att gå ut med råd som gagnar de.
Då kan de återkomma (Läkemedelsverket också för den delen).

Vilka företag är det som betalar Livsmedelsverket?
 
@Mia_R Nu är väl inte Bregottfabriken sådär jättesund heller med sina juverinflammationer med påföljande antibiotikabehandling.
 
@Mia_R Nu är väl inte Bregottfabriken sådär jättesund heller med sina juverinflammationer med påföljande antibiotikabehandling.
Bregottfabriken har inga juverinflammationer, bregottfabriken har mejeriprodukter och köper in sina råvaror av mjölkproducenter. Margarinfabriken köper in sin palmolja från Asien, vilket låter jättesunt i dina öron? Jag antar att du läste artikeln, särskilt den sunda delen om hur palmoljan fraktas i tankar, samma tankar som man använder till frakt av miljöfarliga ämnen. O_o

Till hamnen i Helsingborg kommer lastfartyg fyllda med palmolja som används vid det multinationella företaget Unilevers margarintillverkning.

Att tömma fartygets tankar på lasten tar ungefär ett dygn.

För att fartygen inte ska gå tomma när de vänder tillbaka till Asien får samma tankar fyllas med ett hundratal olika kemiska ämnen som aceton, hexan, heptan, glykol, metanol, fosforsyra och svavelsyra.


Mmm, riktigt känner känslan av hur det vattnas i munnen. :wtf:
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp