Sv: Vår framgångsrika inhemska hopphästavel...
MVH Poloplayer (som var stablemanager/studgroom hos Fergus och Paula Graham vid den tiden)
Det var en liten söt historia, om än dock lite väl friserad. Riktigt så gick det inte till när han kom till sverigeSherry skrev:Ja och att han var oädel kan man ju inte annat än att hålla med om..
Läste denna "artikel" om Irco marco som jag tyckte var väldigt intressant.
Det kanske finns någon som orkar läsa den
Historien bakom Irco marco är en fascinerande men också tragisk
berättelse.
Den handlar om ett svenskt par i England, Ann och Lars Gustavii, som blev
förälskade i en liten oelegant tjock tvåårshingst, en hingst som längre
fram i tiden skulle komma betyda mer för svensk avel än vad någon hade kunnat ana.
Historien handlar också om deras svåra väg att få honom till en godkänd avelshingst i Sverige.
Ann och Lars såg Irco Marco redan som tvååring men hade vid den tidpunkten inte råd att köpa honom av den dåvarande ägaren Fergus Graham utan köpte då en annan hingst vid namn Any Questions….Två år senare, 1975, hade de äntligen lyckats skrapa ihop pengarna som krävdes för att få köpa honom.
Året därpå ville de försöka få sin hingst godkänd i Sverige…
På den tiden hade vi inte det som man idag kallar bruksprov utan det gick i princip ut på att hingsten leddes framför en jury som sedan bestämde om hingsten skulle bli godkänd eller inte.
De året som Irco Marco visades var tyvärr samma år som Olle Kjellander var stallchef på Flyinge och överman för Svenska stamboks Föreningen.
Det var uppenbart att han kunde välja ut de hingstar som han ansåg skulle vara det bästa för hans stuteri men också eliminera de privat ägda hingstarna som ansågs vara ett ”hot” mot Flyinges egna hingstar…
Ann och Lars fick rådet från Olle Kjellander att sälja sin hingst, han sa till dem att han aldrig skulle godkänna en sådan häst!
Enligt honom var Irco Marco allt annat en än sporthäst!
Trångsyntheten från Olle Kjellander skulle Ann och Lars få bemöta ännu en gång när de året 1978 åter igen gjorde ett försök att få sin hingst godkänd … Fram till dess hade Irco Marco presterat otroliga resultat på tävlingsbanorna. Ann hade då tävlat honom upp till 150 och därefter förhöjdes hans internationella prestationer av ryttaren Paul Weier som tävlade honom upp till 160!
Enligt reglerna ur den svenska stamboken ASVH (Avelsföreningen för Svenska varmblodiga Hästen), så var hans prestationer nog för att han skulle bli godkänd som hingst för allmän betäckning.
Kjellander blev då tvingad att ge Irco Marco ett tillfälligt betäckningstillstånd; men detta betydde inte att han
var godkänd. Han fick användas för betäckning men hans avkommor kunde inte bli registrerade….
Kjellander tänkte inte ge upp, utan fortsatte sin strid mot Ann och Lars Gustavii…
Den 30 mars 1979 så skrev han ett brev till Jordbruksdepartementet; ”Denna hingst motsvarar inte de avelssyften som är fastställda för det svenska halvblodet” och vidare; ”Det är av stor betydelse för det svenska
halvblodets rykte att hingstar av Irco Marcos typ inte blir godkända för svensk avel”
Ann och Lars Gustavii ansåg att Olle Kjellander hade fel och kämpade för att få sin protest registrerad. ”Det var en tjock dossié och vi gjorde inga framsteg fören 1982 då Irco Marco till slut blev B-premierad i Sverige, alltså i den lägsta klassen”. Detta året vann han också det svenska hoppchampionatet och hade då 22 segrar i internationella klasser.
Detta var alltså sex år efter det att IrcoMarco blivit visad för första
gången…
Under dessa sex år hade dom varit i kontakt med Jordbruksministern ett flertal gånger och han hade gjort allt i sin makt för att klämma ur ett godkännande ifrån Olle Kjellander och ASVH. När Irco Marco till slut blev godkänd så blev även de avkommor som blivit födda under dom sex åren innan, då Irco Marco inte var godkänd, också registrerade i ASVH. Utan den här retroaktiva åtgärden hade hästar som Marcoville inte fått
möjligheten att hålla fanan högt för ASVH….
MVH Poloplayer (som var stablemanager/studgroom hos Fergus och Paula Graham vid den tiden)
