Vad ska jag göra med min "fegis"?

T

Tjalfe

Jag har en 4 årig steriliserad honkatt. Blandras med perser. Troligtvis inavel från båda håll. Hon är en jätte fin och snäll katt men problemet är att hon är så otroligt rädd. Hon springer och gömmer sej så fort någon är i närheten. När jag är själv hemma kommer hon fram och man kan få klappa henne lite lätt på ryggen och hon spinner men gör man nått mer än så får hon panik och sticker iväg. Hon verkar må väldigt dåligt av det här. Man kan ju tänka sej själv hur det skulle kännas att gå runt hela dagarna och vara livrädd. Resten av familjen ser nästan aldrig till henne för hon ligger gömd. Ibland ser dom ett "vitt streck" som springer förbi dom för att byta gömställe. Det är bara jag som har hanterat katten och hon är innekatt så jag är helt säker på att ingenting har hänt henne. När hon var bäbis var hon som vilken kattunge som helst, men sen har det här problemet växt fram mer och mer. Vad tror ni att det kan bero på?
Jag tycker så synd om henne att hon ska behöva ha ett sånt här liv. Och det känns väldigt tråkigt att betala och ha hand om en katt som man nästan aldrig ser till. Finns det nått att göra? Vad hade ni gjort? Jag går hemma själv hela dagarna och har försökt att hantera henne så mycket som möjligt men på hennes villkor, men hon är fortfarande lika rädd.:( Vill så gärna ha en katt som kan hålla mej sällskap på dagarna och som man kan greja med, men har ingen möjlighet att ha en katt till.:(
Hon är som sagt en väldigt fin tjej.
SNV30920.jpg
 
Sv: Vad ska jag göra med min "fegis"?

Vad söt hon är!

Vissa katter är ju mer tillbakadragna och ängsliga än andra, precis som med människor.

Men du kan ju testa att ge henne blomstermedel. Mimulus, Star of Bethlehem och Rock Rose skulle jag testat först.
 
Sv: Vad ska jag göra med min "fegis"?

När vi fick vår ena katt var han väldigt rädd:( så rädd att han helst låg under en säng hela dagarna...

Vi fick honom av min sambos ex. som hade blivit allergisk.

När han varit hos oss ett tag så var han som vilken katt som helst:D

Vi hade två katter sedan innan så nu slapp han vara själv, vet inte om det har med saken att göra, men han är en ny katt nu:):love:

Förr drog han så fort någon kom och var fortfarande avvaktande mot främlingar länge men nu är han helt oberörd även om det kommer främlingar:love:

Synd att du inte kan ha en katt till, kanske är det en kompis hon behöver?!
 
Sv: Vad ska jag göra med min "fegis"?

Vart får man tag på sånna grejjer? Hur verkar dom?
 
Sv: Vad ska jag göra med min "fegis"?

Hon har sällskap utav mammas perser-kille:) Men eftersom jag ska flytta fram igenom vill jag ha en katt som jag har sällskap av. Och min gulleplutt är ju så söt:love: Tyvärr så vill ju inte mina föräldrar ha kvar henne så jag kan inte lämna henne här hemma och köpa en ny när jag flyttar.
 
Sv: Vad ska jag göra med min "fegis"?

Sen hon var 10 veckor.

Det är nog svårt att göra något nu efter så många år. Det verkar ju inte riktigt som att katten känner sig trygg. Har du möjlighet att bara ha henne i ett rum? Ett rum där hon får ha lugn och ro. När ni människor är där inne, var inte framfusig. Låt henne ta initiativ till närmanden. Prova att lägga ut godis i närheten av er och så småningom i handen.

Tyvärr så är det ju svårt att veta hur en kattunge ska bli som vuxen. Visst vill man ha den perfekta sällskapskatten, men det kan man aldrig vara säker på. Alla katter har varsin personlighet och det får man acceptera.

Jag tycker dock mest att det låter som att hon är rädd och behöver en trygg och lugn miljö.
 
Sv: Vad ska jag göra med min "fegis"?

Hon har sällskap utav mammas perser-kille Men eftersom jag ska flytta fram igenom vill jag ha en katt som jag har sällskap av. Och min gulleplutt är ju så söt Tyvärr så vill ju inte mina föräldrar ha kvar henne så jag kan inte lämna henne här hemma och köpa en ny när jag flyttar.

Det är inte omöjligt att hon blir tuffare och mer social när du flyttar och tar henne med dig.
Min erfarenhet är att katter som har kattkompisar ofta är skyggare än ensamkatter.
Mina 2 hankatter som är syskon är oxå skygga mot såna dom inte känner, men mig är dom inte rädd för.
Och när du flyttar själv så har hon ju bara dig att hålla reda på så då kanske hon blir tryggare.
 
Sv: Vad ska jag göra med min "fegis"?

Hon kan inte få ett lugnare och tryggare hem än vad hon har nu tycker jag. Det är ett ganska stort hus så hon har ju lätt för att komma undan och gömma sej. Familjen består av mej och mina föräldrar och min fästman. Alla är djurkunniga och lugna och försiktiga. Eftersom dom har gett upp att försöka bli kompisar med henne så bryr dom sej aldrig om henne. Så det är ingen som är efterhängsen eller närgången för henne. Alla är lugna och snälla. det är aldrig några barn eller nått sånt som springer efter henne. När jag är ensam inne på mitt rum kommer hon fram till mej och spinner jätte högt. Då kan jag få klappa henne lite försiktigt och hon kan slicka på min hand ibland. Men jag får inte ta mer i henne, då får hon panik. man får inte heller göra några häftiga rörelser. En sak som är konstig är när det är dags att klippa klorna. Det har jag gjort regelbundet på henne sen hon var liten, och när jag då sätter henne i knät är enda gången som man får hålla i henne! Då sitter hon helt still tills man är klar.

Ett tag funderade jag på om hon kanske kunde höra eller se dåligt, att det kanske var därför hon var rädd. Men när hon busar med den andra katten så är hon ju precis som vilken katt som helst så se dåligt kan hon ju inte göra. Och höra verkar hon också göra för hon reagerar ju på minsta lilla ljud.
 
Sv: Vad ska jag göra med min "fegis"?

Våran andra katt är raka motsattsen. Han är som en hund. Kommer alltid springande när vi får besök och hälsar på dom som kommer in.:love:
 
Sv: Vad ska jag göra med min "fegis"?

Jättesöt misse. :bow:

Hade samma problem med vår hona. Det ger säkert inget men jag kan berätta om henne ändå. ;)

Hon var 1-2 år när jag träffade sambon, som ägde henne. Han tyckte bara att hon var tråkig och jobbig. Han ägde även hennes helbror och de var identiska i utseende men han helt annorlunda i temperamentet. Helcool, man kunde tom kasta honom genom lägenheten (ordagrant) och han bara spann högt och möös.. :)

Denna lilla donna vågade sig inte heller utomhus. Hanen gick ut mycket - var på långa färder och upptäcksresor. Men hon gick inte ut ens om man försökte ställa henne utanför dörren. Hon klamrade sig fast i husväggen och jamade på att få komma in.

Nu gick jag i skolan och var "hemma" (hos honom) ganska mycke när han jobbade varpå jag började pyssla en hel del med lilltjejen. Eller ja, hon hittade mig på mornarna, låg i fotändan en stund, osv.. mer och mer började hon ty sig till mig. Till slut sov hon ibland hos oss på natten (i fotändan) och på mornarna hade vi våran dagliga ritual med mys och kel i säkert 30 minuter. Det var väldigt mycket rutiner på mornarna för mig (dammsög bla, diskade, etc).. :p

Snart började hon kika ut på tomten (lgh på botten med liten insynsskyddad "ruta" utanför) när vi var ute varma dagar.. Till slut kunde hon vara där med sin bror ibland (när vi var med och dörren var öppen) precis utanför lägenheten.

Iaf flyttade vi sen mitt i detta till hus i skogen. Lugnare område (skogen som sagt, endast hus) och "stor" tomt. Missen hatade att åka bil så vid ankomsten (släppte henne ute direkt) var hon ganska upprörd. Vi flyttade ut i juli, hon var ute konstant i ca 2 månader utan att vilja komma in i huset - hon höll sig dock på tomten.

Efter att hon "tvingats" till utekattlivet blev hon en helt annan katt. Hon är en försiktig misse som inte fångas av vem som helst, men det är ju bara pos tycker jag. Hon är dock ute varje dag, ibland nattetid, lääänge, när hon kommer hem vill hon helst ligga i knäet och spinna i timmar, hon möter oss efter jobbet och kommer springande om man ropar även utomhus. Hon sover på sambons mage och kan tom åka bil. Väldigt tillgiven, kelen och social, och hon är ute mer än hon är inne om hon får. Hon har även lugnat sig när det gäller hantering och håller man fast henne idag så lider hon lixom i lugn, förr blev hon hysterisk. Man kan putta omkull helle utan att hon springer och gömmer sig och man kan bära på henne utan att bli slizead.. ;)

Jag vet inte hur eller varför - men av ngn anledning var utevistelsen det som fick henne att vända. Hon träffade inga andra människor heller efter som att hon bara höll sig på vår tomt. Kanske lärde hon sig att världen inte är så farlig ändå. ;)
 
Sv: Vad ska jag göra med min "fegis"?

Önskade att jag också kunde ha våra katter som utekatt. det är ju bara vi som bor här, men precis utanför ytterdörren(kanske inte riktigt men nästan) så går motorvägen:(
Brukar ha henne ute i koppel ibland men hon blir så rädd att hon "ger upp" och bara lägger sej ner och blir helt okontaktbar:crazy:
Våran andra katt följer med på promenad i koppel som en hund.
 
Sv: Vad ska jag göra med min "fegis"?

Tror det finns i dom flesta hälsokostaffärer... Eller googla på Bach blomstermedel.

Det funkar otroligt bra, har hittils inte träffat ett djur som jag inte
kunde hjälpa att må bättre. Dessutom funkar det snabbt!
 
Sv: Vad ska jag göra med min "fegis"?

Men hur fungerar det? Är det lugnande? Isåfall kanske man kan använda det i mellanåt så att hon får chansen att lära sej att jag inte är farlig?
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Vad ska jag göra med min "fegis"?

Fullkomligt långskott men... Är hon verkligen steriliserad? Om ja, så ta och kastrera henne. Är hon bara steriliserad så kan hormonerna fortfarande leva rövare i henne och jag vet mer än en katt som blivit konstig efter sterilisering.
 
Sv: Vad ska jag göra med min "fegis"?

Ja äggstockarna är borttagna(för det är väl det man gör vid en sterilisering?:o )
Hur gör man då då? Iofs var hon ju konstig redan innan steriliseringen.
 
Sv: Vad ska jag göra med min "fegis"?

Hej,
Min första katt var en "livrädd" vi såg honom nästan aldrig, förutom när han var hungrig.

Det var supertråkigt, vi bara matade o matade o sen släppte ut, kunde aldrig någonsinn hålla honom eller så.

Nu har jag en perser, mer tillgiven katt finns inte, våra gäster får inte vara ifred :o

Finns det ingen möjlighet att kisen kan få stanna hos dina föräldrar med perserkillen o att du skaffar en ny katt? Tror tyvärr alltid den komemr att vara jätterädd....det var vår första han blev aldrig modig liksom.
 

Liknande trådar

Katthälsa Vår 17-åriga bondkatt har det senaste året börjat jama på ett väldigt ovanligt sätt. Hon utger ett mörkare och högre ljud än sina...
Svar
8
· Visningar
782
Katthälsa Jag har två katter, en hona på 2½ år och en hane på 9 år, båda kastrerade, båda för närvarande innekatter (hanen har varit ute i sitt...
Svar
10
· Visningar
1 252
Senast: Bison
·
Hundavel & Ras Jag har alltid älskat hundar och är uppvuxen med labradorer i kärnfamiljen. Har från det jag var barn gått ut med hundar, genomgående...
2 3
Svar
50
· Visningar
3 631
Senast: Cissi_ma
·
Övr. Hund Hej! Har en Sankt Bernhard på ca 3,5 år. Han är rätt stökig av sig och har varit det mer eller mindre hela sitt liv men nu senaste...
Svar
14
· Visningar
1 806
Senast: Grazing
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp