Aliide
Trådstartare
Så nu var det gjort. Packade in hunden i väninnans bil så styrde vi mot Karlstads Smådjurssjukhus. Minns inte hur många gånger jag varit iväg i halva Sverige just för min hunds mage. Och att bli tagen på allvar har inte varit lätt. "Tyvärr" så ser min hund frisk ut. Han har aldrig haft feber, varit slö eller hängig men ändå otroligt mycket diarré och avmagring. Så det är inte 1 gång man bemötts med blickarna; "Men lilla gumman, om du ger hunden hundmat eller någon mat överhuvudtaget så går det över." Trots att man halvt som halvt bölat för att hunden aldrig blivit bra. Och inte nog det med, man har även kört med risdieten mer än hunden käkat vanlig mat, på veterinärers inrådan.
Men nu äntligen, jag blev tagen på riktigt allvar. Hon såg att min hund hade väldigt torr päls (något som jag dock inte sett då han har fin päls, dock knepig kvalitét nu när han fäller), var lite tunn men inte farligt mager, mjuk och fin buk. Sedan tittade hon i päls, frågade massa frågor osv. Jag bad henne titta i halsen för min hund äter mycket dåligt (inte ätit mer än 3-4 tuggor mat på 3 dygn). Japp där satt ett problem; tonsillit. Där har man kanske svaret på den otroligt låga aptiten. Fick antibiotika. Ger jag honom en korvbit här hemma eller ute på stan i passivitet äter han inte. Ger jag i träningssyfte äter han
Nåväl, när det var dags för blodprov kliver det in en styck söt tjej och en st tatuerad, stor, mörk man som ska sticka i min hund. Focus var inte alls förtjust i karln och stod konstant och stirrade honom i ögonen. Svansen stod rakt ut och han såg inte alls bekväm ut. Så jag sa åt dom att slänga på munkorg, vilket dom var tacksamma över. Men till min förvåning kom det inte ett ljud ur min hund, men han stirrade hela tiden på den manliga systern. Han klämde igenom honom rejält som lite träning, även det gick bra. Tog av munkorgen, ingenting. Han trivs inte alls i situationen men fann sig bra i den.
Så nu väntar jag nervöst på provsvaren som kommer på måndag, efter det blir det en rejält biopsi. Ska in med gastroskopi och kolla tjocktarm. Kommer förmodligen även att öppna hans buk för att titta igenom tunntarm och ta prov ifrån magsäck.
Gud, jag är nervös redan nu
Ville nog bara skriva av mig
Men nu äntligen, jag blev tagen på riktigt allvar. Hon såg att min hund hade väldigt torr päls (något som jag dock inte sett då han har fin päls, dock knepig kvalitét nu när han fäller), var lite tunn men inte farligt mager, mjuk och fin buk. Sedan tittade hon i päls, frågade massa frågor osv. Jag bad henne titta i halsen för min hund äter mycket dåligt (inte ätit mer än 3-4 tuggor mat på 3 dygn). Japp där satt ett problem; tonsillit. Där har man kanske svaret på den otroligt låga aptiten. Fick antibiotika. Ger jag honom en korvbit här hemma eller ute på stan i passivitet äter han inte. Ger jag i träningssyfte äter han
Nåväl, när det var dags för blodprov kliver det in en styck söt tjej och en st tatuerad, stor, mörk man som ska sticka i min hund. Focus var inte alls förtjust i karln och stod konstant och stirrade honom i ögonen. Svansen stod rakt ut och han såg inte alls bekväm ut. Så jag sa åt dom att slänga på munkorg, vilket dom var tacksamma över. Men till min förvåning kom det inte ett ljud ur min hund, men han stirrade hela tiden på den manliga systern. Han klämde igenom honom rejält som lite träning, även det gick bra. Tog av munkorgen, ingenting. Han trivs inte alls i situationen men fann sig bra i den.
Så nu väntar jag nervöst på provsvaren som kommer på måndag, efter det blir det en rejält biopsi. Ska in med gastroskopi och kolla tjocktarm. Kommer förmodligen även att öppna hans buk för att titta igenom tunntarm och ta prov ifrån magsäck.
Gud, jag är nervös redan nu
Ville nog bara skriva av mig
