Vem ska hålla min älskning?

S

Silly

Var på kliniken idag med pållan och konstaterade pålagringar på båda frambenen, kissing spinnes och nåt med manken (kommer inte ihåg vad det var). Både tränaren och veterinären tyckte vi skulle ta bort henne eftersom hon har ont utav det.

Känns så väldigt avlägset, jag tänker "min häst kommer dö" men sen kommer jag på att det är den där svarta underbara hästen som går i hagen just nu och njuter av solen, hon som jag tillbringat snart 4 år med och som jag älskar över allt annat. Jag kan lixom inte ta in att hon kommer .

Dels måste jag väl bearbeta min egen sorg, jag vet faktiskt inte hur jag kommer ta det, än är det ju inte slutgiltigt, inget besked från försäkringsbolaget, inget bokat med avlivningen men jag känner mej redan helt tom.

Hon är verkligen min bästa vän och det känns så fruktansvärt att hon kommer avlivas, jag hade lixom planerat att ha kvar henne föralltid, hon skulle bli gammal få föl kanske men det blir inte så nu. Eller finns det någon annan lösning? Vadsomhelst!

Jag antar att det blir avlivning, vet att det finns tusentals trådar om detta men jag vill bara skriva av mig, orkar inte sitta och leta och gräva i andras lika hemska historier. Jag skulle vilja hålla henne själv, känns som att jag kommer ånga mej annars men jag vet inte om jag klarar av det. För hästens skull, vad är bäst? Jag har en person som Dixie känner och som är hur lugn och snäll som helst som har erbjudit sig att hjälpa till om jag vill. Vad hade ni gjort?

Vad ska jag göra för henne sista tiden?
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

ojojoj:( usch vad hemskt! vet inte vad jag ska säga mer... men för att svara på din fråga, ta med dig denna lugna personen som stöd när/om det blir dags, känn hur det känns, vill inte du, eller den andra hålla hästen är jag övertygad om att de kan lösa det själva, bara det känns rätt för dig och att det blir ett värdigt slut för henne...*mängder av tröstkramar*
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Jag höll inte Pinky själv, jag hade inte klarat av det...
Som tur är så har vi en bra stallägare som ställer upp och hjälper till, så jag gick till stallet timmarna innan det var dags, klippte en mantuss och släppte ut henne i hagen (hon hade stått i box i 2 månader...) med ett stort lass hö.

Sedan tog jag farväl och gick hem, innan slaktaren kom till stallet.

Min syster däremot ville vara med när hennes häst togs bort, hon tyckte det kändes bäst så. Så det är nog olika hur det känns för olika personer.

De valde iofs spruta, så för henne var det inget blod inblandat som det hade varit för min del.
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Hmm, vet inte riktigt vad jag ska säga.... skittrist det ni har råkat ut för :(


Om det nu blir avlivning, så är det ju ett jättestort beslut om du ska vara med eller inte. För hästens del spelar det nog inte så stor roll som för dig skulle jag tro, bara personen som är där är lugn.

Bestämmer du dig för att vara med, så kan jag bara säga att det är starkt av dig! Det är inte så otäckt om man bara är förberedd på det hela och klar över vad som kommer ske. Jag har bara varit med och bultat hästar, så det är min enda erfarenhet. Men det var så lugnt och stillsamt gjort, och jag ångrar inte att jag var med. Jobbigt så klart, men dels kändes det bra att vara med för sin egen skull, dels var jag med en kompis som var tvungen att ta bort sin häst och det kändes bra att finnas där om han hade behövt mig.


Sista tiden antar jag betyder ingen ridning för er? Det du kan göra är ju mycket för din skull med, ta promenader, pyssla om henne, låt henne vara så häst det går. Och försök förbereda dig mentalt på det här, så du inte stressar upp dig, och henne. Kanske kan vara skönt att tvätta hennes grejor med, så du inte behöver ta itu med det precis efteråt, spara lite av hennes tagel, ta MASSOR av kort och försök att bara njuta av att få vara med henne.

Tycker synd om dig som måste ta ett sånt beslut, och kan bara skicka tröstkramar.......
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Det är svårt att svara när jag inte vet hela bakgrunden, men jag tolkar det som om du just (nyligen) fått diagnosen pålagringar, ks och "ngt med manken".

För mig skulle alternativet i detta läge absolut inte vara avlivning. Vad är anledningen till att du tänker i dessa banor? Må så vara att hästen inte håller för ridning/träning i den utsträckning hon hittills gått i, men du har ju knappast hunnit prova hur hon fungerar som promenadhäst efter en lång vila.

KS är knappast ngt som hästen har ont av när den går i hagen, det är med en ryttares belastning som problemen uppstår (om det nu inte skulle vara en "monsterform" av ks).

Pålagringar drabbar många hästar när de kommer lite upp i åldrarna, huruvida det påverkar hästen och vid vilken belastning är ju också olika från fall till fall och beroende på hur mycket pålagringar det är.

Vore det min häst skulle jag:

-Diskutera behandling (med vet) av de leder där pålagringarna sitter (för att läka ut de inflammationer som pålagringarna troligen gett)
- Diskutera allmäninflammatorisk behandling för ks
- Låta hästen vila, gå i stor hage och läka ut de sekundära inflammationer skelettförändringarna gett

Du hade ju ändå tänkt att behålla denna häst och låta den bli gammal hos dig, varför ändra på denna plan?
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Jag fick också detta tunga besked för över 2 år sedan. Min älskade lilla ponny plutt skulle få somna in :cry:

Jag valde att inte vara med. Ville inte att det sista minnet av honom skulle vara en häst med tom blicka liggandes på marken. Jag ville att mitt sista minne skulle vara den där busiga ponny looken! Så jag åkte bara till sommarhegen och borstade, pussade, klappade, kramade, tittade och grät... Min mamma och stallägaren var med honom in i slutet! Så här i efterhand känns det lite skönt, men kort efter så hade jag önskat jag vore med! Men idag vet jag att jag gjorde rätt!
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Det är svårt att svara när jag inte vet hela bakgrunden, men jag tolkar det som om du just (nyligen) fått diagnosen pålagringar, ks och "ngt med manken".

För mig skulle alternativet i detta läge absolut inte vara avlivning. Vad är anledningen till att du tänker i dessa banor? Må så vara att hästen inte håller för ridning/träning i den utsträckning hon hittills gått i, men du har ju knappast hunnit prova hur hon fungerar som promenadhäst efter en lång vila.

KS är knappast ngt som hästen har ont av när den går i hagen, det är med en ryttares belastning som problemen uppstår (om det nu inte skulle vara en "monsterform" av ks).

Pålagringar drabbar många hästar när de kommer lite upp i åldrarna, huruvida det påverkar hästen och vid vilken belastning är ju också olika från fall till fall och beroende på hur mycket pålagringar det är.

Vore det min häst skulle jag:

-Diskutera behandling (med vet) av de leder där pålagringarna sitter (för att läka ut de inflammationer som pålagringarna troligen gett)
- Diskutera allmäninflammatorisk behandling för ks
- Låta hästen vila, gå i stor hage och läka ut de sekundära inflammationer skelettförändringarna gett

Du hade ju ändå tänkt att behålla denna häst och låta den bli gammal hos dig, varför ändra på denna plan?

Ja tänkte nog lite samma sak som dig..
o ks.. går inte det att behandla med massage osv? hade ute en massör häromdagen som talade om att hon hade många pacienter med ks och det kunde bli bättre.så bra så hästen kunde funka som vanligt?
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

jag tycker inte att du ska avliva henne i dagsläget!!:crazy: :idea: är hon din bästa vän så ge henne TID!! vila och massage,magnettäcke och dylikt!! jag har numret till en som säljer skit bra magnettäcke!!;)
ge inte upp för att din tränare säger det!! :eek: tränarna ser ju bara till om hästen går att rida eller ej..hästen lider absolut inte av att gå i hagen och skrota!! hur gammal är hästen??? jag känner en shettis med pålagringar båda fram och han lider inte ett dugg!!:D

ta inga förhastade beslut!!

hör dig för först!!

lycka till med din bästa vän!!:bump:
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Tack allihopa för svaren, ska fundera lite till, prata med tränaren och vet.

Tua: Veterinären sa att hästen inte skulle funka mer än att promenera med. Pålagringarna sitter vid kotorna så att hon inte kan trampa igenom utan att det gör ont. Jag har ingen erfarenhet av vare sig ks eller pålagringar innan. Ryggen såg dock inte rolig ut i mina ögon (vet ju som sagt inte vad jag jämför med dock). Det var liksom en "klump" istället för tornutskott, verkligen inte ens minsta mellanrum. Vet sa att det gör ont på hästen i avsakningar framförallt, även om hon går i form. Equiterapeuten/tränaren var ute innan vi åkte till vet och det är ingen rörlighet i ryggen på pållan.

Vet sa oxå att om det hade varit en av dessa åkommor kanske man hade kunnat diskutera behandling men i och med att det var tre blev utsikterna sämre. På röntgenplåtarna kunde man dessutom se att det var en pågående process. Tränaren tyckte att när just denna vet sa att avlivning var det bästa alternativet skulle jag lita på det.

Funderade på om man kunde ha henne gående i hage men risken är att hästen blir uttråkad och så känns det dumt att betala 25 000 om året för något som man inte får ut så mycket av, även om jag älskar henne av hela mitt hjärta.

Vi har haft problem med henne i ridningen, hon har varit rent utsagt farlig och otillfreds vid hoppning och galopp framförallt, därav att vi kollade henne på klinik.
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Kolla upp möjligheten att lämna iväg henne på foder som promenadhäst. Skulle hon inte alls må bra av det kan du omvärdera ditt beslut, men trivs hon så är det ju tre parter som vinner på det.

Skulle det sluta med avlivning så ska du följa magkänslan. Jag valde att inte vara med, för jag hade varit ett vrak och bara stressat upp allt och alla. Pappa och veterinären, två personer som hästen älskade, fick ta hand om det och det hade gått så lugnt till så.

Hoppas det löser sig till det bästa för er två.

/Jenny
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Jag tycker efter att läst vad du har skrivit att det är det mest skonsamma att ta bort hästen. Inget svårt beslut men man måste ta dem.

Vad är meningen med att ha hästen i en hage å låta den skrota? Du kanske har egen gård å är i behov av sällskapshäst, då kanske det kan vara värt att fundera en eller två gånger, men annars? Att lämna ut hästen på foder alt sälja den som sällskapshäst är väl ändå inget alternativ? Vad har du för garantier att hästen inte kommer att ridas på? Låt oss säga att hästen verkar ok efter något år å man börjar rida på den? Hur vet du att nästa person verkligen tar bort henne om hon inte trots allt skulle klara av att vara sällskapshäst? Att hon kanske går där år efter år och har ont.

Som du beskriver hästens problem låter det ju inte som om det är något med bra prognoser. Att pålagringarna i kotorna gör att hon får ont varje gång hon trampar igenom tycker jag är en bra orsak till att ta bort henne. Vad skulle massage,vila magnettäcke hjälpa i detta läge som någon här rekomenderat?
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

hade det varit min häst och veterinären säger att prognosen är dålig så hade jag tagit bort hästen. en häst kan ha bra ont utan att vi "märker" det.

jag brukar tycka att det är lättare när veterinärerna "tar beslutet" dvs. att dom talar om att prognosen är väldigt dålig och att hästen har ont, och rådet är avlivning.

jag tycker jättesynd om er, det är jättetungt att bära. ett "tips" kan ju vara att du inte bestämmer nu om du ska vara med eller inte, utan "känner efter" när det är dax. bestäm med den personen du och din häst känner väl att även denne är med. känner du att du inte fixar det kan du ju lämna över så denne håller (klarar du det så är det skönt att ha någon med som stöd). då kan du ju även få svar på ev. frågor som dyker upp efteråt.

det är inte så dramatiskt att bulta som man kan tro. oftast kommer det bara en liiten bloddroppe just där bulten träffat, och när hästen väl fallit kan du ju gå därifrån (det gör oftast jag) vill inte utsätta mig för avblodningen osv. då är ju hästen ändå borta.

*massa tröstkramar*
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Min häst är på klinik nu efter en olycka i fredags. Redan när vi åkte in med henne svårt skadad var jag fast besluten, kunde hon fortsätta leva så skulle hon få det, även om det skedde på bekostnad att jag aldrig skulle kunna rida henne igen.
Jag hade aldrig vågat skriva så här om jag inte varit i precis samma situation, men om hon kan leva så låt henne göra det. Jag är övertygad om att en häst inte leds ihjäl för att den slipper traska runt med oss på ryggen. Hon kan följa med som handhäst på lugnare turer, kanske få ett litet föl om det inte är något ärftligt. Om det aldrig mer går att rida på min häst så har iaf jag massor av andra planer för henne.
Sedan är du väl medveten om att du kan få ut en stor del av försäkringen genom att T-märka.
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Tråkigt med din häst! Inget roligt beslut att ta!

Mitt sto går som sällskapshäst på grund av hälta och kommer göra det så länge hon mår bra (veterinär är inblandad). Den dagen som det är dags för trapalanda kommer jag vara med för det är det som känns bäst för mig, men jag kommer ha med mig en person som kan hjälpa till praktiskt om jag inte klarar mer än att stå och gråta:cry:
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Om hästen har ont så är det din skyldighet att hjälpa den på alla sätt du kan, hästen är ju beroende av att du tar det bästa beslutet.

Som det låter är det som är mest rättvist för hästen är att låta henne springa i väg till de evigt gröna ängarna och utan smärta.

Jag lämnade över mina två tjejer till veterinär och assistent och då de bivit "vidgjorda" efter avlivningen (med spruta) så hämtade de mig och jag fick klappa dem en sista gång... De hade gjort det så fint för dem, lagt rosor på deras kroppar... snyft snyft och usch att tänka tillbaka men det fanns inget direkt val. Stoet hade mkt ont i ett ben och fölet var nästintill blind.

Jag satt hos dem på kliniken i ca 5 timmar med små pauser då jag gick ut för att hämta "luft".. Satt hos dem i boxen och sa förlåt för allt tråkigt som jag ångrade i vår historia och bad henne ta hand om sitt underbara föl.. Jag sjäng för dem å bara satt å sög in alla intryck å dofter.. De är mig fortfarande ortoligt nära i hjärtat å jag kan känna deras päls i mina handflator då jag sitter här å skriver,

ta vara på tiden ni har- Älska henne å säg förlåt för saker du ångrar..

Kram
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Låna ut henne till någon som har egen gård eller har råd med en häst som bara står å går, som sällskapshäst. Så får hon förhoppningsvis en trevlig sista stund på jorden..
Och när bestlutet väl tas så tycker jag att du ska vara med, går allt bara lugnt till så är det inte så hemskt, även bloddelen. Det är om man inte ska begrava hemma vinchdelen upp till containern som är lite tråkig, men då kan man ju gå därifrån.
 
Sv: Vem ska hålla min älskning?

Jag tog ut djurambulansen till min älskade gammelponny, jag lastade honom själv och sa farväl i transporten, lämnade över grimskaftet till dom som skulle bulta honom. Han stod och åt ur sin hink med massor med god mat och jag hann inte mer än 3-4meter från jag hörde ett skrammel, som om man stänger en boxdörr och att det rumlade i transporten, som när en häst trampar i den. Jag bröt ihop eftersom jag visste att han var borta. Men det var skönt ändå.. Han kommar aldrig att ha ont mera och allt gick så bra. Jag ångrar inte att jag ledde in honom och jag ångrar inte att jag gick därifrån, det enda jag ångrar var att jag tittade mot transporten och såg hans vita stjärrn ligga mot mig och hans ögon var öppna. Det gick så fort att han inte hann stänga ögonen.. Men ändå, det var för hans bästa! Hellre min sorg än hans onda ben..

Sensmoralen.. Gör det som du känner är bäst för dig. Huvudsaken är att du gör det bästa för hästen, att den inte lider. Den delen är redan avklarad. Att hästen har ont och det ska den inte behöva ha.

Vill du inte vara med så ska du inte det, jag ångrar inte att jag var med, men det är tufft just då.. Jag kommar aldrig att ha ågren för att behöva ta bort någon häst mera för nu har jag varit med och så farligt var det inte.

Min älskade Dahlman..

http://s35.photobucket.com/albums/d171/ponnymule/?action=view&current=Dahlman_0001.flv
 

Liknande trådar

S
Övr. Hund Ursäkta, dessa typer av trådar finns säkert hundratals, men jag måste få skriva av mig lite, det är som mitt sätt att bearbeta sorgen...
2
Svar
23
· Visningar
6 134
Senast: tassel
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp