Vad sparar du på?

[Pancakes]

Jag fick nyligen ännu ett gäng flyttlådor från min bror med mina gamla saker. Jag är en sån där nostalgisk person som lätt fäster mig vid prylar och kan vara ganska dålig på att göra mig av med grejer. Nu till exempel tittar jag ner i en låda med mina favoritbarbiedockor, mina två äldsta gosedjur, en hatt jag hade när vi slutade nian där det finns hälsningar från klasskamrater varav jag har kontakt med extremt få idag. En annan låda är full med gosedjur. En är gamla pussel och spel. Mitt förråd är redan ganska fullt och jag skulle tycka det var befriande att inte stirra på alla lådor med sparade saker varje gång jag går ner dit. Samtidigt är jag rädd att senare i livet ångra att jag gjort mig av med för mycket, men jag kan inte riktigt förstå varför det skulle vara så himla spännande med gamla leksaker, skolarbeten och teckningar heller.

Hur tänker du? Vad sparar du på och vad gör du dig av med?

 

[strawberrysylt]

Jag är likadan och har också en massa lådor med gamla grejer sparade. Men, det mesta står hemma i min pappas hus och han har så mkt egna saker så mina märks knappt så de kan stå där de står.

Däremot, i min lägenhet försöker jag att hålla det cleant. Sitter just i detta nu och laddar inför att åka hem och rensa i förrådet och garderoben där och bl a lägga ut lite kläder på Tradera... Får väl se hur det går med det.. Kan fästa mig något otroligt vid vissa klädesplagg också och sparar dem fast jag inte använt dem på x antal år... heja.

Jag drömmer om en garderob som består endast av hela och rena plagg som jag faktiskt använder.

 

[TheRedLightning]

Hur tänker du? Vad sparar du på och vad gör du dig av med?

Jag har kvar nästan alla mina teckningar, hästarna jag lekte med (de agerar nu dekor på toppen av bokhyllan), några skolarbeten ligger framme (speciellt de från gymnasiet, läste estetisk bild & form), en kramdjurs delfin, som även ligger framme i sängen och henne ligger mig varmt om hjärtat, då det är min enda tröst när jag är ledsen och ensam (somnat många nätter med henne tätt i armarna med tårar rullande nerför kinderna, så jag har inte hjärta att göra mig av med henne), vissa av mina kramdjur kan jag inte göra mig av med, några har fått gå till secondhand. Har passat på att rensa lite när jag flyttat.

Det jag sparat på har varit sådant som skulle vara kul att ha när jag är äldre att kunna blicka tillbaka på minnena. Blir nog en ny rensning vid en eventuell andra flytt.

 

[Septicemia]

Jag försöker att bara spara på sådant jag vill ha framme och/eller tar fram ofta för att titta på eller använda. Risken är stor att allt för mycket bara läggs på hög i källaren. Med det sagt så finns det en hel del grejer här hemma som har stort affektionsvärde för mig från min uppväxt. Lite barn- och ungdomsböcker, tavlor, spelkonsoler, filmer och skivor.

Skolarbeten och liknande har jag aldrig velat spara, det som finns kvar är bilder från någon fotokurs på gymnasiet. Jag blir nog mer nostalgisk över porslin som mormor brukade duka med när jag var liten än mina egna prylar.

 

[Pancakes]

Jag är likadan och har också en massa lådor med gamla grejer sparade. Men, det mesta står hemma i min pappas hus och han har så mkt egna saker så mina märks knappt så de kan stå där de står.

Så var det för mig också, tills farsan sålde huset och flyttade

 

[Pancakes]

I en låda i en låda uppenbarar sig ett tjugotal mjukisdjur från studentexamen 2006 Är det någon idé att lämna sånt till second hand?

 

[avslutat medlemskap]

Jag hivar massor, är det inte reservdelar till nåt jag äger, något som ska ingå i ett framtida eller påbörjat projekt eller rena råvaror så åker det. Gamla skolarbeten, hemska saker som gjordes i slöjden eller lekis, högvis med foton jag aldrig tittar på och gamla spel och gosedjur fick bli värme för flera år sen, varför spara på skit som ingen vill ha liksom? Jag håller på med en rejäl utrensning nu av bla. skrot som aldrig kommer att återanvändas som material, det enda jag sparar är virke och byggnadsmaterial som antingen ska byggas av eller bli ved och värma huset.

 

[strawberrysylt]

Så var det för mig också, tills farsan sålde huset och flyttade

Oops ^^ haha, min pappa skulle aldrig kunna flytta även om han velat, just för att han har för mycket skit^^.

 

[Bison]

Typ inget.
Jag är inte nostalgiskt och har fäster mig inte vid prylar.

 

[kolblakkur]

Kastar allt med glädje.

 

[Elegant machinery]

Jag fick nyligen ännu ett gäng flyttlådor från min bror med mina gamla saker. Jag är en sån där nostalgisk person som lätt fäster mig vid prylar och kan vara ganska dålig på att göra mig av med grejer. Nu till exempel tittar jag ner i en låda med mina favoritbarbiedockor, mina två äldsta gosedjur, en hatt jag hade när vi slutade nian där det finns hälsningar från klasskamrater varav jag har kontakt med extremt få idag. En annan låda är full med gosedjur. En är gamla pussel och spel. Mitt förråd är redan ganska fullt och jag skulle tycka det var befriande att inte stirra på alla lådor med sparade saker varje gång jag går ner dit. Samtidigt är jag rädd att senare i livet ångra att jag gjort mig av med för mycket, men jag kan inte riktigt förstå varför det skulle vara så himla spännande med gamla leksaker, skolarbeten och teckningar heller.

Hur tänker du? Vad sparar du på och vad gör du dig av med?

Festkläder Har säkert 30 par cocktailklänningar och minst lika många pumps som jag handen på hjärtat aldrig kommer använda igen. Men det tar emot att sälja dem eftersom det inte skulle generera några pengar utan bara bli massa jobb, plus att det känns så definitivt att ungdomens glada dagar är över

 

[nightcrawler]

Sparar på alldeles för mycket grejer. Har väldigt svårt att slänga eller göra mej av med. Har sparat det mesta av mina leksaker. Ifall jag nån gång skulle skaffa barn. Men har lyckats sälja några grejer till my little pony och mitt dockskåp. Med det sved i hjärtat.
Försöker ta tag i mej själv lite då och då för å rensa. Antingen blir det tippen eller bortskänkes eller sälja. Tycker inte om att slänga saker som är hela och användbara men vill ingen ha skiten så måste man ju. Har jättesvårt för slit och släng och det tar emot att köpa nytt även om jag gillar att köpa nytt.
Kläder sliter jag på tills dom är trasiga eller ser för skabbiga ut. Samma med skor.
Hästtäcken sparas för att kunna plocka reservdelar från.
Och när mamma gick bort så fick jag svårt att göra mej av med saker jag fått av henne eller som jag förknippar med henne.

 

[Stefffie]

Jag sparar mest behandiga grejer som far plats i en skokartong - biljetter (teater, evenemang, tag till sarskilda destinationer) och brev, vykort och tackort, medaljen fran maratonet, en o annan rosett. Har flyttat var 18/24 manad de senaste 8 aren, och varje hus/lagenhet har typ en liten minneslada i form av en skokartong. Tycker det ar kul att ha ett litet arkiv av varje del av mitt liv.

 

[Emro]

Jag försöker verkligen göra mig av med allt som inte kan komma till någon vettig användning. Jag är liksom precis som du en sån där som samlar på allt. Samtidigt inser jag ju att det är ju bara jag som har glädje av de där sakerna så jag får jobba med mig själv och släppa taget.

 

[pollex]

Det mesta från min barndom är slängt, men jag har kvar en del dagböcker (från olika perioder under åldrarna 8-17 typ) och foton (från när jag blivit så stor att jag fotograferade själv, samt lite skolkataloger). Inga skolarbeten, men en pärm med teckningar som mamma sparat från innan skolstart. Lite gosedjur och bilderböcker finns också kvar, dem har barnen nu. Balklänningen från nian som mamma sydde, 2020 är det 20 år och tre barn sedan dess och då ska jag bannemig prova den på

 

[TygerTyger]

Jag har slängt det mesta vid det här laget. När jag hittar något som jag visserligen inte vill använda men är rädd att sakna som minnessak så fotar jag det. Digitala bilder tar ingen plats.

 

[whalan]

Har också sparat väldigt mycket. Nu har jag dock äntligen börjat rensa. Förut tänkte jag t.ex. att det var bra att spara skolpapper från gymnasiet, men nu är det hela 15 år sedan jag tog studenten! De har legat orörda i lådor sedan dess.
Tiderna förändras, mina barn kommer troligen inte vilja leka med mina gamla gosedjur. Favoritnallen kommer dock få stanna.

 

[tanten]

Jag tycker att jag slänger det mesta, men hittar med jämna mellanrum något jag sparat av oklar anledning.

Mitt mantra är att mitt enda barn inte ska behöva ägna veckor och månader åt att slänga sådant jag inte slängt. Jag är föga sentimental. Det enda jag sparat är sådant jag fått av vänner. Presenter som finns kvar som minnen av vänskap.

 

[Seabaz]

Jag har en flyttkartong och en fodertunna med sparat skit i min brors förråd i Sverige.

Här i Aus lever jag (vi, jag och sambo) som minimalister.
Jag tar ofta hem nån snäcka då och då från stranden och sparar i min snäckskål. Men det är nog allt.
Vi sparar inte på nåt annat än pengar egentligen..

Vi köper bara nya kläder/skor när vi verkligen behöver det.

Vi äger inga möbler eller köksgrejer ens som knivar och gafflar, pannor och glas..

Känns himla skönt faktiskt!

 

[Septicemia]

Jag har en flyttkartong och en fodertunna med sparat skit i min brors förråd i Sverige.

Här i Aus lever jag (vi, jag och sambo) som minimalister.
Jag tar ofta hem nån snäcka då och då från stranden och sparar i min snäckskål. Men det är nog allt.
Vi sparar inte på nåt annat än pengar egentligen..

Vi köper bara nya kläder/skor när vi verkligen behöver det.

Vi äger inga möbler eller köksgrejer ens som knivar och gafflar, pannor och glas..

Känns himla skönt faktiskt!

Alltså jag tycker att det låter jäkligt coolt och laid-back men hur funkar det i praktiken? Äter ni aldrig hemma? Har ni någon annan möbel än säng?

Blev sjukt nyfiken känner jag