lillaP
Trådstartare
Jag är en inbiten hoppryttare, som knappt kan rida i nedsittning med dressyrläder (skämt åsido.) Jag har en häst som mig veterligen aldrig har tävlat dressyr (förutom 2 st LC med mig..) Vi har alltid ägnat oss åt hoppning men tränat dressyr kontinuerligt. En skada har dock satt stopp för vår fortsatta karriär inom hopppningen, vilket är otroligt tråkigt.
Därför har jag tänkt att vi ska bli ett dressyrekipage istället, eftersom varken hästen eller jag själv har intresse av lullridning i skogen. (Förutsatt att hon håller för träning det vill säga.)
Nu till saken:
Ett stort problem vi har som har genomsyrat allt vi gjort, hoppning som dressyr, är att min dam "försvinner" då hon blir spänd. Dvs, det går inte att kommunicera med henne, hon försvinner in i ett skal. Detta är något som nästan försvunnit, men kan dyka upp ibland. På ett tränsbett är det näst intill omöjligt att nå henne, eftersom hon inte lyssnar på skänkeln (eller snarare "springer" för skänkeln.) När jag rider på kandar eller andra bett med kedja blir det en helt annan sak och dessa situationer undviks nästan helt.
Det är dock svårt att påbörja en dressyrkarriär i toppen. Men att streta runt på ett tredelat känns inte riktigt som ett alternativ...
Så...Vad skulle kunna lösa detta dilemma? Vad krävs egentligen av ett ekipage för att kunna rida det enklaste programmet där det är tillåtet att ha kandar? (Jag menar inte enb. rörelserna, utan även psykiskt, konditions- och muskelmässigt, m.m.) Måste man kvala genom lägre klasser?
Vidare undrar jag om någon har kunskaper om vad som är mest belastande av dressyrrörelserna för frambenen? Det är nämligen en gaffelbandsblödning lillhästen har råkat ut för - dock läkt sen 6-7 månader tillb. men viss ärrvävnad består... =/
För närvarande är vi långt ifrån träningsklara, vi ska påbörja galopparbete i veckan. Men det skulle kännas så mycket roligare om vi hade ett gemensamt mål att se fram emot. Därför är alla tips och råd välkomna!
(Jag kanske ska nämna att hästen ifråga kan de flesta rörelserna. Det vi inte riktigt ännu fått till är piaffen, vilket påbörjades innan skadan.)
Därför har jag tänkt att vi ska bli ett dressyrekipage istället, eftersom varken hästen eller jag själv har intresse av lullridning i skogen. (Förutsatt att hon håller för träning det vill säga.)
Nu till saken:
Ett stort problem vi har som har genomsyrat allt vi gjort, hoppning som dressyr, är att min dam "försvinner" då hon blir spänd. Dvs, det går inte att kommunicera med henne, hon försvinner in i ett skal. Detta är något som nästan försvunnit, men kan dyka upp ibland. På ett tränsbett är det näst intill omöjligt att nå henne, eftersom hon inte lyssnar på skänkeln (eller snarare "springer" för skänkeln.) När jag rider på kandar eller andra bett med kedja blir det en helt annan sak och dessa situationer undviks nästan helt.
Det är dock svårt att påbörja en dressyrkarriär i toppen. Men att streta runt på ett tredelat känns inte riktigt som ett alternativ...
Så...Vad skulle kunna lösa detta dilemma? Vad krävs egentligen av ett ekipage för att kunna rida det enklaste programmet där det är tillåtet att ha kandar? (Jag menar inte enb. rörelserna, utan även psykiskt, konditions- och muskelmässigt, m.m.) Måste man kvala genom lägre klasser?
Vidare undrar jag om någon har kunskaper om vad som är mest belastande av dressyrrörelserna för frambenen? Det är nämligen en gaffelbandsblödning lillhästen har råkat ut för - dock läkt sen 6-7 månader tillb. men viss ärrvävnad består... =/
För närvarande är vi långt ifrån träningsklara, vi ska påbörja galopparbete i veckan. Men det skulle kännas så mycket roligare om vi hade ett gemensamt mål att se fram emot. Därför är alla tips och råd välkomna!
(Jag kanske ska nämna att hästen ifråga kan de flesta rörelserna. Det vi inte riktigt ännu fått till är piaffen, vilket påbörjades innan skadan.)
