O
OlleAtlas
Efter diskussioner kring hur vi gör olika grejer, och om vi gör dem, på en anna lista jag är med i, började jag fundera mycket över olika ridstilar. Just här diskuterade vi bland annat ryggning och att överböja halsen åt olika håll. På den listan kommer vi från många olika världar inom ridningen. Där finns AR, Western, "vanlig" dressyr, körning osv. I våra diskussioner har vi förlarat hur vi gör olika saker i vår ridning. Svaren blev helt olika, men ett har de gemensamt. De verkar fungera!
På det här forumet förekommer ju en mängd olika idéer om hurman gör olika saker. Det finns tankar om böjning kontra rakriktning, om tyglar, skänklar, sits och allt möjligt.
Själv rider jag i huvudsak enligt AR men drar ifrån eller lägger till lite annat också. Nu funderar jag på i fall vi ofta hänger oss till just en ridstil på grund av vår okunskap. Ska villigt erkänna att jag inte är så himla kunnig, så för mig har AR inneburit logiska förklaringar på sådant jag undrar över. Plus att min pålle är vädligt nöjd och musklar fint. Väljer vi kanske den stil som ger oss logik och också får pålle att gå rimligt bra, eller verka nöjd.
Blir vi mindre och mindre dogmatiska ju mer vi lär oss?
I skogen har vi väl alla hamnat i situationer som måste lösas, vi måste t ex backa för att ett träd rasat i vår väg. Då backar vi, utan att tänka ett jota på hur vi gör. Och pålle förstår utan vidare.
Vad tror ni om detta?
OlleAtlas
På det här forumet förekommer ju en mängd olika idéer om hurman gör olika saker. Det finns tankar om böjning kontra rakriktning, om tyglar, skänklar, sits och allt möjligt.
Själv rider jag i huvudsak enligt AR men drar ifrån eller lägger till lite annat också. Nu funderar jag på i fall vi ofta hänger oss till just en ridstil på grund av vår okunskap. Ska villigt erkänna att jag inte är så himla kunnig, så för mig har AR inneburit logiska förklaringar på sådant jag undrar över. Plus att min pålle är vädligt nöjd och musklar fint. Väljer vi kanske den stil som ger oss logik och också får pålle att gå rimligt bra, eller verka nöjd.
Blir vi mindre och mindre dogmatiska ju mer vi lär oss?
I skogen har vi väl alla hamnat i situationer som måste lösas, vi måste t ex backa för att ett träd rasat i vår väg. Då backar vi, utan att tänka ett jota på hur vi gör. Och pålle förstår utan vidare.
Vad tror ni om detta?
OlleAtlas