A
Annea
För ett par veckor sedan köpte vi en 8-årig valack till dottern, allt verkade lovende på provridningen, han var pigg men inte mer än hon klarade av honom utan problen både i paddock och i skogen.
När han kom hem till oss var han reserveret och svår att komma nära i hagen där han går med två andra hästar. Det har dock blivit mycket bättre så nu kommer han fram till oss på eftermiddagen när de andra två har gått in.
När dottern skulle rida honom efter hemkomsten var han väldig het och vid andra tillfället rusade han tvärs genom ridhuset så hon till slut trillade av. Nästa dag stegrade han sej rätt upp. Nu vågar hon inte rida honom alls. Vi har haft en annan islandshästkunnig ryttare att prova honom och hon säger att han verkar mycket känslig för hjälperna, men hård i munnen. Han är stel och spänd tycker inte om situationen, dessutom är han väldig rädd för spön.
När vi köpte honom var det kärlek vid första ögonkastet för dottern och vi har inte lyckats att få reda på så mycket om hans bakgrund, men han kom från Danmark, där han är född, för två månader sedan. Dessutom vet vi att han blev skuren så sent som i våras. Veterinärbesiktningen vid köpet var utan anmärkning. Vi har iallafall bestämt att göra en ryggutredning på honom för att förhoppningsvis utesluta att han har ont någonstans.
Utöver själva ridningen är han hur charmig och go som helst, vill gärna klappas och borstas, är problemfri att lasta och sko, tycker om promenader i skogen och då följer han ledaren exakt i tempo. Han låter sej inte heller bekomma när vi möter andra hästar, bilar m.m. Dottern håller på med en del lederskapsövningar och flyttningar från marken men vi skulle vilja ha lite tips på hur vi hanterar ridsituationen framöver och kanske något bud på varför han beter sej på detta viset efter hemkomsten.
/Annea
När han kom hem till oss var han reserveret och svår att komma nära i hagen där han går med två andra hästar. Det har dock blivit mycket bättre så nu kommer han fram till oss på eftermiddagen när de andra två har gått in.
När dottern skulle rida honom efter hemkomsten var han väldig het och vid andra tillfället rusade han tvärs genom ridhuset så hon till slut trillade av. Nästa dag stegrade han sej rätt upp. Nu vågar hon inte rida honom alls. Vi har haft en annan islandshästkunnig ryttare att prova honom och hon säger att han verkar mycket känslig för hjälperna, men hård i munnen. Han är stel och spänd tycker inte om situationen, dessutom är han väldig rädd för spön.
När vi köpte honom var det kärlek vid första ögonkastet för dottern och vi har inte lyckats att få reda på så mycket om hans bakgrund, men han kom från Danmark, där han är född, för två månader sedan. Dessutom vet vi att han blev skuren så sent som i våras. Veterinärbesiktningen vid köpet var utan anmärkning. Vi har iallafall bestämt att göra en ryggutredning på honom för att förhoppningsvis utesluta att han har ont någonstans.
Utöver själva ridningen är han hur charmig och go som helst, vill gärna klappas och borstas, är problemfri att lasta och sko, tycker om promenader i skogen och då följer han ledaren exakt i tempo. Han låter sej inte heller bekomma när vi möter andra hästar, bilar m.m. Dottern håller på med en del lederskapsövningar och flyttningar från marken men vi skulle vilja ha lite tips på hur vi hanterar ridsituationen framöver och kanske något bud på varför han beter sej på detta viset efter hemkomsten.
/Annea