Jag har ägt 4 hästar i mitt liv. Första hästen, blev bara så då han va billig och vi inte hade världens budget. Oinriden 4årig. Jobbig som unghäst- Han blev världens snällaste häst sen, kunna ridas av alla och såldes som mamma/dotter häst. Gjorde allt med den hästen, tävlade lite, hoppade in honom själv, fast jag är hopprädd och inte någon stjärna på att hoppa direkt, badade på stranden, red ut själv ofta. Dock matchade han mig inte i dressyren och överlag väldigt bekväm av sig. När jag senare i livet skulle köpa nästa häst ville jag ha ett halvblod med mycket gång och potential. (efter Tailormade Temptation) Det fick jag, men på dom andra punkterna matchade vi inte alls. Kunna inte rida ut på henne, kunna inte rida vid blåsväder, åkte av några gånger och blev rädd. Mycket skador och problem med. Efter det blev jag helt slut och höll en paus på hästägande. Red andras hästar som medryttare, tills jag flyttade till andra sidan av landet och tog uppehåll.
Sen 5 år senare så hände covid, kriget och allt skit, så jag kände lite. Yolo.
Jag hade innan i livet tränat en del för en portugisk tränare på mitt halvblod, och även ridit lite iberier och kände mig såld. (Hade även någon PRE på besiktning som inte blev godkänt). Så snackade jag lite med
@warg och blev faktiskt helt övertygad om att det ju vore en Lusitano jag skulle köpa. Köpte från en känd uppfödare i Portugal och inte ångrat mig en sekund. Hon va inte riden nästan alls, bara inriden, kört för vagn en del. 5 år. Allt jag ville ha i en häst: snäll, tillgiven, känslig och bara en riktig stjärna att hantera. Kan rida ut själv och har utbildat henne själv. Rider ut i repgrimma och barbacka pad med. Skall tävla lite dressyr/WE sen är planen. (nu får det bli efter vi flyttat). Frisk och sund. Bra gångarter med, fast inte som ett flashigt halvblod, men viktigaste för mig va att ha en sund och frisk häst som jag kan lita på. Hon har byggt upp mitt självförtroende som hade hamnat på botten.
Är mitt hjärteshäst. Kan rida på ridbanan i mörket och en hare kommer springande tvärs igenom (har hänt mer än 1 gång nu) och hon gör ett super litet studs och sen är det inga mer konstigheter. Även när hon blir taggad eller spänt, så bockar hon typ aldrig, men gör mest ett litet studs. Väldigt uppskattat av matte!
Sen tycker man väl alltid sin egna kamel är snyggast eller