Just det, kan skjuta till med lite egna erfarenheter också. Dock är jag ju då inte så gammal än men ändå.
Kan också tillägga att jag idag sympatiserar med Alliansen, vill dock inte specificera parti närmare.
Jag säger inte att jag skulle sympatiserat med just vänstern, men jag tror absolut att jag hade kunnat sympatisera med åtminstone S, om jag inte hade upplevt nedanstående. Att jag idag sympatiserar med det Allians-partiet jag gör, beror till stor del på just att jag fått uppleva vänstern ur det perspektiv som beskrivs nedan, och att jag blev "avsmakt" från allt som ligger på vänster-skalan.
Min uppväxt under slutet av 90-talet t.om. början av 2010-tal har en stark vänsterprägel, och jag blev mycket hårt vänsterindoktrinerad, främst från skolan. Mina iakttagelser kommer från skolans värld (flera skolor, kan tilläggas!).
Till att börja med fick man absolut inte vara bättre än någon annan. Jag, som hade lätt för mig i skolan, fick absolut inte minsta cred för det, inte ens på privata utvecklingssamtal. Denna mentalitet genomsyrade verkligen skolan. Alla skulle vara lika och "i samlad trupp" som det så fint hette. Ingen skulle vara bättre än någon annan, i något ämne. Gud förbjude den som hade ett personligt pennskrin, skrivhäften eller suddgummin. Åtminstone skrivhäftena hamnade i soptunnan. Man skulle även alltid lyda sina lärare till punkt och pricka, utan att överhuvudtaget ifrågasätta. Sa lärarna att man skulle sudda ut fyra sidor skrivstil för att en bokstav, på en rad, på ett ställe, blev lite sned, ja, då skulle man bara lyda. Man fick inte ens kommentera med "nej, men oj,hoppsan!", för då fick man ordentligt med skäll. Att kritisera var en dödssynd. Även om det så var helt konstruktivt och befogat. Var man öppen med att t.ex. konstruktivt kritisera undervisningen, o-ordning i klassen eller liknande, ja då hotades man med polisanmälan, och skrämdes till tystnad. Så även föräldrarna, om kritiken kom från dem. På historielektionerna talades det mycket varmt om DDR och Sovjet, och vad än läroboken sa, lyftes alla tänkbara fördelar fram. Till historie- eller samhällskunskapsarbeten på den tiden när datorer blivit vanliga, var det lärarna som valde ut källorna åt oss elever. Alltid korrekta ur ett vänsterperspektiv, och gällde arbetet någonting som rörde vänstern på något sätt (t.ex. Sovjet, DDR, osv.), valdes naturligtvis källor som lyfte fram dessa på bästa tänkbara vis.
Detta må låta fullkomligt surrealistiskt. Men detta är verkligheten i svensk skola under 2000-talet.