Välja typ av häst

[EZMK]

Lite märkligt hur det alltid i sådana här trådar föreslås hästarrader med extremt få individer i, och liten avel i Sverige, därmed svårt att välja individ alls.
Eller tänker ni som föreslår de ovanliga raserna att man ska importera?
TS:
Du vill ha en "bussig" häst som kompis att rida ut på, träna lite hobbydressyr på, och ta ett och annat skutt uran större krav.
Hästen ska vara frisk, billig i inköp, och inte kräva speciell behandling vid bete.
Om jag fattat rätt enligt ovan, så har en inhemsk ras som tickar alla boxarna.
Nordsvensk Brukshäst.
Då stöttar du dessutom svensk avel, och bidrar till att rasen överlever.

Precis! Det roliga med t.ex nordsvensk och fjording är att man dessutom kan satsa mot rasens egna SM.

Jag skulle ju egentligen ha en nordsvensk valack modell större men det råkar istället stå ett tinkersto modell lagom här eftersom jag bara skulle åka och titta en sväng när jag ändå var i krokarna

Side note men även om det är väldigt individuellt så finns det ju raser med standarder som också fokuserar extra på temperament. NSV och tinker t.ex har ju haft fokus på att jobba i team eller familjer och då blir det lite mer fokus på mentalitet i hanteringen.

 

[skogaliten]

Klart jag vet att det inte är en ras.
Men jag har iakttagit att min förväntan om att kallblod är lite sävliga har kommit på skam. Flera har visat sig ha mycket motor och lite nerv.

Givetvis har jag sett motsatsen också, men då har jag konstaterat att de är som jag "trodde".

Min poäng är att alla är individer och man skall inte kategorisera.

Jag har mött varmblod av alla de slag också.

Men om du menar rasen "kallblodstravare", eller "varmblodstravare", "arab", "swb", använd rasnamnet istället för hästtyp. Det finns massor med sins emellan väldigt olika ponnyraser, kallblodsraser, varmblodiga ridhästraser osv.
En hästtyp, som t.ex. "ponny" innehåller ju i stort sett allt i fråga om storlek, temperament och lämpligt användningsområde.
Likadant med hästtypen kallblod eller varmblod.

 

[Sesca]

Jag har bara dåliga erfarenheter från kallblodstravare och då är jag tämligen hästvan. Fy fan vilka töliga hästar! Skvättiga, hårda, mycket mer nerv än man tänker att de har osv. Dessutom är de i generationer avlade för att springa fort så de älskar att trava fort. Vill man rida en LC-dressyr på godkända poäng är det verkligen inte hästen man ska köpa.

Men kanske en lättare brukshäst ifall du letar kallblod - döle, nordsvensk etc. En större haflinger mm funkar också. Jag hade en haflinger som jag älskade, han var verkligen en klippa. Kunde hoppa (tävlade fälttävlan), bar sig fint i form utan att bli tung och var en klippa att rida ut på själv. Det enda var att han inte gillade barn, men det passade ju mig perfekt som 40+ utan barn.

Precis så blir de med dålig ridning. De är rätt svåra, men helt underbara med tålmodig lugn ägare och går absolut att rida dressyr på. Men som sagt, no free ride

 

[Sesca]

Jag har erfarenhet av både kallblodstravare och welsh cob, och tycker att kallblodstravaren är mycket hårdare än welshcoben. Har själv tittat på såna om jag skulle haft häst som inte är SWB, men har kommit fram till att just hårdheten gör att den går bort.

Det går ju att titta på fler, har en riktig mjukis hemma, hårdheten finns men kanske hos 50% eller så, går att undvika

 

[Sesca]

Köper inte alls att kallblodstravare är så himla hårda i huvudet, heta och skvättiga.

Har själv haft två egna och har flera vänner och bekanta som har eller har haft kallblodstravare och känner inte alls igen dessa beskrivningar av dem.

Min fyraåring med norsk stam var den coolaste lilla häst jag någonsin ägt. Gudomligt snäll i all hantering. Reds ut i alla gångarter ute både med sällskap och ensam. Kunde möta bilar med släp, skotrar, lastbilar och timmarbilar utan att han hetsade upp sig. Blev omsprungna av travisar med sulky flera gånger (han var en period installad hos en som bodde granne med ett travstall) utan att han tappade det. Den enda gången han blev lite nervös var när en gubbjävel med traktor körde upp jämsides med oss och skulle skälla ut mig för att jag viftade och bad honom hålla avstånd tills jag kom till en korsning lite längre bort så jag kunde vika av med hästen då han tyckte ljudet var obehagligt. Min polska halvblodsdam som ändå anses "trygg och lugn" enligt halvblods mått mätt är inte ens hälften så chill som han var.

Om det blir en ny häst för mig i framtiden kommer jag definitivt köpa en kallblodstravare.

Håller helt med men om man inte klickar med dem blir de gärna hårda, heta o skvättiga. De är inte för alla

 

[prinsessfeminist]

Men om du menar rasen "kallblodstravare", eller "varmblodstravare", "arab", "swb", använd rasnamnet istället för hästtyp. Det finns massor med sins emellan väldigt olika ponnyraser, kallblodsraser, varmblodiga ridhästraser osv.
En hästtyp, som t.ex. "ponny" innehåller ju i stort sett allt i fråga om storlek, temperament och lämpligt användningsområde.
Likadant med hästtypen kallblod eller varmblod.

Jag menade inte travare med begreppet varmblod eller kallblod.

Jag syftade på tyngre (typ kallblod) respektive lättare (typ varmblodiga raser) hästar.

Nu tror jag det räcker med förtydliganden.

Men nästa gång kan jag vara mer specifik, om det är viktigt. I detta fall tyckte jag inte det, eftersom jag inte menade en specifik ras. Min erfarenhet är att kallblodiga hästar (såsom irish cob, nordsvensk, haflinger, korsnings-cob med mycket hovskägg osv), är hetare än man kan tro.

 

[Ramona]

Precis så blir de med dålig ridning. De är rätt svåra, men helt underbara med tålmodig lugn ägare och går absolut att rida dressyr på. Men som sagt, no free ride

Det är inte ens i ridningen jag menar, utan i allting de gör. Det finns säkerligen undantag, men de flesta kallblodstravare jag träffat eller ägt har varit väldigt skvättiga och reaktiva. De är liksom avlade för en annan typ av arbete än vad de flesta ridmänniskor erbjuder. Men visst, har du haft en trevlig kallblodstravare så är det ju jättebra för dig, men jag har helt andra erfarenheter.

De allra flesta är bra i hanteringen, typ sko, duscha, stå uppbundna och sånt eftersom de är så vana vid det. Men om en sten ligger upp och ner på vägen så blir det ett problem. Eller det hänger ett hönät i en box som inte hängt där innan osv. De tar liksom inte livet med ro på det sättet andra hästar gör.

 

[Ramona]

Min erfarenhet är att kallblodiga hästar (såsom irish cob, nordsvensk, haflinger, korsnings-cob med mycket hovskägg osv), är hetare än man kan tro.

Fast det håller jag inte med om, det är ju jättestor skillnad på en nordsvensk brukshäst och en nordsvensk kallblodstravare. Det är två helt olika raser med två helt olika sätt. Den ena är avlad för att springa fort, det andra är avlad för att självständigt dra stockar ur skogen på vintern. Det är väldigt stor skillnad på de två.

 

[parellikusken]

Det är inte ens i ridningen jag menar, utan i allting de gör. Det finns säkerligen undantag, men de flesta kallblodstravare jag träffat eller ägt har varit väldigt skvättiga och reaktiva. De är liksom avlade för en annan typ av arbete än vad de flesta ridmänniskor erbjuder. Men visst, har du haft en trevlig kallblodstravare så är det ju jättebra för dig, men jag har helt andra erfarenheter.

De allra flesta är bra i hanteringen, typ sko, duscha, stå uppbundna och sånt eftersom de är så vana vid det. Men om en sten ligger upp och ner på vägen så blir det ett problem. Eller det hänger ett hönät i en box som inte hängt där innan osv. De tar liksom inte livet med ro på det sättet andra hästar gör.

Min kallblodstravare som jag hade var verkligen lugn och stabil. Han kunde såklart skygga ibland, såsom alla hästar, men generellt var han lugn.
Jobbade med honom en sommar med att köra runt besökare på ett stort historieland med allt vad det innebär (broar, tunnlar, slänggungekaruseller osv.)

Men han var ett undantag. Träffat många kallblodstravare som är som du beskriver, snabba och reaktiva.
Jag som är en rätt feg ryttare och kusk skulle inte ge mig på att köpa en till kallblodstravare. Jag hade helt enkelt tur med min, lär inte ha samma tur igen.

Med det sagt så är de trots det roliga hästar.

 

[ameo]

Fast det håller jag inte med om, det är ju jättestor skillnad på en nordsvensk brukshäst och en nordsvensk kallblodstravare. Det är två helt olika raser med två helt olika sätt. Den ena är avlad för att springa fort, det andra är avlad för att självständigt dra stockar ur skogen på vintern. Det är väldigt stor skillnad på de två.

Jag ser här och där (t.ex i en kallblodsgrupp på facebook) att folk söker efter en kallblodstravare som är snäll och lugn, förmodligen med samma fördom som @prinsessfeminist nämner - att kallblod är lugna. De tänker inte på just att kallblodstravaren är avlad i många generationer för att vara kapplöpningshästar.
Men sen är det ju precis som i andra raser, det skiljer mellan individer. Det finns stencoola och lugna individer bland såväl galoppörer som varmblodiga och kallblodiga travare. Men jag skulle nog, utan att veta säkert, säga att de hör till undantagen.
MIn dotter hade ett engelskt fullblod som läromästare. Han var startad på galoppen ett par gånger som unghäst, men jag förstår varför han togs ur tävlandet där - han var född med snigelväxel.... (om jag körde min shetlandsponny bakom honom kunde hon trava medan han galopperade framför, på lös tygel...)

 

[Sel]

Min kallblodstravare som jag hade var verkligen lugn och stabil. Han kunde såklart skygga ibland, såsom alla hästar, men generellt var han lugn.
Jobbade med honom en sommar med att köra runt besökare på ett stort historieland med allt vad det innebär (broar, tunnlar, slänggungekaruseller osv.)

Men han var ett undantag. Träffat många kallblodstravare som är som du beskriver, snabba och reaktiva.
Jag som är en rätt feg ryttare och kusk skulle inte ge mig på att köpa en till kallblodstravare. Jag hade helt enkelt tur med min, lär inte ha samma tur igen.

Med det sagt så är de trots det roliga hästar.

*kl
Jag har haft fyra kallblodstravare (och arbetat med fler), två av dem sedan mycket unga som jag körde och red in själv. De har varit enkla och bekväma, aldrig något bakslag i körningen... vid ridningen satt jag bara upp och red en vacker dag ungefär. Genom byn, ut på stranden, på banan, överallt. Visst kan de ha fart men att de skulle vara reaktiva har jag aldrig upplevt, inte ens med min första märr som var het och springig.

 

[grodan21]

Lite märkligt hur det alltid i sådana här trådar föreslås hästarrader med extremt få individer i, och liten avel i Sverige, därmed svårt att välja individ alls.
Eller tänker ni som föreslår de ovanliga raserna att man ska importera?
TS:
Du vill ha en "bussig" häst som kompis att rida ut på, träna lite hobbydressyr på, och ta ett och annat skutt uran större krav.
Hästen ska vara frisk, billig i inköp, och inte kräva speciell behandling vid bete.
Om jag fattat rätt enligt ovan, så har en inhemsk ras som tickar alla boxarna.
Nordsvensk Brukshäst.
Då stöttar du dessutom svensk avel, och bidrar till att rasen överlever.

Tror inte att nordsvensk brukhäst är vad jag söker.

Jag vill mer än att bara ta något skutt utan större krav. Jag vill hoppträna på regelbunden basis och gärna kunna prova på fälttävlan.

 

[skogaliten]

Tror inte att nordsvensk brukhäst är vad jag söker.

Jag vill mer än att bara ta något skutt utan större krav. Jag vill hoppträna på regelbunden basis och gärna kunna prova på fälttävlan.

Ja, NSV är nog inte som bäst i just fälttävlan även om de har bra terrängsinne. Det kommer nog runt, det är smidiga rörliga hästar, men framgångar tävlingsmässigt lär nog utebli.
Hoppning upp till 80-100 kan bli bra, när man väljer en individ med mer "ridhästmodell".

Huvud och energi har de för de flesta grenar.

 

[prinsessfeminist]

Fast det håller jag inte med om, det är ju jättestor skillnad på en nordsvensk brukshäst och en nordsvensk kallblodstravare. Det är två helt olika raser med två helt olika sätt. Den ena är avlad för att springa fort, det andra är avlad för att självständigt dra stockar ur skogen på vintern. Det är väldigt stor skillnad på de två.

Jo såklart. Sorry jag skulle skrivit travare. Jag tänkte inte på brukshästen.

 

[Sesca]

Det är inte ens i ridningen jag menar, utan i allting de gör. Det finns säkerligen undantag, men de flesta kallblodstravare jag träffat eller ägt har varit väldigt skvättiga och reaktiva. De är liksom avlade för en annan typ av arbete än vad de flesta ridmänniskor erbjuder. Men visst, har du haft en trevlig kallblodstravare så är det ju jättebra för dig, men jag har helt andra erfarenheter.

De allra flesta är bra i hanteringen, typ sko, duscha, stå uppbundna och sånt eftersom de är så vana vid det. Men om en sten ligger upp och ner på vägen så blir det ett problem. Eller det hänger ett hönät i en box som inte hängt där innan osv. De tar liksom inte livet med ro på det sättet andra hästar gör.

Har haft rätt många och har absolut inte den erfarenheten. Men om de inte trivs kan de bli stissiga.

 

[Fabian In Memoria]

Tror inte att nordsvensk brukhäst är vad jag söker.

Jag vill mer än att bara ta något skutt utan större krav. Jag vill hoppträna på regelbunden basis och gärna kunna prova på fälttävlan.

Med begränsad budget är nog ett fullblod det man tänker på om du vill hålla på med fälttävlan.

 

[QueenLilith]

Tror inte att nordsvensk brukhäst är vad jag söker.

Jag vill mer än att bara ta något skutt utan större krav. Jag vill hoppträna på regelbunden basis och gärna kunna prova på fälttävlan.

Jag hade absolut tänkt något kallblodstravare då. Särskilt om du har en begränsat budget. Där kan man få rätt mycket för pengarna, särskilt om man inte har något emot att det är lite hetare typ av häst. Jag tänker eftersom du ändå vill hoppa och vara i terrängen, så är det ok med en häst som är framåt.

 

[grodan21]

Med begränsad budget är nog ett fullblod det man tänker på om du vill hålla på med fälttävlan.

Jag vill kunna åka på prova på fälttävlan, så det viktigaste är att den tycker det är roligt. Kapacitet för tävling är mindre viktigt!