Jag undrar det ibland. Det är ju så sjukt svårt att rida. Varför ska man ägna sig åt något som är så svårt? Det kan ju bero på att det är svårt att låta bli .
Senioren är en av de svåraste hästar jag ridit. Han är inte dum men kräver sin ryttare. Dessutom rör han sig väldigt mycket. Numera kan jag i alla fall rida lätt på honom utan att få känslan av att flänga runt som en vante där uppe. Jag skulle ju gärna vilja rida lite lektion med honom men vet inte riktigt var eller för vem jag ska rida för. På ridskolan har jag inte fått någon återkoppling om jag kunde få plats i hoppgruppen, så jag borde höra av mig dit igen. Men jag skulle vilja rida lite dressyr med honom också och ridläraren på ridskolan tror jag inte är rätt person för mig att rida för.
Jag har ju ridit några gånger för en CR-tränare en bit bort, på tränarens lektionshästar. En var en morganhäst och den andra var islänning. Den sistnämnda var väl inte riktigt min typ av häst och den förstnämnda är väldigt olik senioren. Det skulle vara kul om jag kunde åka dit med Senioren och rida, men det blir ganska dyrt. För det första tillkommer en avgift för ridbanan och för det andra tillkommer kostnad för transporten. Så det blir helt enkelt dyrare än att låna en häst där. Lektionerna är inte så jättebilliga heller, men det finns dyrare också, så okej, det kan vara värt det ändå om nivån på undervisningen är bra.
Jag grunnar lite över den här tränarens metodik. Jag har ridit tre gånger nu för henne och kan inte påstå att det känns bekant från de CR-träningar jag varit på tidigare i Norrtälje, hos den tränare som utbildat den jag ridit för nu. Hon har vid varje tillfälle frågat om jag har några frågor. Det har jag hittills inte haft, men nu börjar de dyka upp, så dessa behöver jag lufta nästa gång. Tyvärr dröjer det ett tag till dess, då jag normalt bokar varannan vecka och det är inställt nästa gång jag hade tänkt boka, så det får bli veckan efter. Jag hoppas på att jag kan få svar då som verkar rimliga.
Om jag skulle åka dit med Senioren så vill ägaren följa med. Jag är inte helt säker på om den veckodagen då träningarna är passar för henne så kanske skiter det sig av den anledningen. Det vet jag inte än.
Jag undrar lite om jag ska höra av mig till ett annat ställe i närheten, där Seniorens ägare själv brukar träna hoppning. Där finns det ju möjlighet att låna häst. Fast helst skulle jag vilja rida Senioren.
Jag känner mig ganska förvirrad just nu över var jag ska rida och för vem och på vilken häst. Och det är ganska frustrerande att hela tiden känna att jag inte kan rida. Jag hittar inte Seniorens knappar. Vid ett tillfälle kunde jag göra rätt bra övergångar mellan skritt och trav utan att tappa formen, och där jag fick en bra känsla, men i övrigt så blir det rätt mycket pannkaka av alltihop. De tillfällen då jag får till det är så sällsynta och när det nästan aldrig går bra så tappar jag sugen en aning. Det är då jag börjar ifrågasätta om tiden jag spenderar på stall och ridning är rimlig. Borde jag inte städa eller gräva lite i trädgården i stället?
Nåja, det blir i alla fall tre helgkurser under hösten i Norrtälje som jag tänkte gå på. Den saken behöver jag i alla fall inte ha beslutsångest över.
Senioren är en av de svåraste hästar jag ridit. Han är inte dum men kräver sin ryttare. Dessutom rör han sig väldigt mycket. Numera kan jag i alla fall rida lätt på honom utan att få känslan av att flänga runt som en vante där uppe. Jag skulle ju gärna vilja rida lite lektion med honom men vet inte riktigt var eller för vem jag ska rida för. På ridskolan har jag inte fått någon återkoppling om jag kunde få plats i hoppgruppen, så jag borde höra av mig dit igen. Men jag skulle vilja rida lite dressyr med honom också och ridläraren på ridskolan tror jag inte är rätt person för mig att rida för.
Jag har ju ridit några gånger för en CR-tränare en bit bort, på tränarens lektionshästar. En var en morganhäst och den andra var islänning. Den sistnämnda var väl inte riktigt min typ av häst och den förstnämnda är väldigt olik senioren. Det skulle vara kul om jag kunde åka dit med Senioren och rida, men det blir ganska dyrt. För det första tillkommer en avgift för ridbanan och för det andra tillkommer kostnad för transporten. Så det blir helt enkelt dyrare än att låna en häst där. Lektionerna är inte så jättebilliga heller, men det finns dyrare också, så okej, det kan vara värt det ändå om nivån på undervisningen är bra.
Jag grunnar lite över den här tränarens metodik. Jag har ridit tre gånger nu för henne och kan inte påstå att det känns bekant från de CR-träningar jag varit på tidigare i Norrtälje, hos den tränare som utbildat den jag ridit för nu. Hon har vid varje tillfälle frågat om jag har några frågor. Det har jag hittills inte haft, men nu börjar de dyka upp, så dessa behöver jag lufta nästa gång. Tyvärr dröjer det ett tag till dess, då jag normalt bokar varannan vecka och det är inställt nästa gång jag hade tänkt boka, så det får bli veckan efter. Jag hoppas på att jag kan få svar då som verkar rimliga.
Om jag skulle åka dit med Senioren så vill ägaren följa med. Jag är inte helt säker på om den veckodagen då träningarna är passar för henne så kanske skiter det sig av den anledningen. Det vet jag inte än.
Jag undrar lite om jag ska höra av mig till ett annat ställe i närheten, där Seniorens ägare själv brukar träna hoppning. Där finns det ju möjlighet att låna häst. Fast helst skulle jag vilja rida Senioren.
Jag känner mig ganska förvirrad just nu över var jag ska rida och för vem och på vilken häst. Och det är ganska frustrerande att hela tiden känna att jag inte kan rida. Jag hittar inte Seniorens knappar. Vid ett tillfälle kunde jag göra rätt bra övergångar mellan skritt och trav utan att tappa formen, och där jag fick en bra känsla, men i övrigt så blir det rätt mycket pannkaka av alltihop. De tillfällen då jag får till det är så sällsynta och när det nästan aldrig går bra så tappar jag sugen en aning. Det är då jag börjar ifrågasätta om tiden jag spenderar på stall och ridning är rimlig. Borde jag inte städa eller gräva lite i trädgården i stället?
Nåja, det blir i alla fall tre helgkurser under hösten i Norrtälje som jag tänkte gå på. Den saken behöver jag i alla fall inte ha beslutsångest över.