Nixehen
Trådstartare
Alternativt: "Varför kan hästfolk inte stå för sitt ord?" alternativt "Hur kommer det sig att avtal inte behöver hållas i hästvärlden?"
Sitter ikväll - återigen - och begrundar detta faktum. Återigen har jag spenderat timmar med kontakt med köpare på häst - lagt ned massor av tid och energi på att svara på jordens alla frågor, skicka mer bilder. Diskuterat pris och skrivit ihop kontrakt. Har luskat i transportmöjligheter, packat hästen utrustning och planerat kommande häst. (För er som inte vet vad jag sysslar med så finns länken på min presentation.)
Luskat med banken om hur man betalar från utlandet etc etc.
Köparen har hela tiden intygat att "jodå, klart vi ska ha hästen", "Vi kommer och hämtar i dagarna - ska kolla upp färja."
Satt ikväll och skulle betala handpenning - då "gick" det plötsligen inte att betala från köparens bankkonto till Sverige, dvs mig. "Går det bra att jag betalar hela honom på plats?" - Sure, om ni kommer inom ett par dagar.
37minuter senare kommer ett mail "Det har dykt upp privata grejer som gör att jag inte kan köpa honom."
Okej? Vad kan dyka upp så plötsligt ekonomiskt (men privat, jag frågade!) att man på mindre än en timme måste backa ur ett ingått muntligt avtal?
Hur många gånger har jag inte stått just här? Frustrerad, förbannat, irriterad, less och bara allmänt uppgiven över mentaliteten hos hästfolk? För många!
Försöker intala mig att det ändå inte var rätt person för honom isåfall, ödet vill annorlunda. Hjälper föga!
Vad är det som gör att avtal inte är bindande i just hästvärlden? Varför står hästfolk utanför avtalslagen? Varför snackar hästfolk mer skit än andra? Och varför anser hästfolk att det är helt okej att slösa med andra människors tid och pengar?
Uppträder detta beteende endast när det faktiskt handlar om hästar och hästprylar? Eller anser hästmänniskan att denne kan använda samma mentalitet i andra affärer? När den köper bil? Handlar mat? Köper begagnad soffa?
Jag blir genuint fascinerad mitt i all irritation..! Jag är en sådan person som alltid står för mitt ord, skulle aldrig falla mig in att ingå avtal och sedan vara skita i det. Hur kan man ens göra så? Alltså.. va?
Så, det här är ju ändå ett av sveriges största hästforum för just HÄSTFOLK. Alltså borde jag kunna få raka svar här på varför man uppför sig på detta vis? (Eller i och för sig, en av frågeställningarna var ju just varför hästfolk snackar så mycket skit, så jag kanske inte ska förvänta mig för mycket...)
Hit me! Upplys mig!
Sitter ikväll - återigen - och begrundar detta faktum. Återigen har jag spenderat timmar med kontakt med köpare på häst - lagt ned massor av tid och energi på att svara på jordens alla frågor, skicka mer bilder. Diskuterat pris och skrivit ihop kontrakt. Har luskat i transportmöjligheter, packat hästen utrustning och planerat kommande häst. (För er som inte vet vad jag sysslar med så finns länken på min presentation.)
Luskat med banken om hur man betalar från utlandet etc etc.
Köparen har hela tiden intygat att "jodå, klart vi ska ha hästen", "Vi kommer och hämtar i dagarna - ska kolla upp färja."
Satt ikväll och skulle betala handpenning - då "gick" det plötsligen inte att betala från köparens bankkonto till Sverige, dvs mig. "Går det bra att jag betalar hela honom på plats?" - Sure, om ni kommer inom ett par dagar.
37minuter senare kommer ett mail "Det har dykt upp privata grejer som gör att jag inte kan köpa honom."
Okej? Vad kan dyka upp så plötsligt ekonomiskt (men privat, jag frågade!) att man på mindre än en timme måste backa ur ett ingått muntligt avtal?
Hur många gånger har jag inte stått just här? Frustrerad, förbannat, irriterad, less och bara allmänt uppgiven över mentaliteten hos hästfolk? För många!
Försöker intala mig att det ändå inte var rätt person för honom isåfall, ödet vill annorlunda. Hjälper föga!
Vad är det som gör att avtal inte är bindande i just hästvärlden? Varför står hästfolk utanför avtalslagen? Varför snackar hästfolk mer skit än andra? Och varför anser hästfolk att det är helt okej att slösa med andra människors tid och pengar?
Uppträder detta beteende endast när det faktiskt handlar om hästar och hästprylar? Eller anser hästmänniskan att denne kan använda samma mentalitet i andra affärer? När den köper bil? Handlar mat? Köper begagnad soffa?
Jag blir genuint fascinerad mitt i all irritation..! Jag är en sådan person som alltid står för mitt ord, skulle aldrig falla mig in att ingå avtal och sedan vara skita i det. Hur kan man ens göra så? Alltså.. va?
Så, det här är ju ändå ett av sveriges största hästforum för just HÄSTFOLK. Alltså borde jag kunna få raka svar här på varför man uppför sig på detta vis? (Eller i och för sig, en av frågeställningarna var ju just varför hästfolk snackar så mycket skit, så jag kanske inte ska förvänta mig för mycket...)
Hit me! Upplys mig!