Varför är beröring så sexualiserad här?

Kärlek absolut men inte fan behöver jag en massa kramar.
Jag vill att folk ska hålla sina tassar borta!
Kärlek kan man både få och ge utan att kramas.

Min hund passar inte in på din beskrivning. Han har hög integritet och uppskattar verkligen inte om någon random människa går in på hans space.
Grannens ena häst har också hög integritet, vilket jag sket i från dag ett så nu jagar hon mig i hagen för att få hångla, hon jagar undan dom andra bara för att få ha mig för sig själv. :o
 
Skulle du skita i min hunds integritet hade jag kastat ut dig genom fönstret
Djuren får alltid ta första steget, jag "bara finns" och närkontakten brukar inte låta vänta på sig för även om dom är ranghöga som ett höghus och ägarna anser dom som "farliga" så brukar jag ha dom i knät omgående. Jag vet inte hur många gånger sk. "kamphundar" dragits till mig som flugor till en sockerbit bara för att få gosa och vara nära.

Både djur och människor (ja utom vissa bukefalister som aldrig träffat mig då) verkar trivas i mitt sällskap och numera blir jag inte förvånad över att vilt främmande människor börjar prata med mig i butikerna om vad som helst. Och, nej, jag tar inte första steget, det bara händer liksom.
 
Djuren får alltid ta första steget, jag "bara finns" och närkontakten brukar inte låta vänta på sig för även om dom är ranghöga som ett höghus och ägarna anser dom som "farliga" så brukar jag ha dom i knät omgående. Jag vet inte hur många gånger sk. "kamphundar" dragits till mig som flugor till en sockerbit bara för att få gosa och vara nära.

Både djur och människor (ja utom vissa bukefalister som aldrig träffat mig då) verkar trivas i mitt sällskap och numera blir jag inte förvånad över att vilt främmande människor börjar prata med mig i butikerna om vad som helst. Och, nej, jag tar inte första steget, det bara händer liksom.

Fast då gör du ju inte som du har beskrivit att du gör. Då frågar du och väntar på inbjudan.
 
Djuren får alltid ta första steget, jag "bara finns" och närkontakten brukar inte låta vänta på sig för även om dom är ranghöga som ett höghus och ägarna anser dom som "farliga" så brukar jag ha dom i knät omgående. Jag vet inte hur många gånger sk. "kamphundar" dragits till mig som flugor till en sockerbit bara för att få gosa och vara nära.

Både djur och människor (ja utom vissa bukefalister som aldrig träffat mig då) verkar trivas i mitt sällskap och numera blir jag inte förvånad över att vilt främmande människor börjar prata med mig i butikerna om vad som helst. Och, nej, jag tar inte första steget, det bara händer liksom.

Fast det var inte det du skrev utan att du skiter i integritet.
 
Djuren får alltid ta första steget, jag "bara finns" och närkontakten brukar inte låta vänta på sig för även om dom är ranghöga som ett höghus och ägarna anser dom som "farliga" så brukar jag ha dom i knät omgående. Jag vet inte hur många gånger sk. "kamphundar" dragits till mig som flugor till en sockerbit bara för att få gosa och vara nära.
Just "kamphundar" är ju generellt otroligt människokära hundar som älskar just att gosa och vara nära.
 
Just "kamphundar" är ju generellt otroligt människokära hundar som älskar just att gosa och vara nära.
Jag har märkt det, förra sommaren satt jag ute och käkade på Donken och där satt ett "icke namngivet" gäng med sin stora rottis, folk satte sig inte ens i närheten av dom, jag satte mig vid bordet bredvid och var tror du rottisen fanns några sekunder senare? :p
"Kramgo" var bara förnamnet. :love:
 
Jättekonstig fråga.

Vaddå blev? Att olika människor i olika kulturer och länder har olika preferenser och olika behov av närhet respektive integritet - det har inget med "blev" at göra.

Vad får dig att tro att etiopier är mer "ursprungliga" än svenskar?
Det luktar lite illa här....

Fast här tycker jag att du överreagerar.
Kultur är ju något som utvecklas med tid.
I början var vi alla afrikaner, åtminstone homo sapiens. Senare utvandrade homo sapiens och spred sig över jorden...
och i olika områden har kulturen utvecklats på olika sätt, både språkligt och kulturellt.

Jag tycker att det är spännande att vissa saker verkar vara "inbyggt", som exempelvis en önskan eller ett behov av religion/andlighet. Sedan att det utvecklats olika religioner i olika delar av världen är en sak, men det är gemensamt att homo sapiens oberoende av bostadsregion, utvecklat en andlig tro.
Precis som det är gemensamt att man utvecklat tal- och oftast skriftspråk.

Socialt beteende, grad av fysiskt avstånd och liknande, hör ju också till "kultur".

Jag tror i ärlighetens namn att @Skjøldur inte menar att "gradera" kulturerna utan mest reflekterar över olikheter.

Och det finns ju andra, mer "kulturellt närliggande" områden där man har en större fysisk närhet. I Italien, till exempel, står ju människor ganska tätt ihop när de pratar medan svenskar har en benägenhet att vilja ha lite längre fysiskt avstånd.

Jag tycker inte det handlar om en värderande jämförelse - i så fall möjligen utifrån trådstarten att det svenska beröringsklimatet uttrycks som sämre.
 
Jag har märkt det, förra sommaren satt jag ute och käkade på Donken och där satt ett "icke namngivet" gäng med sin stora rottis, folk satte sig inte ens i närheten av dom, jag satte mig vid bordet bredvid och var tror du rottisen fanns några sekunder senare? :p
"Kramgo" var bara förnamnet. :love:
Ville bara klargöra eftersom man kunde tolka ditt inlägg som att "kamphundar" inte brukar vara sociala med människor. Rottweiler är dock inte en ras som tillhör "kamphundarna" utan en bruksras.
 
Förövrigt gillar jag inte heller om mer "okända" människor är närmare än ca. 1 m från mig.
Är det släkt eller vänner - absolut! Dessa kramar jag också mer än gärna etc. Men knappt ens de skulle få slänga sig i famnen på mig om vi sågs på gatan eller så.
Vet egentligen inte vad mitt "obehag" för närkontakt grundar sig i, har alltid varit sådan...
 
Jag älskar kroppskontakt utan att det är sexigt på något vis.
Kramas gärna, sitter gärna nära. Gick på gymmet med en manlig vän och har masserat rygg, axlar och knän på honom om han sträckt sig eller något utan att jag ens tänkt tanken att det kunde uppfattas sexuellt. Även han tycker också om kroppskontakt och ser det inte heller som sexuellt men min sambo ser det lite annorlunda :/
Har inga problem att luta mig mot någon annan i soffan utan att jag ser det som sexuellt men jag vet att andra gör det så jag får vara lite vaksam på vad jag gör.
 
Tycker jag låter mera som att hästen försöker skydda dom andra från dig.
Tolka det som du vill, även om hon är ensam i hagen så väljer hon mitt sällskap och den första som snackar med mig när jag kommer in i stallet och sträcker sig ut är hon. Dom andra kan ta reda på sig själva och behöver inte "skyddas".
 
Tolka det som du vill, även om hon är ensam i hagen så väljer hon mitt sällskap och den första som snackar med mig när jag kommer in i stallet och sträcker sig ut är hon. Dom andra kan ta reda på sig själva och behöver inte "skyddas".
Du kanske inte är så bra på hästars signaler..

Förstår att hästen förekommer dig då du ju har så lite respekt för hästens integritet och oavsett inte lyssnar på vad hästen vill.
 
Jag vet inte riktigt om feminism har med grundämnet att göra men för att återkoppla till det så jag AVSKYR fysisk kontakt (förutom massage) från människor jag inte står nära känslomässigt och har bjudit in. Bjuda in delen är viktigt, jag vill sällan bli tröstad med kramar etc ens av mina föräldrar.

Tyvärr jobbar jag på en arbetsplats där halva personalstyrkan är fysiska (kramar, ta tag i, hålla om osv), och min närmsta kollega ligger i topp. Jag har beslutat mig för att försöka se det som terapi dock.

Men det har absolut ingenting med sexualitet att göra för mig. Och de jag bjudit in till närmare kontakt behöver heller inte ha något med sex att göra. När jag och en manlig nära vän var singlar samtidigt och blev alltför bittra och närhetstorsk brukade vi ha filmkvällar där vi höll om varandra osv, och sov sked flera gånger med. Totalt icke sexuellt, handlade bara om fysisk närhet/kroppskontakt.

Sen varför svenskar generellt har stort privat space runt sig (vi är ju "kända" för att köa luftigt osv i väntan på tex bussar) så handlar det nog om dels att vi sällan behövt trängas - alla får plats, och dels på att det finns en respekt för det privata. Ser man bakåt har mycket ansetts som väldigt privat, som i andra länder inte alls varit lika privat.
 
Du kanske inte är så bra på hästars signaler..

Förstår att hästen förekommer dig då du ju har så lite respekt för hästens integritet och oavsett inte lyssnar på vad hästen vill.
Spelar ingen roll hur jag försöker förklara att hon väljer MIG framför kompisar, matte, smita vidare när hon kommit lös mm. Går jag på vägen utanför hagen kommer hon som en raket och vill gosa över staketet och när jag går där så VET hon att jag inte kommer in i hagen.
 
Spelar ingen roll hur jag försöker förklara att hon väljer MIG framför kompisar, matte, smita vidare när hon kommit lös mm. Går jag på vägen utanför hagen kommer hon som en raket och vill gosa över staketet och när jag går där så VET hon att jag inte kommer in i hagen.

Såna där kallar jag för plåsterhästar. Jag tycker inte det är önskvärt. Av anledning som andra sagt, det brukar sitta ihop med dålig respekt i det generella. Inte att de är plåsterhästar för de är respektlösa utan de blir respektlösa för privat sfär eftersom de tillåtits bli plåsterhästar.
 
Såna där kallar jag för plåsterhästar. Jag tycker inte det är önskvärt. Av anledning som andra sagt, det brukar sitta ihop med dålig respekt i det generella. Inte att de är plåsterhästar för de är respektlösa utan de blir respektlösa för privat sfär eftersom de tillåtits bli plåsterhästar.

För oss som jobbar med hästar är det inte tänkbart att ha sådana i verksamhet. Livsfarligt. Slakt/avlivning (bäst) eller sälja till hem med enskild som klarar det och förstår riskerna.
 
Såna där kallar jag för plåsterhästar. Jag tycker inte det är önskvärt. Av anledning som andra sagt, det brukar sitta ihop med dålig respekt i det generella. Inte att de är plåsterhästar för de är respektlösa utan de blir respektlösa för privat sfär eftersom de tillåtits bli plåsterhästar.
För mig är det helt okej att ha djur runt benen oavsett vad jag gör, dom lär sig när det är läge att ha lite avstånd och när det är okej och jag har ALDRIG motat bort ett djur men sån är jag. :)
Förresten så är det inte bara hästar som kan bli plåster, kossor och tjurar är jättebra på det också och jag tycker bara det är trevligt med "arbetskamrater".:)

Förresten, har du haft en häst i knät nån gång? Med "i knät" så menar jag någon som slagit ner baken i knät när du suttit och vilat tex? Jag har, och flera gånger dessutom, och dom är inte så tunga som man kan tro men man bör sitta stadigt annars blir det platt fall. :D
 

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Dagbok Jag behöver skriva av mig om en situation som orsakat väldigt mycket ångest och frustration hos mig på senaste. Det kommer att bli...
3 4 5
Svar
98
· Visningar
18 335
Senast: Mineur
·
Relationer Jag velar fram och tillbaka i en relation just nu om hur jag ska göra. Börjar från början.. Vi träffades ganska snabbt efter att jag...
2
Svar
39
· Visningar
5 456
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Efter mitt förra blogginlägg kom jag att tänka på det här med att jag var bra på att förtrycka mig själv under min uppväxt… Och då kom...
Svar
19
· Visningar
3 799
Senast: cassiopeja
·
C
Träning Finns det någon/några som kan hjälpa mig med tips och råd? Jag flyttade till Etiopien i januari i år med min familj. Jag köpte en häst...
2
Svar
28
· Visningar
3 065
Senast: theresa
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp