Vart går gränsen? (utsugningen av hundraserna)

[ildiko]

Jag föreslår att du hittar siffror för att underbygga dina argument.

Det handlar inte om tolerans av inavel, det handlar om prioriteringar. Om jag skulle behöva en hund som ska hjälpa mig i arbetet med mina 200 djur, tror du jag skulle chansa på att skaffa en korsning och hoppas på det bästa eller skulle jag skaffa en hund efter utvärderade och arbetande föräldrar i en ras där jag vet att det högst troligt jag kommer kunna använda min hund i arbetet?
Ska jag skaffa en hund som hänger med mig i soffan, ja då skulle jag kunna köpa en ny blandras kanske av sällskapsmix eller mer troligt signa upp mig på en cavalier ur korsningsprojektet.

Sen förstår jag inte dina exempel riktigt? HD är visserligen ärftligt men på vilket sätt gör inavel i rasen det relevant då det finns raser med riktig hög inavel och få fall av HD och raser med bred genetisk bas med hög förekomst av HD?
Om du parar en labbe med en schäfer så blir ju inte valparna automatiskt befriade från HD fel bara för att inavelstrenden brutits, i bägge raserna förekommer ju HD fel och parar du två individer av olika raser som har HD fel så får du ju inte plötsligt valpar utan anlag för HD eller?

Per-Erik Sundgren sa 3.125%
SKK säjer 6.25% (även om majoriteten av raser inte lever upp till det).

JA, det handlar om prioriteringar. BCn klättrar åt fel håll. Då måste man proritera hälsa och MHC framför att en och annan valp skulle se ut och/eller bete sig något annorlunda om det var ex WK i.
Du har absolut inte 100% säkerhet i att en BC-valp blir 100% som du vill heller.
Det måste ske annars kommer de ske för hårt framöver.

Att det finns fler faktorer som påverkar ex hälsan är verkligen inte ett argument för att bryta ner en ras...särskilt inte raserna med sådan tydlig spetskompetens, där måste man börja NU.

Förstår inte varför de är så svårt med siffror.
Är det okej om 35% får ögonsjukdom? Det stör ju också arbetsförmågan.

 

[ildiko]

Det blir ju ett problem med att DNA testa för sjukdom i korsningsavel då många DNA test måste vara specifikt för ras för annars blir det inte tillförlitligt. Ett DNA test kan ha olika markörer för samma sjukdom i olika raser. Det innebär att korsningsavel riskerar att slå ut ett av de främsta verktygen idag för att eliminera allvarliga sjukdomar. Hur tänker du om det?

Många?
Vilka tänker du på?
En absolut majoritet är ju absolut inte beroende av ras.
Ex embark ,m där kan du dra igenom 200 + utan att behöva ange ras.
Och funktionsmedicinsk testning...ögonlysning, röntgen....det som behövs.
Nej...alltså sjukdomsrisken är som störst när man avlar inom sluten population. Ska ni fortsätta selektera (vilket är själva grundstenen för avel), ja då MÅSTE det in nytt blod, så är det bara.

 

[ildiko]

@lilstar
Korståget handlar om att bevara raserna. Och såklart att hundarna ska vara så friska som möjligt.

 

[ildiko]

Om det är din uppfattning av svaren kanske du ska inse att det är den huvudsakliga åsikten.

Mitt svar är åtminstone att det inte handlar om en specifik procent. Boxer ligger högt när det gäller faktiskt inavelsprocent, men så vitt jag vet har vi inte problem med fertilitet eller höga andelar missbildningar bland valparna. Den enda sjukdom som nog direkt kan relateras till matadoravel är Renal Dysplasi. Det är en väldigt tragisk sjukdom men fallen är förhållandevis få och det jobbas hårt på att få fram vilka gener som är iblandade för att man ska kunna skapa ett hälsoprogram.

Om inavel är bra eller dåligt är ingen åsiktsfråga. Det är dåligt och man kan avla mot mål utan att ha en helt sluten population.
Läs om MHC.
Boxern är en sjuk ras. Du vet mycket väl att det handlar om betydligt fler tillstånd än så med nämnvärd spridning.

 

[WildWilma]

Många?
Vilka tänker du på?
En absolut majoritet är ju absolut inte beroende av ras.
Ex embark ,m där kan du dra igenom 200 + utan att behöva ange ras.
Och funktionsmedicinsk testning...ögonlysning, röntgen....det som behövs.
Nej...alltså sjukdomsrisken är som störst när man avlar inom sluten population. Ska ni fortsätta selektera (vilket är själva grundstenen för avel), ja då MÅSTE det in nytt blod, så är det bara.

Du kan DNA testa vilken hund som helst för vilken mutation som helst som dessa företag säljer tester för. Men det är bara test som är validerade för just den rasen du testar som med säkerhet säger något som hunden eller dess avkommor kommer insjukna.

Att testa för mutationer som man inte kunnat validera att de orsaker aktuell sjukdom i den aktuella rasen är med största sannolikhet bara ett slöseri med pengar då resultaten är oanvändbara i avelsarbete. Men detta vill såklart inte dessa företag att uppfödarna ska förstå, de vill ju tjäna pengar.

 

[ildiko]

Jag skrev även att även om dom svenska stövarna slåss samman till en ras så är avelsbasen så liten att det är konstgjord andning om det är inavel som är hotet. Frågan är ju hur mycket tid en vinner och om det är värt det eller inte. (Även om vi slår ihop med finskstövare, dom 2 norska och luzernstövare så är det en mycket liten grupp av hundar vi talar om)

Så när den är för sjuk för att inte använas till jakt så låt den dö ut med eller utan konstgjord andning med hjälp av våra andra stövarraser.

ja, man kommer inte långt med bara stövarna, man måste få in annat också.

"Dö ut"? Det är massa lidande på vägen dit. Det är inte etiskt ok.

 

[ildiko]

Du kan DNA testa vilken hund som helst för vilken mutation som helst som dessa företag säljer tester för. Men det är bara test som är validerade för just den rasen du testar som med säkerhet säger något som hunden eller dess avkommor kommer insjukna.

Att testa för mutationer som man inte kunnat validera att de orsaker aktuell sjukdom i den aktuella rasen är med största sannolikhet bara ett slöseri med pengar då resultaten är oanvändbara i avelsarbete. Men detta vill såklart inte dessa företag att uppfödarna ska förstå, de vill ju tjäna pengar.

Nej, det finns små olikheter, men de flesta är likadana.
Och vi har ju testerna som inte är gentester framförallt.

Frågan kom upp därför att någon sa att man kunde få in sjukdomar. Men för det första så är det viktigaste att färre fall kommer i fenotypen och för det andra så leder ju inaveln själv till fler ärftliga sjukdomar och sämre MHC

 

[Linda_A]

Om inavel i sig är ett problem eller inte är ingen åsiktsfråga. Inavel är ett problem, det är farligt.

Nej, inte i sig. Det kan orsaka problem, ja, men gör det inte per automatik.

Boxer? Para den med annan boxer?

Ja naturligtvis, vad annars? Jag stödjer renrasavel och inte buskavel.

Boxern är en sjuk ras. Du vet mycket väl att det handlar om betydligt fler tillstånd än så med nämnvärd spridning.

Du kan ju försöka avla bort cancer med utkorsningar med tanke på att det är väldigt vanligt hos hund i allmänhet. Från senaste seminariet med Henrik Rönnlund på SLU:

1 av 4 hundar dör av cancer.
Hälften till en tredjedel av alla hundar får cancer.
Vanligaste dödsorsaken på hundar över 2 år.

Förutom RD och cancer är jag inte särskilt orolig för något annat i rasen.

 

[Dentaku]

Shiban är en typisk ras där vi inte hade en aning om att det fanns en tillstymmelse till HD-avvikelser förrän Norge började röntga för sisådär tjugo år sedan. Det är en nätt och atletisk liten hund och jag har faktiskt aldrig hört talas om någon individ utanför vidriga valpfabriker som visat fysiska besvär. Frågan är ju då hur länge det faktiskt avlats på hundar med HD-avvikelser och om det egentligen spelar någon roll för rasen och individerna. Det kanske alltid funnits, det kanske uppstått genom selektiv avel, kanske genom utkorsning/inkorsning? Behöver vi bekymra oss överhuvudtaget?

Det är just sånt här som gör att genetiker specialiserade på hundavel, t ex framlidne P-E Sundgren, är noga med att varna för att leta fel och testa i onödan, inte minst när det gäller DNA-test. Om det inte finns kliniska symptom på en sjukdom i en ras finns det inte heller någon anledning att börja testa efter den sjukdomen.

Precis som @Bulldoozer skriver är just DNA-tester extra luriga eftersom få sjukdomar har en så enkel nedärvning att bara en gen är inblandad. Det har hänt att man trott att man identifierat en viktig markör för en sjukdom för att senare inse att det finns andra, minst lika viktiga markörer som "skyddar" och alltså hindrar sjukdomen från att bryta ut. I dessa fall är det extremt olyckligt om man hunnit sålla bort hundar som bär den senare typen av markör bara för att de också bär markören som associerats med sjukdomen i fråga.

DM, degenerativ myelopati, är typexemplet på där man identifierat en gen som är kopplad till sjukdomen men där man också insett att andra gener är inblandade och att gentester för DM inte är till nytta i raser där sjukdomen inte förekommer i klinisk form.

 

[WildWilma]

Nej, det finns små olikheter, men de flesta är likadana.

Du får gärna utveckla detta svaret.

Det är klar fakta att flera av de sjukdomar man kan gentesta för inte är så enkelt recessiva som man velat tro i jakten på att ta fram gentest. Därför måste ett gentest valideras i den ras man vill testa så man är säker på att tester verkligen indikerar den sjukdom man vill testa för. Har gentestet ingen tydlig koppling till aktuell sjukdom så är det ju rätt värdelöst att testa.

 

[nullo-modo]

ja, man kommer inte långt med bara stövarna, man måste få in annat också.

"Dö ut"? Det är massa lidande på vägen dit. Det är inte etiskt ok.

Ja, dö ut. Behöver inte vara massa lidande på vägen till utdöd utan beror på hur sjuka djur det avlas på innan man slutar avla på rasen.

 

[Sel]

Ja, dö ut. Behöver inte vara massa lidande på vägen till utdöd utan beror på hur sjuka djur det avlas på innan man slutar avla på rasen.

Den engelska bulldoggen är ju ett exempel på en ras där man helt enkelt borde upphöra med aveln och låta rasen försvinna. Det behöver inte innebära ytterligare lidande för hundarna.

 

[nullo-modo]

Den engelska bulldoggen är ju ett exempel på en ras där man helt enkelt borde upphöra med aveln och låta rasen försvinna. Det behöver inte innebära ytterligare lidande för hundarna.

Kan bara hålla med. Tror även att det inte är pga av hög inavelsgrad som gjort den engelska bulldoggen så sjuk som den är.

 

[Sel]

Kan bara hålla med. Tror även att det inte är pga av hög inavelsgrad som gjort den engelska bulldoggen så sjuk som den är.

Nej, det tror inte jag heller, det är en sjuk hundindustri och sjuk utseendebedöming som gjort rasen så sjuk. Samt naivitet och okunskap hos hundköpare. Pengar. Samhället. Influencer. Alltsammans.

 

[Sel]

Man får ju också betänka att rasaveln inte är begränsad till SKK.
Jisses, Sverige är ett pyttelitet land med en pytteliten population - visserligen med stort hundintresse men att beskylla just den ideella organisationen SVENSKA kennelklubben och svenska hundägare för all inavel bland alla renraser i världen är att dra på rätt stora växlar.
Jämfört med till exempel kennelklubben här i UK är Sverige väldigt progressiva. Jag förstår inte riktigt hur, var, när eller mot vad exakt TS tycker att vi hundägare ska kämpa. Ska jag köpa en cockapoo eller en "pomsky" när det jag egentligen vill ha är en shiba?

 

[ildiko]

Ja, dö ut. Behöver inte vara massa lidande på vägen till utdöd utan beror på hur sjuka djur det avlas på innan man slutar avla på rasen.

1. Som du ser avlar folk på raser även när den är sjuk, bara man hittar någorlunda friska individer
2. Ja, det är det vi håller på att göra, dvs skapa tillstånd där raser riskerar att dö ut. Men varför? Det går ju att låta bli att köra dem i botten om man ser till att skapa flödet innan det skulle behöva vara så stort att egenskaperna blir för ostabila.

Men bra att det kommer fram! För detta speglar ju läget idag...att många är beredda att låta raser dö ut bara de slipper tillföra nytt blod.
Så otroligt tragiskt.

 

[BornAgain]

Försiktig med inkorsningar?
Man vill väl att raserna ska finnas kvar? Om man ej gör något nu så kommer man ju komma till en tippingpoint och då måste man istället korsa in så mycket att rasen försvinner.

Men tillbaka till trådens frågor:
Vart går din gräns?
för inavel och för frekvens av sjukdomar som nämnvärt försämrar livskvaliten?

Försiktig = göra det utifrån vad hunden man vill avla fram ska göra och vara, välja kompatibla gener att lägga till, följa upp resultatet. Tänka avel och inte hundproduktion. Se till att innehållsförteckningen fortfarande stämmer. Och framförallt ha hjärnan påslagen. Jag har berättat om min ras där många hämtar nytt blod från samma gårdsplan i Portugal - det hjälper inte.

Vi har för många profeter som tror att just deras blandningar är frälsningen. Bara de får blanda hejsan hoppsan så blir det bra. Men ofta faller de i samma fällor som mycket av renrasaveln - individavel, få individer i aveln, utseendefixering...samma soppa men med mindre kunskap och sämre dokumentation. Och ofta med ett klart profitintresse.

När människor som kan sina hundar och kan sina hundars användningsområden och är verksamma inom det aktuella området, avlar fram en "blandis" eller gör långsiktiga inkorsningsprojekt. Fine.

 

[ildiko]

Den engelska bulldoggen är ju ett exempel på en ras där man helt enkelt borde upphöra med aveln och låta rasen försvinna. Det behöver inte innebära ytterligare lidande för hundarna.

Ja, det finns hundar som är helt fel i sin konstruktion, men de flesta hundraser vill vi väl ha kvar?

 

[BornAgain]

Ja, det finns hundar som är helt fel i sin konstruktion, men de flesta hundraser vill vi väl ha kvar?

Och för att ha kvar hundraserna/hundtyperna så krävs medveten avel. Inga brandkårsutryckningar för att minska inaveln. Hela arter som t.ex. människan har kommit tillbaka från mycket låga numerär.

(Å andra sidan jag är ju svag för medelstora spetsar med hårda huvuden - vilket är vad många tror skulle bli resultatet om vi slutade avla hundar och lät dem sköta saken själva. Å andra sidan skulle de flesta av de olika delpopulationerna säkert bli rejält inavlade)

 

[lilstar]

Kan du inte dra något exempel på en ras där just inavel har skapat eller håller på att skapa faktiska problem och lidande?