Jag har testat allt.
Torv var vad vi började med. Mörkt, svårmockat (särskilt då när man var ny som hästägare och inte hade inne snitsen), tyckte det dammade ner allt och med en skimmel var det ingen höjdare.
Gick vidare till spån, och det trivdes jag bra med. Minuset var väl att det var så sabla dyrt på slutet, men vi köpte av stallägaren som körde in pallarna med traktorn, så det var åtminstone smidigt. Med min ena häst lyckades vi ha en torvbädd i botten med spån ovanpå, som också fungerade bra, men den andra hästen bara stökade till bädden och det blev aldrig någon riktig bädd av det egentligen utan såg mest smutsigt ut.
Sen körde vi på papper ett tag, som var utan tvekan det billigaste, men det dammade apa och flyger runt överallt. Vi hade pappret hemma i trädgården till och med, trots att vi inte har hästarna hemma, för det följde med skorna och lossnade mellan bilen och ytterdörren.
I ett stall fanns bara halm, som de flesta lovordar, men det var heller inget för mig. Det var nog, tillsammans med torven, istället det värsta. Hästen åt upp mer än hälften varje natt, så det gick åt massor, det var svårmockat, tungt och luktade verkligen kiss. Fanns inte en chans att bara snabbt kunna springa inom stallet i "civila" kläder, lukten satte sig direkt. Att det är rent och luktar fräscht i stallet står väldigt högt på min viktighetslista, så halmen var rena mardrömmen.
Nu har jag sen dryga året tillbaka spånpellets, och det var som att hitta hem. Jag har en relativt liten box, till en relativt liten häst, och om jag lägger in sex säckar i boxen från början behöver jag bara fylla på med en säck ungefär en gång i veckan, vilket gör att kostnaden för ströet ligger på mindre än 200 kronor/månad. Det är lätt att mocka i, suger upp bra, luktar ingenting. Enda minuset jag har märkt av var att nu på slutet när hästarna var inne så lite blev det lite dammigt, men inte värre än de andra alternativen jag testat. Jag kommer aldrig byta strö.
Torv var vad vi började med. Mörkt, svårmockat (särskilt då när man var ny som hästägare och inte hade inne snitsen), tyckte det dammade ner allt och med en skimmel var det ingen höjdare.
Gick vidare till spån, och det trivdes jag bra med. Minuset var väl att det var så sabla dyrt på slutet, men vi köpte av stallägaren som körde in pallarna med traktorn, så det var åtminstone smidigt. Med min ena häst lyckades vi ha en torvbädd i botten med spån ovanpå, som också fungerade bra, men den andra hästen bara stökade till bädden och det blev aldrig någon riktig bädd av det egentligen utan såg mest smutsigt ut.
Sen körde vi på papper ett tag, som var utan tvekan det billigaste, men det dammade apa och flyger runt överallt. Vi hade pappret hemma i trädgården till och med, trots att vi inte har hästarna hemma, för det följde med skorna och lossnade mellan bilen och ytterdörren.
I ett stall fanns bara halm, som de flesta lovordar, men det var heller inget för mig. Det var nog, tillsammans med torven, istället det värsta. Hästen åt upp mer än hälften varje natt, så det gick åt massor, det var svårmockat, tungt och luktade verkligen kiss. Fanns inte en chans att bara snabbt kunna springa inom stallet i "civila" kläder, lukten satte sig direkt. Att det är rent och luktar fräscht i stallet står väldigt högt på min viktighetslista, så halmen var rena mardrömmen.
Nu har jag sen dryga året tillbaka spånpellets, och det var som att hitta hem. Jag har en relativt liten box, till en relativt liten häst, och om jag lägger in sex säckar i boxen från början behöver jag bara fylla på med en säck ungefär en gång i veckan, vilket gör att kostnaden för ströet ligger på mindre än 200 kronor/månad. Det är lätt att mocka i, suger upp bra, luktar ingenting. Enda minuset jag har märkt av var att nu på slutet när hästarna var inne så lite blev det lite dammigt, men inte värre än de andra alternativen jag testat. Jag kommer aldrig byta strö.