Lynnesfel ersätts INTE av NÅGON försäkring. helt enkelt för att det kan vara ryttarfel, och det är omöjligt att bevisa.
Annars så rent tekniskt så döms en häst ut när den inte fungerar till det den är försäkrad för eller när den av djurskyddsskäl inte kan leva vidare.
Det är ett ganska stort spann, det går att få en MSV hopphäst utdömd för den bara kan hoppa lätta klasser och gå som skogsmullehäst. Rätt eller fel kan diskuteras, men försäkringen är för att skydda den investering man gjort och därför det fungerar så. Fast då har man ju valet att T-märka och sälja billigt som promenadhäst.
Annars döms de ut om de djurskyddsmässigt inte kan leva vidare utan smärta etc, eller (vilket är vanligast) att de inte fungerar som ridhästar längre. En avelshäst med avelsförsäkring kan dömas ut för upphörd avelsduglighet med.
Mitt kallblodssto hade blivit utdömd för fång om jag haft hjärta att vänta. Hon gick inte att rida längre (och trivde sinte som hagpensionär, men det tittar inte f-bolaget på). vet ville dock inte döma ut utan ge henne mer tid. Jag valde då att ta bort henne utanför försäkringen, men hade jag väntat några månader till hade hon blivit utdömd och jag fått försäkringspengarna. Det var då en sådan utdömning där hästen inte fungerar som ridhäst.
Unghästen blev utdömd pga djurskyddsskäl, och där gavs omedelbart tillstånd till nödslakt just av djurskyddsskäl. Det var inte försvarbart att låta henne lida mer och prognosen var nattsvart.
OM valacken inte blir bra blir han utdömd för han inte fungerar (Dvs håller för) för ridning, och det är som sagt det vanligaste skälet.
Vad som krävs är väldigt svårt att generellt säga, men att behandlande veterinär bedömmer att det finns inget att göra, utsikterna för framtida användbarhet/prognosen för tillfrisknande är dålig. Och så att djurägaren går med på utdömning (när det gäller djurskyddsskäl och det gått långt så har äg inget att säga till om). Sen ska försäkringsbolaget godkänna det om man ska ha ut på försäkringen med.
I de allra flesta fall är det djurägaren själv som för utdömning på tal. Veterinärerna är generellt (undantag finns) väääldigt försiktiga med att ta initiativ i frågan, det är ett känsligt ämne.
ANg unghästen så var det jag som tog upp det med behandlande veterinär, som då 'avslöjade' att hon själv tyckte likadant men inte ville vara den som tog upp det. Hon ringde till försäkringsbolagets veterinär som direkt på telefon gav tillstånd till omedelbar nödslakt. om JAG inte velat ge upp där och låta henne slippa lida så hade hon skickats med djurambulans till Ultuna och fått intensivvård och veterinärerna hade fortsatt kämpa för henne tills det verkligen var kört.
Så innan det är helt kört så är det oftast djurägaren som tar upp frågan..