För mig beror det på hur gärna jag vill något/hur hårt jag är beredd att kämpa för det. Jag började utbilda mig inom ett område som jag trodde att jag brann för men där det råder stenhård konkurrens. Då tänkte jag som så att jag verkligen ville det och hade alla förutsättningar att bli riktigt duktig och kunna hävda mig i konkurrensen, och att det skulle vara värt osäkerheten bara jag fick hålla på med det jag ville.
Sedan upptäckte jag att det jag trodde att jag brann för råkade vara världens tristaste utbildning, och då fick jag tänka om. Eftersom jag då inte hade något jag verkligen brann för utan "bara" yrken som verkade superintressanta fick arbetsmarknaden betydligt större utrymme i mitt val, och jag skulle inte välja något där jag behövde kämpa för att få jobb.
Lite snurrigt kanske, men för mig var det viktigt att väga in hur gärna jag ville vs hur mycket jag skulle behöva jobba för det.
Sedan upptäckte jag att det jag trodde att jag brann för råkade vara världens tristaste utbildning, och då fick jag tänka om. Eftersom jag då inte hade något jag verkligen brann för utan "bara" yrken som verkade superintressanta fick arbetsmarknaden betydligt större utrymme i mitt val, och jag skulle inte välja något där jag behövde kämpa för att få jobb.
Lite snurrigt kanske, men för mig var det viktigt att väga in hur gärna jag ville vs hur mycket jag skulle behöva jobba för det.