Varför?

[Curly]

Blir tokig på detta. Kan inte hålla mig ifrån detta forumet eller andra liknande. Kollar gravidmagar, räknar dagar till nästa mens, försöker förgäves gå ner i vikt som jag gjort hela mitt liv (gick t o m upp i vikt efter pillerstoppet), ser hur många lyckas bli gravida mm mm.

Troligen är det femte försöket nu redan förbi. Är 22 och det känns som om jag aldrig blir med barn...

Vet inte vad jag vill med detta. Man kommer ju ingenstans med tröst heller för jag vet att många par försöker längre och allt det där. Men just den känslan varje månad. Förhoppningen. Två långa veckor ungefär sitter man i ovisshet.

Ska nog sluta kolla på allas magar som växer. Blir bara sur på allas klagomål om sina stora magar och det ena med det andra. Klart att det kan vara jobbigt, men jag vill ju bara ha allt det. Kan t o m bli sur på de som gör aborter.. självklart inte deras situation som kan vara nog så jobbig, men på att de råkade bli gravida och inte jag.

Får ångest så fort jag har ätit.. "kanske var det för onyttigt eller för mycket, nu går jag ju aldrig ner i vikt".. har ju aldrig lyckats med det heller trots alla förändringar och promenader med hunden.

Jag vill inte börja med ÄL-tester, tror inte det skulle bli bättre.. bara mer fixering.

Blää på allt.. helt utsliten på jobbet, har en snygg bekant som verkligen lyckas och blir sååå uppskattad. Ingen verkar se mina "talanger". Ja, jag är jävligt avundsjuk.. för jag får aldrig stå i centrum eller få uppskattning. Jag ska bara hjälpa alla gamla tanter och gubbar och sjuka och vara så gullig mot dem när jag jobbar... men jag då? Känner mig som nån gammal grå tant ibland. Så tror jag allt beror på att jag är överviktig, att allt löser sig om jag bara går ner i vikt.

Jag vill inte tycka synd om mig, men jag vet bara inte hur man ska göra saker bättre. Särskilt när man aldrig riktigt lyckas.

 

[jerseyko]

Sv: Varför?

8 månader tog det för oss (21 år) och jag är långt ifrån överviktig.

Samma månad som jag gav upp och insåg att det nog är fel på mig så fick jag ett + på stickan

Nu vet jag inte vad den "sjukdommen" heter, som påverkar äggstockarna, det finns i alla fall en jätte bra hemsida och där står det lite kostråd bla vad man bör/kan undvika för att enklare bli gravid osv.

 

[IrpaSnirpa]

Sv: Varför?

Blir tokig på detta. Kan inte hålla mig ifrån detta forumet eller andra liknande. Kollar gravidmagar, räknar dagar till nästa mens, försöker förgäves gå ner i vikt som jag gjort hela mitt liv (gick t o m upp i vikt efter pillerstoppet), ser hur många lyckas bli gravida mm mm.

Troligen är det femte försöket nu redan förbi. Är 22 och det känns som om jag aldrig blir med barn...

Ska nog sluta kolla på allas magar som växer. Blir bara sur på allas klagomål om sina stora magar och det ena med det andra. Klart att det kan vara jobbigt, men jag vill ju bara ha allt det. Kan t o m bli sur på de som gör aborter.. självklart inte deras situation som kan vara nog så jobbig, men på att de råkade bli gravida och inte jag.

Jag blev gravid av misstag, inget jag egentligen ångrar idag men nog kan det låta så när allt är som värst. Jag ÄR trött på att vara gravid, men det SKALL jag vara. Jag har BF om 9 dagar, jag måste vara trött på det för annars händer inget.

Det är svårt för en som jag att sätta mig in i din situation, jag skulle aldrig bli gravid. Men jag har vänner som vill och som kämpar. Lycka till säger jag, och jag menar det verkligen. För i grund och botten även om allt låter som skit just nu så älskar jag tanken på min bebis i min mage, och jag njuter nog egentligen av varje sekund som går. Men som sagt, det är påfrestande och man mår tills slut skit för allt.

Förresten så blev jag gravid medans jag och sambon gick på stenhård diet, vi åt 1000 kalorier per dag, jag tror jag rasade 10 kilo på 6 veckor. Helt plöstligt vart jag gravid och där tog dieten slut. Jag är alltså själv överviktig (dock vältränad under allt).

Vi åt MYCKEt grönt, jag tror iofs inte det har så mycket med saken att göra i vårt fall. Men kanske. Paprika missbrukade jag under den dieten.. Gul paprika!

MASSOR av lycka till!

 

[IrpaSnirpa]

Sv: Varför?

Ju mer jag tänker desstu mer funderar jag.. Kan man säga så?

Du säger att du får ångest över att du äter ibland, för att det är onyttigt och du aldrig kan gå ner i vikt då? Alla tankar och allt du har inom dig kanske hindrar din kropp från att bli gravid. Under min diet så mådde jag bättre än någonsin, för jag gjorde något, jag tog tag i saken och hade min sambo som stöttade mig. Alla tvångstankar försvann liksom.

Det är så svårt att veta vad man skall skriva, jag tycker inte om när människor är ledsna. Så jag hoppas verkligen att allt löser sig. PRATA med någon nära, någon som känner dig och som kan säga till dig på skarpen när du tänker fel. För det är fel att må dåligt över att man äter. Ät mer, rör på dig mer så går du ner i vikt!!!!

Jag jobbar också och tar hand om alla gamla gubbar och tanter, eller jag gjorde. Jag älskar mitt jobb och jag älskar alla gamlingar. Jag fick den bekräftelse jag behövde via dem och det var härligt!

 

[TinyWiny]

Sv: Varför?

Åh vad jag känner igen mig i din beskrivning men jag var så mycket yngre att man inte ens "får" vilja ha barn i den åldern

Jag tycker att du ska börja tycka om dig själv, se alla dina egna fördelar så kommer andra se dem med det är ju det man själv fokuserar på som andra ser.

På din avatar (om det är du?) ser du söt och trevlig ut se det själv!!!!

Att försöka gå ner i vikt är alltid svårt min kompis har alltid kämpat hårt mot sin övervikt, så hårt att hon inte märkte att hon faktiskt var normal viktig...nu vet jag ju inte om det är så för dig, men mitt bästa tips är att fundera på vad som är dina värsta fällor!
För min egen del var det majonäs när jag kom på de och kunde utesluta det så rann det bort några kilo

Sen att du ska äta det du verkligen vill ha!
Är du super sugen på chips så ät några stycken istället för att länsa kyl och frys på annat som du egentligen inte vill ha!

Lycka till i bebisverkstaden och se din längtan som en resa på vägen

 

[Björk]

Sv: Varför?

Hur länge har ni försökt?
Har ni tagit tag i saken rent "praktiskt" och undersökt om det är något som inte fungerar hos någon av er?

Att ge upp vid 22 års ålder utan att ha utrett vad det kan bero på låter trist...

Jag har inga mer råd att ge, men ger dig en *kram* på vägen och ett lycka till med fortsättningen.

 

[Scaramouche]

Sv: Varför?

Jag vet inte om du såg "Du är vad du äter" (heter det väl?) förra veckan, det där programmet där Anna Skipper kommer och läxar upp folk och sätter dem på diet. Där var det just så att det var ett par där båda var överviktiga, och kvinnan hade länge försökt bli gravid utan att lyckas. Och det förklarade både Anna och en fertilitetsläkare de fick besöka att kvinnans matvanor och kraftiga övervikt var boven i dramat. Kvinnan hade ingen ägglossning. Det intressanta var att det här paret, och då framför allt kvinnan, ansåg att de åt hyfsat nyttigt (innan Anna kom in i bilden och talade om vad hon tyckte), vilket de absolut inte gjorde. Nu säger jag inte att det är så i ditt fall, men jag undrar om du tagit hjälp av t.ex. dietist för att gå igenom vad du äter och hur du borde äta? Du ska inte vara rädd för att söka hjälp hos t.ex. dietist eller läkare, för det finns hjälp att få men du måste söka upp den själv.

Ge inte upp, fortsätt försöka!

 

[jerseyko]

Sv: Varför?

Jag såg också det programmet! Syntes otrolig skillnad på båda två efter så kort tid

Från tv3's hemsida:

Afrodites skafferi

I Afrodites skafferi ingår först och främst vitalmat. Mycket frukt och grönsaker. Linser, fisk och fibrer skall utgöra basen i det erotiska skafferiet.
Anki och Thomas äter en hormonbalanserande diet som består av kravmärkta frukt och grönsaker.
Kosten är även rik på fytoöstrogener, så som kikärtor soyaprodukter och linser. Det är viktigt att kosten innehåller rikligt med E-vitaminer som återfinns i vetegroddar avokado och sparris.
E-vitamin är viktigt om man vill bli gravid för att det främjar fästandet av ägget i livmodern. Det gör också mannen mer potent, och ökar spermiernas aktivitet och styrka.
Zink ökar sexdriven och immunförsvaret. Zinkrika produkter är pumpafrön, solrosfrön och ostron.



Läs mer på www.annaskipper.se »

 

[bananabambi]

Sv: Varför?

Jag var nog i samma sits som du, vägde alldeles för mycket för att kunna bli gravid. Vi började försöka runt -02-03. Hade ett BMI på drygt 36 (fetma). Jag började gå promenader och tänka på vad jag åt, och 1½ år senare låg mitt BMI på runt 30 (övervikt), och sensommaren där -05 tog det sig. Då hade vi försökt i 2,5 år.

Så viktminskning gör mycket för fertiliteten. Säkerligen också eftersom man psykiskt mår bättre när man känner att man klarar av att gå ner.

Är det nu så att du har övervikt, så för din egen skull skulle jag absolut försöka gå ner innan jag började laborera med fertilitetskoster. När du gått ner i vikt och fortfarande inte blir gravid kan du ha det som alternativ, men om din kropp just nu inte klarar att bli gravid pga övervikten bör du ju ha som prioritet 1 att gå ner. Det är så makalöst jobbigt att vara överviktig och gravid, det är ingenting du vill. Jag lovar. Du får krämpor du förmodligen inte skulle ha haft, bebisen i magen kan må dåligt av övervikten och du måste hela tiden tänka väldigt mycket på vad du äter.

Försök att ta tag i vikten, ha som mål att skita i barnskaffandet på ett år och koncentrera dig på din viktminskning under det året. Du är inte gammal och du har många möjligheter att bli med barn när kroppen klarar av det. *pepp*

Jag har för mig att jag läst andra inlägg där du också mår dåligt över din vikt men du skulle ta tag i det, hur går det för dig?

Kram!

 

[Lupino]

Sv: Varför?

Jag vill bara skicka en kram och säga att jag vet hur det känns med önskan att bli gravid men att mensen bara fortsätter komma...

Jag vet också att inga uppmuntringar egentligen fungerar eftersom INGEN kan garantera att just jag kommer bli gravid (och få barn, tyvärr räcker det ju inte bara att bli gravid. Fostret måste ju även klara de ca 40 veckorna också!).
Det spelar ingen roll att de flesta statistiskt faktiskt både blir gravida och föder ett levande barn, några blir ju utan...

Själv hade jag turen att få kliva över till andra sidan, till alla de som har förmånen att bli föräldrar. I vårt fall tog det 1 år av "optimala" försök samt utredning som gav resultatet "oförklarligt barnlös". Beskedet kom 1 vecka efter äggledarspolning. Ytterligare 1-2 veckor (minns ej) testade jag positivt!

Jag håller tummarna för dig!

 

[Lupino]

Sv: Varför?

Alla tankar och allt du har inom dig kanske hindrar din kropp från att bli gravid.

Jag, och många med mig, är av den bestämda åsikten att man inte med negativa tankar kan styra huruvida man kan bli gravid eller ej. Tänk vilket bra preventivmedel det vore för de som inte vill bli gravida!!

Det är möjligt att kroppen väljer att inte ägglossa vid extrema förhållanden, men då pratar vi nog svält och liknande...

Om det teoretiskt skulle vara så att man kan styra sin ägglossning med tankar, så är det ändå inte något man kan göra något åt - på ytan kan man nog låtsas vara positiv, men djupt i kroppen kommer man alltid ha kvar sina tvivel...

 

[Kimz0r]

Sv: Varför?

Jag är av den mycket bestämda åsikten att stress i olika former absolut kan ge olika fysiologiska effekter, t.ex. svårighet att bli gravid, svårighet att gå upp/ner i vikt etc.

Det handlar inte om att man ska tänka sig till något: Våra fysiologiska reaktioner är, för det mesta, inte tankestyrda (även om man kan inducera emotioner; den effekten är dock svag).

 

[mino]

Sv: Varför?

Har du provat GI? Jag och sambon hade trivselvikt som vi ville gå ner och det funkade jättebra för oss. För sambons del eftersom han fortfarande får äta i stort sett allt det han gillar och för min del eftersom suget och hungern blir helt normal när man slutar äta socker och kolhydrater. Jag hoppas att jag aldrig mer kommer att äta så som jag gjorde innan, jag var nästan alltid trött och "sugen på nåt gott". Jag mår mycket bättre när jag undviker socker, mjöl och stärkelse. En bra bok att börja med är Pigg, smal och glad : 5 veckor till ett sundare liv, den är enkel och ger bra råd (även om den har en larvig titel...). Jag har gått ner 6 kilo och sambon 9 och ingen av oss tycker att vi har fått anstränga oss.

 

[Javan]

Sv: Varför?

Då torde inte IVF fungera överhuvudtaget för snacka om stress och måsta tänka på "barn" hela tiden. Det är INTE så att kroppen tänker - OJ hon vill ha barn spärra äggen...

Skulbelägg inte ngn som redan mår dåligt för något som till och med fertilitetsläkarna säger att det faktiskt inte har någon betydelse (dvs önskan).

Vikten har däremot en betydelse MEN den kan man faktiskt rent konkret göra något åt även om det är svårt.

Javan

 

[Kimz0r]

Sv: Varför?

Var har jag skuldbelagt någon? Jag påstod att stess kunde ge fysiologiska effekter, något som styrks av forskning:

Stress och dess effekter på olika organsystem: http://www.ki.se/odont/cariologi_endodonti/Exarb1999/Nazanin_Fallahi.pdf

Om stress hos kvinnor som genomgår IVF: Women"s emotional adjustment to IVF, Veerhak et. al., Human Reproduction Update, 2007, volym 13, utgåva 1, s. 27-36.

http://www.apa.org/monitor/sep06/stress.html

Stress and the female reproductive system, Kalantaridou et. al., Journal of Reproductive Immunology, 2004, volym 62, issue 1-2, s. 61-68.

 

[millus]

Sv: Varför?

Min bästa väninna är adopterad. Hennes föräldrar försökte i många år att få barn innan de adopterade henne. Mindre än ett år senare så föddes deras biologiska barn. Så fort de hade fått hem min väninna så släppte deras tankespärr och mamman blev gravid.

Min kusin födde en son 1999, efter ett år så ville de ha ett syskon till sonen. Men det ville inte ta sig. Efter diverse prover och hormonbehandlingar så blev min kusin gravid, men det tog fem år!

En annan av mina väninnor har två barn, hon har fått en hormonspruta inför varje graviditet då hon inte har någon ägglossning.

Vad jag vill ha sagt med dessa tre små berättelser är att ge inte upp hoppet. Om det går ett helt år utan att du blir gravid, sök läkare! Och kom ihåg när du ser tjocka magar på stan att det kan ligga år av förtvivlan bakom just den graviditeten. Jag har haft lätt att bli gravid, men jag dras med andra bekymmer i stället, varje person får sitt lass att dra, även om bekymren inte visar sig på samma sätt.

 

[Sunshine]

Sv: Varför?

Jag forstar precis hur du kanner dig! Efter 4 ar och 4 IVF behandlingar (ar 32 nu) blev jag antligen gravid. Forsta aret var faktiskt varst, nar man bara vantade och vantade pa det dar "naturliga" som "alla andra" klarade av sa latt.

1) Gor agglossningstest. Du tanker ju redan sa mycket pa det, sa sa stor skillnad kan det ju inte gora! Da far du iaf en indikation pa hur det star till med agglossningen (100% blir det aldrig, det kan man bara gora med blodprover).

2) Forsok ata sa nyttigt som mojligt, mycket frukt och gront, mycket mjolk! (bra for aggproduktionen), sa lite alkohol som mojligt, rok inte.

3) Satt maken pa en spermakvalitetshojande diet; namligen en smoothie om dagen (utover kostraden i punkt 2). Funkar faktiskt!!!

4) Optimalt BMI for att bli gravid ligger mellan 19-30. Dvs ar ditt BMI over 30 bor du forsoka ga ner i vikt och ar det under 19 bor du forsoka ga upp i vikt.

5) Forsok att komma ihag att det ar HELT NORMALT att det kan ta uppemot 18 manader att bli gravid pa naturlig vag. Det verkar kanske som om "alla" i din narhet blir gravida pa forsta forsoket, men jag lovar dig att alla talar inte sanning. Det ligger MYCKET prestige i det dar

6) Forsok att komma ihag att du ar fortfarande ung och har manga ar pa dig att losa detta, svart jag vet nar man vill ha det NU - men rent krasst sa ar det faktiskt sa.

7) Lyssna INTE pa folk som sager att om du bara slutar att tanka sa mycket pa det sa kommer det att handa, eller pa dem som pastar att om man adopterar sa blir man hux flux gravid. Kroppen fungerar inte sa. Det kravs en ratt enorm volym av stress for att det ska hindra fertiliteten. Nar man t.ex. gar igenom fertilitetsbehandlingar sa MASTE man tanka pa det hela tiden, darfor att det ar sa mycket mediciner, lakarbesok och annat som skall goras hela tiden. Det gar liksom inte att koppla av fran den biten da
Daremot kan det vara skont for en sjalv att forsoka att inte lagga sa mycket tyngd pa barnaskaffandet om du forstar hur jag menar, det blir liksom enklare att leva da, men det gor ingenting fysiskt for fertiliteten.

8) En sak till. Det ar ofta sa att folk automatiskt tror att det ar kvinnans fel att hon inte blir gravid. Men statistiskt sett av alla barnlosa par sa ar 1/3 pga kvinnan, 1/3 pga mannen och 1/3 ar oforklarligt barnlosa - dvs det ar inget fel pa nagon av dem men det tar sig inte anda. Sa ta inte pa dig hela skulden!
I mitt fall sa lider jag av endometrios (som jag inte ens visste om innan fertilitetsutredningen), korta menscykler och en hormonell obalans, och makens spermier simmar i cirklar istallet for rakt fram...

Lycka till!! Jag haller tummarna stenhart

 

[IrpaSnirpa]

Sv: Varför?

***raderat***