Vad vågar man göra egentligen?

Status
Stängd för vidare inlägg.
U

ulda

Var på Gröna Lund förra helgen, var då i v 16. Jag dristade mig till att åka både bergbanan och Vilda musen, trots att gravida avråddes. Jag resonerade som så att jag har visserligen haft lite bäckenbottesbesvär men dessa gör inte ont utom när jag går, och i dessa åkattraktioner sitter man ju ner och dessutom älskar jag berg-och-dalbanor så rädd blir jag inte och säkerhetsspaken sitter ju snarare på låren än på magen. Så här i efterhand är jag jätteglad att jag vågade åka trots graviditeten för det var inga problem alls och vi hade en underbar dag på Grönan.

Nåväl, framåt sommaren (borde ju vara ca 6 veckor tills dess nu) ska jag på två möhippor och det kommer vara jiu-jitsu på den ena och karate på den andra. Men kanske är detta lite väl magstarkt? Eller vad tror ni - kanske kan man vara med på aktiviteten när de visar hur man gör men sen inte vara med i själva kastandet och sparkandet (alltså om de visar en på egen hand men inte om man fightas i par). Och gocart eller minicars ska vi också åka. Vågar man åka sånt med en kula på magen (om man fortfarande mår bra såklart) eller är det omöjligt?! Känner mig lätt förvirrad, Malin Baryard hoppade ju jättelänge (fast hon verkar ju vara superwoman, så några såna planer har jag inte). Hur mycket ska man våga egentligen, så länge som det känns som att man kan?
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Vad vågar man göra egentligen?

Jag red ganska länge under mina graviditeter, men det var okej enl min BM eftersom jag hade ridit i princip dagligen i massor med år. Däremot så avrådde hon från att göra saker som man inte gjorde annars. Jag skulle nog avstå från kampsport iaf...Det kan ju inträffa olyckor inom gocart också, det är väl egentligen upp till dig vad du vågar prova.
 
Sv: Vad vågar man göra egentligen?

jag tror att du kommer att känna själv vad som är lämpligt. Själv har jag varit väldigt försiktig medan många kompisar varit mycket tuffare. Jag resonerar som så att jag alltid varit mycket aktiv och känner ingen som helst press att utsätta mig för skador under den korta tid i livet som man är på smällen.
 
Sv: Vad vågar man göra egentligen?

Jag skulle iallafall undvika sådant som innehåller G-krafter... Typ berg- och dalbana och sådant, det är inte tänkt att kroppen ska klara av att skydda bäckenbotten etc från den typen av påfrestningar. Alla stridspiloter är "grounded" från flygningarna under graviditet, just pga att man inte vet hur mycket G-kraft graviditeten tål.
 
Sv: Vad vågar man göra egentligen?

ulda skrev:
Var på Gröna Lund förra helgen, var då i v 16. Jag dristade mig till att åka både bergbanan och Vilda musen, trots att gravida avråddes. Jag resonerade som så att jag har visserligen haft lite bäckenbottesbesvär men dessa gör inte ont utom när jag går, och i dessa åkattraktioner sitter man ju ner och dessutom älskar jag berg-och-dalbanor så rädd blir jag inte och säkerhetsspaken sitter ju snarare på låren än på magen. Så här i efterhand är jag jätteglad att jag vågade åka trots graviditeten för det var inga problem alls och vi hade en underbar dag på Grönan.

Nåväl, framåt sommaren (borde ju vara ca 6 veckor tills dess nu) ska jag på två möhippor och det kommer vara jiu-jitsu på den ena och karate på den andra. Men kanske är detta lite väl magstarkt? Eller vad tror ni - kanske kan man vara med på aktiviteten när de visar hur man gör men sen inte vara med i själva kastandet och sparkandet (alltså om de visar en på egen hand men inte om man fightas i par). Och gocart eller minicars ska vi också åka. Vågar man åka sånt med en kula på magen (om man fortfarande mår bra såklart) eller är det omöjligt?! Känner mig lätt förvirrad, Malin Baryard hoppade ju jättelänge (fast hon verkar ju vara superwoman, så några såna planer har jag inte). Hur mycket ska man våga egentligen, så länge som det känns som att man kan?

Jag tycker du resonerar synnerligen korkat. :mad: Vad har Malin B med dig att göra? Att dessuom åka berg-o-dalbana när det inte är rekommenderat är urdumt.

Vad vill du uppnå med dumdristighet? varför ta risker? Jag menar inte att du skall passiviseras totalt, men det där "graviditet är ingen sjukdom" går till överdrift. Varför inte vara lite försiktig. Fattar du inte hur illa du skulle må om du får missfall eller komplikationer?

Oavsett anledning skulle du kanske anklaga dig själv. I synnerhet när du faktiskt vet att du gjort grejer som nog inte var så bra?

Att vara med på kampsporter låter om möjligt ännu mer idiotiskt. Ta hand om dig istället och lycka till med bebisen.

I all välmening "skäller" jag på dig. Tänk vad ledsen du skulle bli om något gått snett.
 
Sv: Vad vågar man göra egentligen?

Jag anser också att det kan vara värt att vara lite extra försiktig under den korta period som du är gravid. Att rida långt in i graviditeten som Malin gjorde kan ju anses vara ofarligt om man är van att rida dagligen, men det som gjorde att jag avstod var risken (om än väldigt liten) att ramla av...

Jag säegr som föregående talare: Varför chansa? Var rädd om dig och var lite överdrivet försiktig istället för tänk vad olyckligt du skulle bli OM något gick snett...

Lycka till med graviditet och bebis. :)

//C
 
Sv: Vad vågar man göra egentligen?

Det är nog bara du själv som kan svara på hur mycket just du "skall" våga medan du är gravid - här kommer du ju som du märker att få väldigt olika svar!

Jag hade nog själv inte ens reflekterat över att låta bli att åka berg-och-dalbana när jag var gravid (om det inte var så sent i graviditeten att det var obekvämt). De G-krafter man utsätts för där är ju inte direkt jämförbara med vad en stridspilot utsätts för....

Beträffande kampsport så hade jag nog gjort som du verkar vara inne på - bett om någon sorts enskild instruktion för att undvika att få sparkar/slag eller bli kastad. Och att vara med är ju trevligt även om man inte kan delta i alla moment!

Sedan är det ju också så att de som tillhandahåller olika aktiviteter eller produkter gärna vill ha "ryggen fri", och därmed går ut med att deras aktivitet/produkt ej kan rekommenderas till gravida. Det behöver inte betyda att det är direkt farligt, utan betyder oftast bara att man inte vet om det kan få konsekvenser för gravida, eftersom man inte provat/testat....

Jag måste erkänna att jag, när jag var gravid, var dödstrött på allt "ät-inte-det" och "gör-inte-det" som man (i all välmening!!!) fick höra från alla håll. Självklart FINNS det saker som är olämpliga att äta eller göra, men det måste också finnas lite utrymme att leva....
 
Sv: Vad vågar man göra egentligen?

Roheryn skrev:
Jag måste erkänna att jag, när jag var gravid, var dödstrött på allt "ät-inte-det" och "gör-inte-det" som man (i all välmening!!!) fick höra från alla håll. Självklart FINNS det saker som är olämpliga att äta eller göra, men det måste också finnas lite utrymme att leva....

Samma här... jag tränade kampsport under första hälften av graviditeten (med mina gamla träningskompisar som förstås var rädda om mig och magen), gick på intensivgympapass till vecka 30 ungefär och mjukgympade samt åkte långfärdsskridskor resten av tiden. För det är vad JAG mår bra av att göra! Fick en del kommentarer om att jag till exempel cyklade överallt - men hallå, är det inte rätt farligt att åka bil också, vilket de flesta gravida gör varje dag? Man måste, som sagt, avgöra själv vad som är viktigt för en och vad man kan prioritera bort som onödiga risker. Jag hade dessutom en barnmorska som tyckte det var toppen att jag var så rörlig och aktiv, så jag kände att jag hade hennes stöd i mina val.
 
Sv: Vad vågar man göra egentligen?

Så länge allt känns bra så kan man köra på. Jag tävlade hoppning 3 dgr innan förlossningen med 3an. Inget att rekommendera för andra kanske. Har åkt berg o dal banan gravid däremot så hoppade jag över fritt fall. Det som inte var problem för mig kan vara problem för dig och vice versa. Ha bra kontakt med din BM så får du mer individuella besked. Man ska nog inte fördömma andras val när de är gravida. Vill man sitta med fötterna högt och bara äta morotsstavar så är det okej för mig likaså om man vill leva normalt.
 
Sv: Vad vågar man göra egentligen?

Berg-och-dalbana skulle jag nog inte åka, men så är jag inte jättevan att göra det heller.
Att på en möhippa "träna" lite kampsport är ju bara kul, du känner ju själv hur rörlig du är, sen fattar ju vem som hellst att du inte ska kastas runt eller sparkas på, men det får man väl knappast göra som nybörjare heller (för det var det jag fattade det som att ni var/är) .
Om du känner att du vill åka gocart, om du känner att du vill fajtas i toppen eller åka med på "släng" bakom för att i alla fall få åka, det är ju upp till dig, kommer du ner bakom ratten, får säkerhetsbältet UNDER magen, ja men då är det väl inga problem egentligen.

De flesta av oss lever redan i en farlig miljö, jag menar ju inte att man ska ta en massa risker och plötsligt komma på att man ska hoppa bungyjump osv
Heller ska man inte titta snett på just de som sitter med fötterna högt och tuggar morotstavar :D en hel graviditet, för det är kanske just det som just de känner att de klarar av.

Mår man bra, är medveten om riskerna, känner du dig osäker inför tex gocarten, åk inte då, eller åk lite bakom så du inte riskerar att krocka där framme.
Visst, man ska inte överdriva det här med att "graviditet inte är en sjukdom", och jag tycker inte att Malin B gjorde ett bra val genom att tävla på den nivån så länge, men å andra sidan finns det de som rider betydligt sämre än henne som tävlar långt in i graviditeten.
Själv tänkte jag rida på min snälla gamla tant så länge jag bara kunde, fick ont plötsligt i v.24 och kunde inte ens ta en skrittur om jag hade tänkt mig att kunna ens GÅ dagen efter... och efter det fick jag ta det lugnt.

En vän till mig som gifte sig och jag var tärna runt v.30, hon var orolig för att jag ens skulle ta mig fram till altaret.. och föreslog att jag kunde sitta där framme hela tiden... :smirk: Hm, jag KAN gå sa jag, men hon var mycket orolig för mig (allt av välvilja såklart!! :) )

Oj så långt det här blev.. hoppas att du fattade hur jag menade och gör dina val efter dig själv och fråga din barnmorska om saker som du funderar på kan vara tveksamma!
 
Sv: Vad vågar man göra egentligen?

Deepestsea,

1. Man avråddes inte bergbanan, de sa att man fick bestämma själv. Om jag hade varit höggravid hade jag bedömt riskerna som större. Eller om jag varit i de allra tidigaste veckorna också.

2. Jag har fått missfall tidigare, så jag vet mycket väl hur det känns. De allra flesta mf beror på kromosomavvikelser, ej fysisk aktivitet.

3. Vad gäller kampsport, se vad Roheryn skrev.
 
Senast ändrad av en moderator:
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp