Vårdnadstvist dragen för långt.

Mammas

Trådstartare
Nu verkar det som att mordförsöket i Gamla Stan i Stockholm i tisdags har sitt ursprung i en bitter vårdnadstvist. Nu är jag först att säga att Aftonbladet inte är väldenst mest säkra källa, men jag började fundera kring ämnet. Här är en artikel från DN och här är en från Aftonbladet.

Jag tycker att det är hemskt att det kan gå så långt att man är villig att mörda sina barns andra förälder. Att en person man älskat så mycket att man får barn tillsammans med den, som man levt sitt liv tillsammans med, är man senare villig att mörda.

Jag förstår det inte. Tänker man på sina barn i detta läge, att man vill skydda dem från sin förälder? Är man bara fylld av ett hämndbegär att man inte ser sina barn? Har man något psykiskt fel som gör att man gör något sådant? Vad tror ni, kan någon hjälpa mig att förstå hur detta går till?
 
Sv: Vårdnadstvist dragen för långt.

Kanske har den ena föräldern gjort något riktigt hemskt, typ sexuella övergrepp på barnen? Det är något sådant jag kan tänka mig kan slå lite slint i huvudet och få den andra föräldern att vilja döda den första.

Nu säger jag inte att det är så i det här fallet, och jag tror heller verkligen inte det.
 
Sv: Vårdnadstvist dragen för långt.

Nejnej, jag kan inte heller säga att det är så i detta fall (det är ju inte ens säkert att det handlar om en vårdnadstvist i detta fall).

Jo, då kan jag förstå att man är villig att göra något sådant, speciellt om det handlar om att skydda barnen (dvs att den förälder som förgriper sig på barnet har ensamt umgänge eller liknande). Då kan jag förstå agerandet. Men det är väl inte så i de flesta fall? Fast iof kanske det inte är speciellt vanligt att man dödas i en vårdnadstvist, det kanske mer är våldsamma förhållanden där misshandeln "spårar ur"? (Vet att det spårat ur redan när en misshandel börjar, men svårt att uttrycka sig.) Eller är jag bara ute och cyklar i mina resonemang?
 
Sv: Vårdnadstvist dragen för långt.

Vad jag förstått så är det en psykisk sjukdom inblandad. Tragiskt.

Verkligen tragiskt. :(

Nu spårar jag ur lite OT här, men när man gjort saker under influens av en psykisk sjukdom, psykos eller liknande - minns man det när man blir "frisk"? Det måste vara olika såklart, men om man minns det, hur är det då? (Om det är någon som har koll såklart, är väl inget gemene man vet antar jag.)
 
Sv: Vårdnadstvist dragen för långt.

Jag läste lite av den och började med anmälan från dagiset. Tänkte redan då att det verkar som om mamman är rätt så störd. Läste artiklarna i tidningen sen och antar att jag hade rätt. Man kan ju undra hur hon är funtad.... Skulle hon leva med det i resten av sitt liv, att hon haft ihjäl barnens pappa?
 
Sv: Vårdnadstvist dragen för långt.

Jag har läst igenom allting och det har du helt rätt i.
Jag hoppas för gud att pappan blir tillskriven vårdnaden efter detta skottdrama.
 
Sv: Vårdnadstvist dragen för långt.

Jag har bara hunnit läsa knappt hälften, men håller med. Fruktansvärt att försöka kämpa för att få träffa sina barn på det sättet han fått göra. :(

Förstår man inte att det går ut över barnens välmående när man gång på gång ställer till med scener och förvägrar umgänge? :(

Av det jag läst hittills hoppas även jag att fadern får vårdnaden.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp