Välja avelssto

[viltmilla]

Hur väljer ni rutinerade avelsston när ni köper in nya ston? (Förutom tilltalande härstamning och personlig bedömning av stoet.) Vore intressant att se vad som generellt väger tyngst. Tänker bla. på följande:
* Egna tävlings prestationer?
* Premierad?
* Visad på 3 - års test?
* Kvalitetsbedömning?
* BLUP index?
* Ålder?

Om ni tänker långsiktig avel skulle ni då välja ett äldre sto med högt BLUP och bedömd som unghäst men utan prestationer och tidigare föl?
Eller hur mkt mer lönsamt är det att välja ston med Elit själv, på mödernet eller möjlighet att få Elit på sikt?
(Tänker främst då efterfrågan vid försäljning alt investering i aveln.)

 

[ameo]

Nu är du nog enbart inriktad på halvblod, det finns fler raser...
Men om jag tänker på halvbloden så bryr jag mig föga om ifall de är visade på treårs eller kvalitets, eller ens visade alls. Tävlingsmeriter är ju alltid trevligt och underlättar lite när man ska sälja avkommorna.
BLUP struntar jag blankt i. Det är alldeles för mycket fel (och en del "svågerindex") i systemet för att det ska ha någon betydelse för mig.
Ålder - det beror ju liksom på. Köper man ett pensionerat svårklassto så lär det vara svårt att få loss den före 15 års ålder. Köper man en treåring med en utläkt skada så får man troligen fler avkommor... Nej, ålder spelar mindre roll.

Det jag ser som allra viktigast är stoets egenskaper. Hur är hon byggd, hur rör hon sig, hur hoppar hon? Och då är siffror från en bedömning inte särskilt intressanta utan jag vill se mekaniken, hur hon använder sin kropp och vad man kan göra av det. Jag vill också att hon ska ha en go ridbarhet, vara bekväm och trevlig att rida på.
För det är egenskaper som ger bra avkommor, inte siffror på ett papper.

Sen är det egentligen samma kriterier när jag köper ponny, det ska vara utmärkt exteriör och rastyp, bra gångarter med god mekanik. Och större ponny ska också hoppa väl. Och kunna hanteras och ridas av barn!

 

[viltmilla]

Glömde skriva att jag menar halvblod
Men om du har två likvärdiga avkommor där en av dem har meriterat möderne - blir efterfrågan högre på denna? Får du bättre betalt? Eller brukar köpare inte titta så mkt på mödernet?

 

[Görel]

Stam och individ. En grundförutsättning är att hästen har en ändamålsenlig exteriör. I stammen ser jag inte bara individerna utan även andra släktingar.

En visning betyder något bara om jag sett den. Har sett alldeles för många treårstest och kvalitetsbedömningar för att veta att en häst kan ha haft en dålig dag alternativt vara dåligt visad. Blup betyder ingenting för mig. Jag är främst intresserad av fälttävlansavel och blup mäter inte det (kolla Princess Fair).

Hur man värderar meriter på mödernet är olika, jag tycker t ex att det är mer intressant med en mormor som gett fem avkommor i medelsvår klass än en i svår klass.

Gamla ston som inte haft föl tidigare är generellt sett inte så intressanta. Det går inte att alltid ha sån tur som jag haft med ett sto som fick sin första avkomma som 16-åring.

 

[ameo]

Glömde skriva att jag menar halvblod
Men om du har två likvärdiga avkommor där en av dem har meriterat möderne - blir efterfrågan högre på denna? Får du bättre betalt? Eller brukar köpare inte titta så mkt på mödernet?

Enligt min uppfattning så är det få ryttare som har sån koll på avel att de ens skänker en tanke på mödernelinjer och sånt. Alldeles för många - sett ur uppfödarsynpunkt - stirrar sig blinda på pappa och morfar. Möjligen om mamman har färska, goda tävlingsmeriter, att det kan locka något. Är hästen en valack, vem bryr sig om stammen? Huvudsaken är väl att den kan hoppa? (ja, hopphästar är min inriktning, även om min nya tanthäst faktiskt är gångartsstammad - men hon är ju i första hand min ridhäst)

Min inställning är att föda upp hästar som jag själv skulle vilja rida. Jag inser att det är svårt att sälja föl och unghästar, så jag brukar inte anstränga mig nämnvärt. Det är lättare att få sålt en häst som är inriden så att det går att se dess gångarter under ryttare och hoppningen uppsuttet eller löshoppat. En bra individ går alltid att sälja.

 

[viltmilla]

Enligt min uppfattning så är det få ryttare som har sån koll på avel att de ens skänker en tanke på mödernelinjer och sånt. Alldeles för många - sett ur uppfödarsynpunkt - stirrar sig blinda på pappa och morfar. Möjligen om mamman har färska, goda tävlingsmeriter, att det kan locka något. Är hästen en valack, vem bryr sig om stammen? Huvudsaken är väl att den kan hoppa? (ja, hopphästar är min inriktning, även om min nya tanthäst faktiskt är gångartsstammad - men hon är ju i första hand min ridhäst)

Min inställning är att föda upp hästar som jag själv skulle vilja rida. Jag inser att det är svårt att sälja föl och unghästar, så jag brukar inte anstränga mig nämnvärt. Det är lättare att få sålt en häst som är inriden så att det går att se dess gångarter under ryttare och hoppningen uppsuttet eller löshoppat. En bra individ går alltid att sälja.

Ja en inriden häst är ju såklart lättare att sälja. Det kanske är som du säger att avel och sport ligger långt ifrån varandra i vart fall för bredden. Men att behålla fölen tills de är inridna och klara blir kostsamt och risk för skador på vägen. Kanske därför aveln minskat? Jag har haft långa diskussioner med min man ikväll om vi ska köpa ytterligare ett avelssto eller ej. Därav mina funderingar kring lönsamhet. Min tanke var att det borde bli lättare att sälja föl nu. Å andra sidan kanske aveln minskar för att folk vill köpa färdigt för tävling. Tack att du tog dig tid!

 

[Miaa]

Skulle jag köpa ett nytt avelstona eller ny ridhäst så går jag emot vad de andra säger för jag skulle naturligtvis titta på Treårstest och hur stammen ser ur om den är intressant sen gör jag en egen bedömning på vad jag själv tycker om hästen samt så skulle jag titta på hur stoet eller stostammen nedärver sig .

 

[viltmilla]

Skulle jag köpa ett nytt avelstona eller ny ridhäst så går jag emot vad de andra säger för jag skulle naturligtvis titta på Treårstest och hur stammen ser ur om den är intressant sen gör jag en egen bedömning på vad jag själv tycker om hästen samt så skulle jag titta på hur stoet eller stostammen nedärver sig .

Det är precis så jag själv tänker!
Om det räckte med personligt omdöme så skulle inte hingstarna prövas så hårt som de gör.
Ett sto är till skillnad från hingsten svårare att bedöma nedärvning på om mödernet inte har presterat. Hon får dessutom aldrig lika många avkommor som hingsten vilket borde ställa högre krav på urval för den individuelle uppfödaren.
Jag kan hitta ett mkt bra sto men som kanske inte alls nedärver sina starka egenskaper. Därav mina tankar kring äldre oprövat sto. Det blir självklart en ekonomisk fråga.

Jag investerar hellre i ett ungt sto som visats på 3 års alt kvalitet. Priset på ett sådant sto om hon ej är skadad blir däremot mkt högre och där blir frågan hur lönsamt det är. Om detta sto även har ett möderne med kända meriter och mormor med Elit så borde det vara en god investering.
Som uppfödare så borde det vara en stor glädje att ta ett sto från start som premieras uppåt på sikt. Verkar dock som uppfödare generellt tittar på den enstaka produkten - en bra avkomma. Då syftar jag på att det slumpvis produceras en eller ett par avkommor på samma sto utan en tanke på att investera i stoet. Det är givetvis första steget att få fram en bra avkomma men om man tänker långsiktigt? Hur letar uppfödare ston? Eller är det så att avel är mer hobby än lönsam verksamhet?

Sedan är det precis som Görel skriver även en fertilitets fråga särskilt på ett äldre sto. Men ett prestations sto i hög kondition kan vara mer inställd på prestation framför reproduktion. Så även om åldern är ung kanske jag måste ha i beräkningen att gå minus med tomt första året för att ställa om klockan hos stoet.

Jag tycker att det generellt delas alldeles för lite tankar och kunskap i urval av ston.

 

[Efwa]

Jag som inte håller på med avel (eller halvblod) skulle tänka så här när och om jag skulle köpa ett avelssto och helt börja från scratch; titta på stoets temperament och vad hon haft för föl tidigare och hur de ser ut och/eller presterar. Som sista grej skulle jag kolla stam beroende på om jag vet något särskilt om just den stammen.

Jag kan ju min ras så det skulle inte vara allt för svårt att ha koll på stammen. Men om jag skulle börja med en ny ras skulle det ändå vara i den ordningen jag skulle jobba. Det känns tryggare om man vet väldigt lite om rasen, att ta ett sto som redan fått bra avkommor. Stammen skulle jag fråga någon jag litade på.

 

[viltmilla]

Stam och individ. En grundförutsättning är att hästen har en ändamålsenlig exteriör. I stammen ser jag inte bara individerna utan även andra släktingar.

En visning betyder något bara om jag sett den. Har sett alldeles för många treårstest och kvalitetsbedömningar för att veta att en häst kan ha haft en dålig dag alternativt vara dåligt visad. Blup betyder ingenting för mig. Jag är främst intresserad av fälttävlansavel och blup mäter inte det (kolla Princess Fair).

Hur man värderar meriter på mödernet är olika, jag tycker t ex att det är mer intressant med en mormor som gett fem avkommor i medelsvår klass än en i svår klass.

Gamla ston som inte haft föl tidigare är generellt sett inte så intressanta. Det går inte att alltid ha sån tur som jag haft med ett sto som fick sin första avkomma som 16-åring.

Jag tänker då att en visning eller siffror på ett papper minskar i betydelse hos en etablerad uppfödare som anses tillförlitlig hos köpare.
Mitt personliga omdöme som nybörjare kan aldrig sälja på samma vis som ditt omdöme. Så för mig får siffror ett annat värde tänker jag. Sedan är det precis som du säger - dagsformen kan dra ned.
Jag såg ett mkt trevligt föl som visades i helgen men som rörde sig spänt. Han hade diarre stackaren och troligen ont, så hur lätt var det för honom att visa sina bästa rörelser. Han tappade minst två poäng.

 

[Görel]

Jag tänker då att en visning eller siffror på ett papper minskar i betydelse hos en etablerad uppfödare som anses tillförlitlig hos köpare.
Mitt personliga omdöme som nybörjare kan aldrig sälja på samma vis som ditt omdöme. Så för mig får siffror ett annat värde tänker jag. Sedan är det precis som du säger - dagsformen kan dra ned.
Jag såg ett mkt trevligt föl som visades i helgen men som rörde sig spänt. Han hade diarre stackaren och troligen ont, så hur lätt var det för honom att visa sina bästa rörelser. Han tappade minst två poäng.

Jag ska förtydliga att jag lägger vikt vid en visning med goda poäng men mindre vikt vid en visning med dåliga poäng om de som var med beskriver att det var något som påverkade hästen. Helst vill jag se film på visningen för att själv kunna bilda mig en uppfattning.

När man är nybörjade ska man ha kontakt med en verkligt kunnig person (inte någon som bara tror att de kan, såna finns det alltför gott om ) som man kan fråga om allt och på så sätt lära sig.

 

[Efwa]

Jag ska förtydliga att jag lägger vikt vid en visning med goda poäng men mindre vikt vid en visning med dåliga poäng om de som var med beskriver att det var något som påverkade hästen. Helst vill jag se film på visningen för att själv kunna bilda mig en uppfattning.

När man är nybörjade ska man ha kontakt med en verkligt kunnig person (inte någon som bara tror att de kan, såna finns det alltför gott om ) som man kan fråga om allt och på så sätt lära sig.

Det här tror jag är viktigt.... det första du skriver. Det är ju svårt att fejka bra poäng men alla kan ha en dålig dag. Speciellt föl och unghästar.

 

[viltmilla]

Ah då är jag med Görel! Det låter både vettigt och rättvist att vara öppen för en andra chans för de individer som för dagen får dåliga poäng.

Som visare måste man ju också få vara nybörjare och det blir ju kanske på bekostnad av hästen. Så flera faktorer spelar nog in.
Kan tänka mig att även domare ibland är omedvetet partiska när ungen med "rätt stam" kommer in eller visaren med "rätt namn" utifrån personligt tycke & smak. Det skulle nog iallafall jag vara.. tror jag.

 

[ameo]

Det är precis så jag själv tänker!
Om det räckte med personligt omdöme så skulle inte hingstarna prövas så hårt som de gör.
Ett sto är till skillnad från hingsten svårare att bedöma nedärvning på om mödernet inte har presterat. Hon får dessutom aldrig lika många avkommor som hingsten vilket borde ställa högre krav på urval för den individuelle uppfödaren.
Jag kan hitta ett mkt bra sto men som kanske inte alls nedärver sina starka egenskaper. Därav mina tankar kring äldre oprövat sto. Det blir självklart en ekonomisk fråga.

Jag investerar hellre i ett ungt sto som visats på 3 års alt kvalitet. Priset på ett sådant sto om hon ej är skadad blir däremot mkt högre och där blir frågan hur lönsamt det är. Om detta sto även har ett möderne med kända meriter och mormor med Elit så borde det vara en god investering.
Som uppfödare så borde det vara en stor glädje att ta ett sto från start som premieras uppåt på sikt. Verkar dock som uppfödare generellt tittar på den enstaka produkten - en bra avkomma. Då syftar jag på att det slumpvis produceras en eller ett par avkommor på samma sto utan en tanke på att investera i stoet. Det är givetvis första steget att få fram en bra avkomma men om man tänker långsiktigt? Hur letar uppfödare ston? Eller är det så att avel är mer hobby än lönsam verksamhet?

Sedan är det precis som Görel skriver även en fertilitets fråga särskilt på ett äldre sto. Men ett prestations sto i hög kondition kan vara mer inställd på prestation framför reproduktion. Så även om åldern är ung kanske jag måste ha i beräkningen att gå minus med tomt första året för att ställa om klockan hos stoet.

Jag tycker att det generellt delas alldeles för lite tankar och kunskap i urval av ston.

Först - att det generellt delas för lite tankar i ämnet - där vill jag rekommendera alla nya uppfödare att hitta sig en mentor, någon person man känner och litar på som har stor erfarenhet. Det kanske delas mer kunskaper och tankar mellan personer på det viset, än det gör öppet på nätet.

Sen - när det gäller avelshingstar och hur hårt de prövas, så finns det många aspekter på det. Jag är absolut för att hingstarna testas och får en någorlunda rättvis varudeklaration. Det är ju bland annat för att vi uppfödare ska slippa åka land och rike runt för att titta på alla tillgängliga hingstar och själva bilda oss en uppfattning. (sen brukar jag dessutom se åtminstone en dag av bruksprovet för att ha sett hingstarna live också) Plus att hingstarna kan användas till flera hundra ston om året numera.

Jag förstår inte riktigt hur du menar när du skriver "utan en tanke på att investera i stoet", det får du gärna utveckla lite mer.
För mig ligger utmaningen i att hitta rätt kombination av hingst och sto, för att avkomman ska bli det jag önskar.

Sen är jag kanske lite udda för jag gillar att gå mina egna vägar, lyssna på magkänslan och prova mig fram utifrån de kunskaper jag har för stunden.
Mitt första avelssto på halvblodssidan skulle nog ingen ha satt i avel om man bara tittat på siffrorna. Men hennes tre avkommor var alla av hög klass, varav den bästa fick hoppdiplom med 53 p, så helt ute på cykeltur var jag uppenbarligen inte. Dessutom var hennes bästa egenskaper såna som inte bedömdes på dåvarande treårspremiering - galopp, hoppning och framförallt ridbarhet långt över medel!
Mitt första shetlandssto i avel var aldrig visad när hon kom till mig. Hon kommer ur en ganska medioker stostam och pappan har väl förvisso lämnat en del bruksponnyer men inga exteriöra toppar. Detta stoet guldbelönades på utställning flera gånger och hon Elitpremierades med minsta antalet avkommor (6 st) som krävs för att de ska kunna få elit...
Ett annat shetlandssto jag köpte in har 7 avkommor, varav samtliga med hingstar ur helt olika blodslinjer. Det är väldigt intressant att göra så olika kombinationer när man ändå tror på dem. Det stoet blev klart för Elit förra helgen, då det blev ytterligare en diplomdotter...

Men jag har bara hållit på med hästavel sedan 1993, min inställning är att även om jag hunnit få ett antal föl sen dess så lär jag mig fortfarande massor på mitt experimenterande - som hittills varit ganska lyckat. (det märkligaste är när det senaste elitstoet betäcktes med en elitpremierad superhingst och avkomman blev den sämsta hon fått... Men det genetiska lotteriet slår inte alltid så som man önskar.)

Det är få förunnat att ha ekonomisk lönsamhet i sin hästavel, tyvärr.

 

[viltmilla]

Först - att det generellt delas för lite tankar i ämnet - där vill jag rekommendera alla nya uppfödare att hitta sig en mentor, någon person man känner och litar på som har stor erfarenhet. Det kanske delas mer kunskaper och tankar mellan personer på det viset, än det gör öppet på nätet.

Sen - när det gäller avelshingstar och hur hårt de prövas, så finns det många aspekter på det. Jag är absolut för att hingstarna testas och får en någorlunda rättvis varudeklaration. Det är ju bland annat för att vi uppfödare ska slippa åka land och rike runt för att titta på alla tillgängliga hingstar och själva bilda oss en uppfattning. (sen brukar jag dessutom se åtminstone en dag av bruksprovet för att ha sett hingstarna live också) Plus att hingstarna kan användas till flera hundra ston om året numera.

Jag förstår inte riktigt hur du menar när du skriver "utan en tanke på att investera i stoet", det får du gärna utveckla lite mer.
För mig ligger utmaningen i att hitta rätt kombination av hingst och sto, för att avkomman ska bli det jag önskar.

Sen är jag kanske lite udda för jag gillar att gå mina egna vägar, lyssna på magkänslan och prova mig fram utifrån de kunskaper jag har för stunden.
Mitt första avelssto på halvblodssidan skulle nog ingen ha satt i avel om man bara tittat på siffrorna. Men hennes tre avkommor var alla av hög klass, varav den bästa fick hoppdiplom med 53 p, så helt ute på cykeltur var jag uppenbarligen inte. Dessutom var hennes bästa egenskaper såna som inte bedömdes på dåvarande treårspremiering - galopp, hoppning och framförallt ridbarhet långt över medel!
Mitt första shetlandssto i avel var aldrig visad när hon kom till mig. Hon kommer ur en ganska medioker stostam och pappan har väl förvisso lämnat en del bruksponnyer men inga exteriöra toppar. Detta stoet guldbelönades på utställning flera gånger och hon Elitpremierades med minsta antalet avkommor (6 st) som krävs för att de ska kunna få elit...
Ett annat shetlandssto jag köpte in har 7 avkommor, varav samtliga med hingstar ur helt olika blodslinjer. Det är väldigt intressant att göra så olika kombinationer när man ändå tror på dem. Det stoet blev klart för Elit förra helgen, då det blev ytterligare en diplomdotter...

Men jag har bara hållit på med hästavel sedan 1993, min inställning är att även om jag hunnit få ett antal föl sen dess så lär jag mig fortfarande massor på mitt experimenterande - som hittills varit ganska lyckat. (det märkligaste är när det senaste elitstoet betäcktes med en elitpremierad superhingst och avkomman blev den sämsta hon fått... Men det genetiska lotteriet slår inte alltid så som man önskar.)

Det är få förunnat att ha ekonomisk lönsamhet i sin hästavel, tyvärr.

Ja det vore guld värt att ha en egen mentor! Men i min bekantskapskrets är det få som sysslar med hästavel & då är det inte SWB. Så det hjälper ju inte mig med mina funderingar. Raserna emellan skiljer sig alltför mycket. Likaså bedömningen.

Investering i stoet menar jag skillnaden på att välja ett sto som av tex ålder aldrig kan uppnå en högre bedömning som Elit alternativt att från början välja ett sto med kapacitet att bli Elit. Nu tänker jag i flera steg och långsiktigt avelsmål. Ett sådant sto kan ju i nästa led lämna ett stoföl som i sin tur premieras högt. Det jag menar är att på sikt ta fram flera starka ston. Kanske är det en stor dröm som få lyckas med och många andra kanske istället drömmer om att en dag föda fram en stjärna på tävlingsbanan.

Jag tror inte heller att det är fel att experimentera. Tvärtom tror jag att det kan vara gynnsamt att det finns de som vågar. Det är svårt att veta på förhand vilka gener som slår igenom så visst kan det finnas ston som inte alls utmärker sig och får en kanon. Även en "sämre" avkomma kan visa sig bli kanon. Titta bara på Helena Perssons skimmel med hemskt sadel läge.

Jag antar att uppfödare har olika avelsmål precis som hästköpare har olika mål med sin häst. Men om man avlar för försäljning så tänker jag att det blir naturligt att se över efterfrågan. Vad vill kunden ha? Vad lönar sig bäst? Om jag tänker försäljning av föl så måste jag tänka annorlunda än dig som är beredd att behålla avkomman och visa den riden.

Det vore konstigt om vi alla följde samma mall och inte heller särskilt gynnsamt för aveln. Men lärorikt att ta del av varandras erfarenheter och även funderingar gissar jag.

Varför tror du att aveln minskar?

 

[Görel]

Om du med att aveln minskar menar att färre ston betäcks, så verkar det ha vänt de senaste åren. Att det varit en nedgång beror på lågkonjunkturen när det var svårt att få avsättning för sina unghästar. Många spekulanter ville inte betala för bra hästar.

 

[sorbifolia]

Vilken interessant tråd!

Nu är ju inte jag en "rutinerad" uppfödare, jag har endast två egna avelsston och har hittils född upp en avkomma... men delar gärna mina tanker ändå om hur jag plockar ut ston som jag vill använda i avel.

Jag föredrar att köpa (eventuelt låna) ston som är visade/bedömda (med bra resultat givetvis), och som haft minimum en avkomma innan. De ston som har riktigt bra tävlingsmeriter samt hög avelsvärde kommer tyvärr sällan för salu på den öppna marknaden, enligt min erfarenhet...

Senn håller jag med om att et sämre resultat på en bedömning inte behöver utesluta ett sto - har hon t.ex. en interessant stam eller bra meriter kan hon vara interessant ändå.
Mitt senast inköpte sto är t.ex. endast visad exteriört och fick då mestadels 7-or, vilket ju inte är direkt lysande, men jag tycker om hennes exteriör/typ, hon hoppar helt fantastisk, har en bra stam och har haft en avkomma som blev utplockad till elitauktion - detta gör att jag tycker hon har tillräckligt med kvalièer för att jag skulle vilja använda henne i avel.

Vad gäller temperament så har jag nog för vana att köpa ston som är liiite svårridna.... jag gillar ston med "personlighet" och de måste vara känsliga, reaktionssnabba och med mycket power, dvs. inga nybörjarhästar direkt. Fast de måste vara snälla att handtera till vardags - de kommer ju att vara förebilder för sina föl!

Slutligen så måste jag personligen gilla stoet såpass mycket att jag inte blir besviken om jag får en avkomma som är precis som hon. Hon får alltså inte ha några egenskaper som jag absolut inte vill ha i en avkomma, därför att det går ju inte att välja vad som nedärvs och vad som inte gör det...

 

[rebus]

Hur väljer ni rutinerade avelsston när ni köper in nya ston? (Förutom tilltalande härstamning och personlig bedömning av stoet.) Vore intressant att se vad som generellt väger tyngst. Tänker bla. på följande:
* Egna tävlings prestationer?
* Premierad?
* Visad på 3 - års test?
* Kvalitetsbedömning?
* BLUP index?
* Ålder?

Om ni tänker långsiktig avel skulle ni då välja ett äldre sto med högt BLUP och bedömd som unghäst men utan prestationer och tidigare föl?
Eller hur mkt mer lönsamt är det att välja ston med Elit själv, på mödernet eller möjlighet att få Elit på sikt?
(Tänker främst då efterfrågan vid försäljning alt investering i aveln.)

För mig väger temperamentet hos stoet tyngst, det är en individ jag själv ska tillbringa mycket tid med, och då ska hon enligt mig vara trevlig att umgås med. Övriga kriterier som är viktiga för mig är att exteriören ska vara hyfsat korrekt, god fertilitet, föla lätt, vara bra mamma till sina föl, inte vara alltför svårfödd, ska kunna gå utan skor. Visst är de bra med egna prestationer, men inget måste för mig om hon lämnar god ridbarhet och prestationsförmåga till avkommorna, åldern spelar heller inte så stor roll för mig, inte att hon är visad heller. BLUP säger inte mig så mycket- jag har själv haft två fantastiska elitston med låga BLUP värden.

Lönsamheten är en annan sak- det man tjänar mest på, förutsatt att man har ett bra hästmaterial, är bra utbildning av hästarna och att skaffa och upprätthålla ett bra nätverk så att man kan sälja sina uppfödningar genom det. En annan sak är att själv kunna sålla och sälja av de uppfödningar som inte riktigt håller måttet i tidig ålder, detta för att minimera förlusten vid en försäljning. Det kostar lika mycket att hålla och utbilda mediokra hästar som bra hästar, men skillnaden är vad man får vid en försäljning.

 

[ameo]

Ja det vore guld värt att ha en egen mentor! Men i min bekantskapskrets är det få som sysslar med hästavel & då är det inte SWB. Så det hjälper ju inte mig med mina funderingar. Raserna emellan skiljer sig alltför mycket. Likaså bedömningen.

Jag ser det helt tvärt om. Jag har i många år sagt - vilket de som känner mig IRL kan intyga - att min shetlandsavel är ett billigt sätt att lära mig halvblodsavel... Skillnaden är mindre än man tror!

Investering i stoet menar jag skillnaden på att välja ett sto som av tex ålder aldrig kan uppnå en högre bedömning som Elit alternativt att från början välja ett sto med kapacitet att bli Elit. Nu tänker jag i flera steg och långsiktigt avelsmål. Ett sådant sto kan ju i nästa led lämna ett stoföl som i sin tur premieras högt. Det jag menar är att på sikt ta fram flera starka ston. Kanske är det en stor dröm som få lyckas med och många andra kanske

Jag tror att de flesta uppfödare - jag har inte träffat någon som inte gör det - siktar både mot att sälja avkommor och att lyckas föda upp en dotter eller två som kan ta över avelsboxen efter sin mamma. Men det är inte alltid man lyckas.

Varför tror du att aveln minskar?

Det finns många orsaker till det.
En av orsakerna är att svenska hästköpare inte har förstånd att värdera att de kan ta reda på allt om hästens bakgrund. De flesta svenskfödda hästar

 

[viltmilla]

Jag ser det helt tvärt om. Jag har i många år sagt - vilket de som känner mig IRL kan intyga - att min shetlandsavel är ett billigt sätt att lära mig halvblodsavel... Skillnaden är mindre än man tror!