Jag känner mig lite som
@cirkus
Men det jag spontant kommer på som jag främst har problem med:
- Kärleksförklaringar till sin partner.
Fine om det är tonåringar, jag har överlag mer acceptans för att tonåringar kan vilja visa saker för världen (jag menar, vem hade bra omdöme som tonåring, liksom?). Men när vuxna människor i en relation har ett behov av att skriva till varandra på Facebook att de älskar varandra var och varannan vecka, då tycker jag det mest känns tragiskt att de inte har andra, bättre kommunikationsvägar för ändamålet.
- "Dela detta om du anser att du har världens bästa son/dotter/syster/barn/whatever för att visa att du älskar dem".
Alltså, nej. Alla fattar att (i alla fall de flesta av) alla föräldrar älskar sina barn och tycker de är bäst. Här kommer samma som ovan, det finns väldigt mycket bättre kommunikationsvägar för sånt.
- Föräldrar som lägger ut precis vad som helst.
Sorry, men jag är inte ett dugg intresserad av att se bilder på bajsblöjor och barnspyor i mitt flöde. Och helt ärligt tror jag inte att barnet är så lycklig över såna bilder sen, som äldre, heller.
- Skriver A men inte B.
Flera exempel har redan tagits upp i tråden. Kryptiska grejer som man sen inte kan utveckla. Eller interna konflikter. Det hör inte hemma på sociala medier.