"Vad har du gjort i sommar?" - Hjälp

Nu börjar semestrarna ta slut och jag fasar mig för att behöva möta mina arbetskamrater igen. Sedan början av juni har mitt liv varit rejält pissigt och denna sommar har varit jävligt på gränsen till outhärdlig. I grunden handlar det om min bipolära sjukdom. Jag har haft bra och tät kontakt med psyket så jag har fått hjälp.

Men. Nu ska jag snart möta kollegors frågor som "Hur har din sommar varit?", "Har du gjort något roligt i sommar?", "Har du kunnat koppla av?". Jag är vanligtvis en pratig, glad och meddelsam så kollegorna kommer att märka ifall jag svarar alltför undvikande.

Jag vill inte säga som det är. Jag har inte berättat för kollegorna om min bipolära sjukdom och vill helst inte heller göra det nu. Min sjukdom är ingen hemlighet men jag har bara inte sagt något om det på min nuvarande arbetsplats.

Men hur i hela friden svarar man på frågor som "Hur var din sommar" när man mått asgam och i princip varit inlåst i sin lägenhet?Jag vill gärna säga något lagom glatt i hopp att det inte kommer följdfrågor: "Jomenvisst, sommaren är ju som den är" eller "Bra, men vilket nyckfullt väder vi haft"?

Ett standardknep är att vända frågan till en fråga: "Hur var din sommar? Bra, och hur var din?" Men jag skulle behöva lite fler av den typen av svar i min arsenal.

Ge gärna tips på möjliga svar! Eller dela med er av era tankar om det finns fler av oss som räds slutet av semesterperioden...

Dra till med något skämtsamt som "jag har faktiskt varit hemma i år och bara njutit och gjort så lite som möjligt på så lång tid som möjligt. Möblerade om balkongen/vardagsrummet och det är nog det största jag konkurerat under semestern och jäklar vad skönt det känns att inte ha haft några "måsten". Vad har du själv hittat på?"

:heart
 
Jag skulle kört på något i stil med "Jag har bara varit hemma och tagit det lugnt, det behövdes verkligen. Hur har din semester varit?" Och sedan sett till att fråga så mycket om deras semestrar att de, när de berättat klart, måste fokusera på jobbet för att inte hinna fråga mer :p
 
Ta upp nåt tidigare semesteräventyr om du har nåt i relativt nära tid så behöver du inte känna dig tråkig
"Jag har mest varit hemma och inte gjort så mycket. Inte som förra sommaren när jag ..." Eller "Jag har mest varit hemma och inte gjort så mycket, jag var ju i ... i vintras"
Inte för att man ska behöva känna sig tråkig, men det kanske kan vara skönt att avleda lite extra.

Om du har kollat på serier eller så brukar det också funka för att byta samtalsämne. "Jag passade på att kolla ikapp på xx, har du sett den? den är såå bra!"
 
Jag har samma problem, legat på psyket mer än halva sommaren och bara varit hemma resten av tiden.
Jag har dock inte haft semester utan varit sjukskriven, så säger att jag varit det och varit hemma och kurerar mig.
Låter onekligen inte som den roligaste sommaren. Hoppas det går bra för dig att kurera dig. För min del vill jag gärna undvika att säga som det är (av en rad olika anledningar).
 
I vissa situationer får man hitta på något. Man behöver inte berätta sanningen även om man är sån att man gärna vill det, jag är själv sån som har lärt mig att ha ett antal avledande svar på lager för närgångna personer.
Man behöver inte ens hitta på något som har med verkligheten att göra. För många år sen gick jag en utbildning där man skulle använda sin egen uppväxt i lärandet och man skulle redogöra för barndomsupplevelser i grupp. Helt vidrigt enligt mig! En annan på utbildningen hade en förälder som var känd och absolut inte ville att det skulle komma fram eller att någon skulle få veta något om uppväxten och hittade på historier. Jag tycker att man har rätt att värja sig på det sätt som känns bäst för en själv.
 
Tack för alla bra förslag. Jag hade heeelt glömt bort att det är ok att inte ha gjort så mycket eller något särskilt under sommaren och att man kan säga detta med en glad ton. Jag kommer nog kunna snirkla runt sanningen och säga att jag tagit det lugnt även det är i princip motsatsen till hur jag haft det. Utvilad är det sista jag är men det behöver jag ju inte säga något om, men jag har ägnat två månader åt att försöka vila så det kan jag ju säga. Alla tips på olika typer av avledningsmanövrar är också toppen!

Jag känner mig faktiskt lite mindre stressad över att gå tillbaka till jobbet nu när jag har några sätt att hantera "Vad har du gjort i sommar" i rockärmen.
 
I vissa situationer får man hitta på något. Man behöver inte berätta sanningen även om man är sån att man gärna vill det, jag är själv sån som har lärt mig att ha ett antal avledande svar på lager för närgångna personer.
Man behöver inte ens hitta på något som har med verkligheten att göra. För många år sen gick jag en utbildning där man skulle använda sin egen uppväxt i lärandet och man skulle redogöra för barndomsupplevelser i grupp. Helt vidrigt enligt mig! En annan på utbildningen hade en förälder som var känd och absolut inte ville att det skulle komma fram eller att någon skulle få veta något om uppväxten och hittade på historier. Jag tycker att man har rätt att värja sig på det sätt som känns bäst för en själv.
Det lät verkligen som en ogenomtänkt övning :nailbiting:. Jag håller med, det är inte nödvändigt att säga "som det är" men jag har bara låst mig och kunde inte komma på bra svar och avledningsmanövrar.
 
Det lät verkligen som en ogenomtänkt övning :nailbiting:. Jag håller med, det är inte nödvändigt att säga "som det är" men jag har bara låst mig och kunde inte komma på bra svar och avledningsmanövrar.

Vi är socionomer och utbildningen var i systemteori, man skulle lära sig hur alla grupperingar i olika sammanhang bildade system och påverkade varandra och tog olika roller. Jag förstår grundtanken men det blev helt tokigt just för de som inte haft en bekymmersfri uppväxt och inte ville dela det med andra hur som helst.
 
Jag har kört på det som andra har svarat i tråden.

Jag har kort svarat att det har varit skönt med lite långledighet och att jag mest har tagit det lugnt. Det har inte lett till några höjda ögonbryn eller följdfrågor alls. De flesta nickar bara och instämmer i att det är fint med semester där man mest kan slappa och göra vad man känner för.

En del kan dra iväg i långa haranger om resor och stugor och tusen campingplatser man besökt och renoveringar och yada yada när man skickar tillbaka frågan (och då behöver man bara lyssna artigt), men många svarar också samma som jag. Inget världsomvälvande har hänt utan man har haft det lugnt och skönt, helt enkelt.

Men jag tror allmänt att det finns en ganska romantiserad bild av semester som skapar en rundgång i att man förväntar sig att andra förväntar sig att allt ska ha varit toppen. Jag tror att det är mycket mer ett socialt spel än att det är verkligheten som kommer fram alla gånger.
 
"jotack, det är skönt att bara vara ledig, det är ju det semestern är till för?"

På mitt jobb är det få som åker iväg ens, de flesta bor på landet och har knappt intresse av att åka iväg någonstans.
 
Detta! Är intressant. Borde skapa en egen tråd.

Folk som bor på landet åker aldrig på semester. Ja / Nej ?
:D
Super-intressant frågeställning!


(Sorry TS för off-topic :heart )
Såklart folk som bor på landet åker i väg på semester de också, men tror (av egen erfarenhet) att många prioriterar annat på hemmaplan. Är väl en generations fråga också.
 
Men vad är det som skulle vara konstigt med att inte ha gjort något? Vissa gillar ju inte ens att åka hemifrån? Aldrig hört att man måste resa på semestern?
 
Själv har jag rest noll gånger i sommar, men varit i grannstäderna och badat som dagsutflykter, annars har jag bara njutit av att hinna rida och umgås med mina hundar och vänner. Inte en tanke på att det skulle vara fel?
 
Själv har jag rest noll gånger i sommar, men varit i grannstäderna och badat som dagsutflykter, annars har jag bara njutit av att hinna rida och umgås med mina hundar och vänner. Inte en tanke på att det skulle vara fel?
Men var har det ens antytts i tråden att det är fel att vara hemma och njuta och ha det skönt? Varför slår du in öppna dörrar? TS har kämpat med psykisk ohälsa och har haft en närmast outhärdlig sommar och det vill hon inte dela med sig av på jobbet.
 
Men var har det ens antytts i tråden att det är fel att vara hemma och njuta och ha det skönt? Varför slår du in öppna dörrar? TS har kämpat med psykisk ohälsa och har haft en närmast outhärdlig sommar och det vill hon inte dela med sig av på jobbet.
Jag uppfattar det som att ts skämms för att inte ha gjort något eller rest något. Det andra är privat.
 
Själv har jag rest noll gånger i sommar, men varit i grannstäderna och badat som dagsutflykter, annars har jag bara njutit av att hinna rida och umgås med mina hundar och vänner. Inte en tanke på att det skulle vara fel?
Jag tycker inte alls att man behöver resa eller göra något spektakulärt bara för att det är sommar. Jag oroade mig bara för vad jag skulle svara på den vanliga frågan "Vad har du gjort i sommar" eftersom jag bokstavligen knappt kunnat lämna lägenheten på två månader. Jag vill inte säga till mina kollegor att jag varit sjuk och stressade över att jag inte visste hur jag skulle svara på frågan.

Det finns inget fel i att välja att vara hemma och "göra ingenting" eller "ingenting särskilt".
 

Liknande trådar

Skola & Jobb För att göra en lång historia kort. Jobbade tidigare på ett ställe men bytte jobb, något som jag ångrar idag. Hur som helst försöker...
2
Svar
28
· Visningar
5 768
Övr. Barn Jag började jobba efter 1½ mån med ettan och 5 månader med tvåan. Sedan har jag de senaste 2½ åren jobbat någon slags deltid den tid...
2 3
Svar
45
· Visningar
4 860
Senast: Björk
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp