Jag tror att ett problem med studierna i sjukhusmiljö kontra hemmiljö är att de gissningsvis inte varar så länge även om de på sjukhuset kanske går ner mer, men har någon studie pågått i många månader, kanske något år?
Många lyckas gå ner mycket i början och sen planar det ut efter ett antal veckor/månader även om man kompenserar för lägre behov i synnerhet när man närmar sig en rimlig vikt. Många har vittnat om att de sista kg är nästan omöjliga. Och sen kommer förklaringen som på posten, mantrat att vikten är direkt relativt till näringsintaget. I min värld är det mer komplext även om det givetvis kaloriintag i förhållande till behov är en stor del.
Självklart är det mer komplext. Som sagt verkar det finnas som att olika människor har olika "setpoints" för vad som är en vikt som kroppen vill hålla sig på. Om det går att påverka eller inte verkar lite oklart. Det kan mycket möjligt vara så att det för någon som gått ner mycket i vikt har svårare att hålla sig där trots ett extremt kontrollerat energiintag. Det finns så klart ett samband mellan energiintag och vikt, men helt linjärt är det inte.
Har själv en hel del kroppsbyggarkompisar som på tävling ligger långt under en fettprocent på vad som är normalt (eller nyttigt för den delen) och även de har tydliga platåer när de dietar där de måste kapa kalorierna ordentligt för att gå ner bara lite till.